Technology and advanced systems are developed to streamline work processes and reducecosts for businesses. In the accounting industry, there is a constant pursuit of newopportunities to conduct work more efficiently. Artificial intelligence presents both challengesand opportunities for industries to varying degrees, instigating a new chapter for businesses toincrease its capabilities. Similar to previous stages in the accounting industry where newtechnology was introduced. Replacing older methods with newer and more efficient ones, AIis aimed to change the accounting industry in a whole new phase.This study is applying a quantitative approach to study the potential impact of artificialintelligence on the accounting industry, particularly focusing on individuals who arespecialized in cash flow analysis. The study aims to enlighten factors that are influencing AIcapabilities and the ability of accounting professionals to work with cash flow analysis, aswell as the extent to which artificial intelligence poses a threat.Artificial intelligence has demonstrated the ability to work systematically, similar to humans,which would potentially replace tasks traditionally performed by humans. This factor presentschallenges for many employees in the accounting industry, especially those working with cashflow analysis. For inexperienced and low-skilled individuals working in the accountingindustry, AI poses significant challenges in securing their employment, leading to a decline inemployment rates and prioritizing specialization for those wishing to remain in their roles.KeywordsAccounting, cash flow analysis, complementarity factor, artificial intelligence.3 / Teknologi och avancerade system skapas för att underlätta arbetsprocesser och minskakostnaderna för företag. Inom redovisningsbranschen är det en ständig utveckling att finnanya möjligheter för att effektivare bedriva sina arbete. Artificiell intelligens utgör utmaningaroch möjligheter för branscher i olika utsträckning, och som en ny teknik skapar den ett nyttkapitel för företag att utnyttja dess funktioner. Det finns sedan i tidigare skede inomredovisningsbranschen där ny teknik som till exempel Excel och andra bokföringsprograminförts. Till följd av detta lämnades den gamla arbetsmetod mot den nyare och effektivarearbetsmetod som till exempel från kassaböcker till datorprogram.I denna studie appliceras en kvantitativ enkätundersökningsmetod. Syftet är att undersöka hurartificiell intelligens kommer att påverka redovisningsbranschen och individer som arbetarinom redovisningsbranschen med inriktning mot den finansiella rapportens kassaflödesanalys.Studien avser belysa faktorer som påverkar AI:s förmågor samt redovisningsekonomernasförmåga att arbeta med kassaflödesanalys och vilken utsträckning artificiell intelligens utgörett hot eller stöd.Artificiell intelligens visade sig att ha en förmåga att arbeta systematiskt i sammaförhållningssätt som människor. Det kan komma in och ersätta den typen arbete för debefintliga systematiska arbeten som utförs av människor. AI utgör därför en stor utmaning förmånga yngre oerfarna som är lågutbildade för att säkerställa sina platser i branschen. De ungaoch oerfarna samt lågutbildade individer som arbetar i redovisningsbranschen har svårt atthitta en betydlig befattning som återspeglar deras förmågor på grund av brist på behov avanställda efter implementering av automatiseringar. Det gör att anställningsgraden sjunker ochspecialiseringar blir prioritet för de som önskar vara kvar i sin befattning.

Artificiell intelligens (AI) har blivit större och större den senaste tiden och vården är inget undantag där det idag implementeras nya lösningar baserat på AI. Med denna utveckling står nu vården inför ett nytt system, taligenkänning (TIK), för att direkt föra in tal till text i journaler, detta utan att behöva först diktera och sedan skickas vidare till en vårdadministratör för transkribering. Detta har dock väckt en stor reaktion från dagens vårdadministratörer och en oro har skapats utifrån vad detta innebär för deras yrke. Denna uppsats ämnar belysa, med hjälp av tematisk innehållsanalys, baserat på Braun och Clarke (2006) beskrivning och tillvägagångssätt, de farhågor som vårdadministratörerna i första hand känner inför införandet av TIK. Men också de möjligheter och utmaningar som medföljer införandet av TIK. Sist undersöker även denna uppsats hur införandet av TIK har fungerat. För att välja ut data att analysera till den tematiska innehållsanalysen har bekvämlighetsprincipen använts för att välja ut artiklar. Efter detta urval och granskning av de artiklar som valts ut, slutade den slutgiltiga analysen på 20 nyhetsartiklar. De slutsatser som framkommit efter den tematiska innehållsanalysen blev att det fanns en del farhågor kring införandet av TIK, främst oroligheter kring yrkets framtid. Införandet av TIK har haft ett mixat mottagande, både att det fungerat bra, men att det finns vissa svårigheter som måste bearbetas. Införandet av TIK har skapat möjligheter, bland annat minskad stress, men även utmaningar har skapats, så som att systemet har en upplärningskurva som kan anses vara trög.

Studien undersöker hanteringen av generativ artificiell intelligens i utbildningssammanhang bland lärare och elever inför att det kan erbjudas som ämne i svenska gymnasieskolor. Beslutet att kunna erbjuda ett AI ämne i gymnasieskolor har tagits från Skolverket. Syftet med studien är att undersöka hur generativ AI används i undervisningssammanhang vid Sundsta-Älvkulle gymnasiet i Karlstad och det tekniska Tullängsgymnasiet i Örebro, samt om införandet av artificiell intelligens som ämne skulle kunna bidra till ett gemensamt förhållningssätt och ett reflekterat användande hos eleverna. För att uppfylla syftet med studien utforskades tre huvudområden som utgör undersökningsfrågorna. På vilket sätt används generativ AI för närvarande i undervisningen? Vilka utmaningar och möjligheter finns det med att undervisa AI som ämne i skolorna? Hur kan införandet av AI som ämne påverka elevernas förståelse för användning av generativ AI som verktyg? Författaren av studien har valt en kvalitativ inriktad forskning genom att samla in material, studera tidigare forskning och utföra semi-strukturerade intervjuer där totalt 12 personer intervjuades, 3 lärare och 3 elever från respektive gymnasieskola för att besvara studiens undersökningsfrågor. Resultatet visar att användningen av generativa AI-verktyg förekommer både bland lärare och elever där majoriteten av lärarna anser att det underlättar i arbetet för att utforma lektioner. Elevernas användning är utbredd där samtliga elever använder generativa AI-verktyg. Lärarna ser ett behov av utbildning kring artificiell intelligens för att kunna stödja eleverna i att använda verktygen på ett reflekterat sätt och ser potentialen som det kan medföra i elevernas studier. I de två gymnasieskolorna finns det olika utmaningar när det gäller undervisning i ett AI ämne. Gymnasieskolan i Karlstad kommer att erbjuda ämnet höstterminen 2024 och vid det tekniska gymnasiet i Örebro finns redan ett AI ämne sedan tidigare. Studien visar att det finns utmaningar med att hinna implementera AI som ämne och utveckla den kompetens som krävs i Karlstad, kritik riktas även mot de behörighetskrav Skolverket tagit fram för att lärare ska få undervisa i ämnet. Att kunskaper för Sveriges elever är viktiga finns det en gemensam syn kring i de båda gymnasieskolorna och för att kunna skapa ett gemensamt förhållningssätt krävs det utbildningar om AI som är ämnesspecifika för lärare på gymnasieskolorna.

En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa de förutsättningar som krävs för att ge eleverna ett ändamålsenligt och användbart språk. För språklärare med många elever innebär detta en avsevärd utmaning. Läraren behöver identifiera på vilken nivå enskilda elevers läs- eller skrivförmågor befinner sig och utifrån denna kunskap ge eleverna adekvat stöd och individuellt anpassade uppgifter. I ljuset av moderna tekniska landvinningar framställs ibland artificiell intelligens som en möjlig lösning. Trots detta är forskning om AI i undervisning eftersatt. Denna scoping review syftar till att undersöka hur AI används för att stödja elevers läs- och skrivutveckling. Genom artikelsökning med EBSCO Discovery identifierades nio artiklar som sedan granskats. Resultaten visar att AI har stor potential att förbättra elevers läs- och skrivförmågor genom att ge omedelbar återkoppling, anpassa svårighetsgrader, berika skrivuppgifter, organisera idéer, bredda ordförråd och förbättra stavning. Idag finns det redan en rad AI-verktyg tillgängliga som kan stödja elevernas läs- och skrivutveckling. Dessutom kan AI frigöra lärares tid genom att automatisera vissa uppgifter, till exempel rättning av prov. Detta ger lärarna mer tid att fokusera på individuell handledning och relationsbyggande med eleverna. Trots de många fördelarna med AI är det viktigt att vara medveten om potentiella risker och utmaningar. Ansvarsfull användning av AI är avgörande för att undvika spridning av fördomar, plagiering och fusk. Ytterligare forskning behövs för att fullt ut förstå AI:s potential och begränsningar. Longitudinella studier efterfrågas likaså studier inom en svensk utbildningskontext.

The purpose of this study is to create a greater understanding of recruitment with artificial intelligence and how this affects the recruitment process. We want to see the effects of AI application and its impact on inclusion and diversity among candidates. Our questions are: How can AI-based recruitment add more efficient processes and results compared to traditional processes from a recruiter's perspective? and How can AI-based recruiting lead to fairer and more unbiased hiring decisions that promote inclusion and diversity from the perspective of recruiters?     The theories studied are based on LCS and signal theory. The study is based on a qualitative method where seven recruiters were interviewed. The empirical material was collected from six organizations in Sweden and one organization in Norway. The results of the study's first question show a general efficiency improvement around time saving, reduced workload, flexibility and fewer misrecruitments. Furthermore, the results of the second question indicate an improvement regarding inclusion and diversity in recruitment processes. The decisions made by artificial intelligence are based on competence and not on the prejudices that human decisions can entail. / Syftet med denna studie är att skapa större förståelse för rekrytering med artificiell intelligens och hur detta påverkar rekryteringsprocessen. Vi vill se vilka effekter AI-tillämpning medför samt dess påverkan på inkludering och mångfald bland kandidater. Våra frågeställningar lyder: Hur kan rekrytering med artificiell intelligens tillföra mer effektiva processer och resultat jämfört med traditionella processer ur rekryterares perspektiv? och Hur kan rekrytering med artificiell intelligens leda till rättvisare och mer opartiska rekryteringsbeslut som främjar inkludering och mångfald enligt rekryterares perspektiv? De teorier som studien utgår ifrån är LCS och signalteori. Studien baseras på en kvalitativ metod där sju rekryterare intervjuades. Det empiriska materialet samlades in från sex organisationer i Sverige och en organisation i Norge. Resultatet av studiens första frågeställning visar på en generell effektivisering kring tidsbesparing, minskad arbetsbelastning, flexibilitet och färre felrekryteringar. Vidare tyder resultatet av andra frågeställningen på en förbättring kring inkludering och mångfald i rekryteringsprocesser. Besluten genom artificiell intelligens baseras på kompetens och inte på fördomar som mänskliga beslut kan medföra.

Artificiell intelligens (AI) utvecklas inom bland annat utbildning och teknikens roll inom lärosäten diskuteras i stor utsträckning. AI och dess förmåga besitter möjlighet att leda till innovationer inom lärande och om AI används till sin fulla potential har tekniken förmåga att förstärka människans intelligens. Tidigare forskning fokuserar dock till stor del på tekniska aspekter av AI inom utbildning och det existerar en avsaknad av kunskap rörande hur tekniken faktiskt upplevs och används i praktiken av studenter. Det är nödvändigt att vidare forskning skiftar fokus och undersöker hur de egenskaper AI besitter skiljer sig från traditionella digitala verktyg och hur tekniken kan skapa värde för studenter inom studier. Denna studie ämnar därför att genom en kvalitativ metodansats undersöka hur AI som studieverktyg kan främja studenters studieteknik. Studien bestod av semistrukturerade intervjuer med studenter som testat eller använder AI inom sina studier och resulterade i sju designutmaningar. Designutmaningarna belyser avgörande aspekter av hur AI kan främja studenters studieteknik utifrån de upplevelser och behov studenter uttrycker. / Artificial intelligence (AI) is being developed in various fields, including education, and the role of technology in academic institutions is being widely discussed. AI and its capabilities have the potential to lead to innovations in learning and if AI is used to its full potential, the technology can augment human intelligence. Previous research has focused on the technical aspects of AI in education, and little is known about how the technology is experienced and used in practice by students. It is necessary that further research shifts the focus and investigate how the unique characteristics of AI differ from traditional digital tools and how the technology can create value for students in their studies. This study therefore aims to investigate, through a qualitative methodological approach, how AI as a study tool can promote students' study techniques. The study consisted of semi-structured interviews with students who tested or use AI within their studies and resulted in seven design challenges. The design challenges highlight critical aspects of how AI can promote students' study techniques based on the experiences and needs expressed by students.

Many milestones have been passed in computer science and currently we are on our way to pass yet another: artificial intelligence. One of the characteristics of AI is to be able to interpret so-called unstructured data, i.e., data that lacks structure. Unstructured data can be useful and with the new tools within AI is it possible to interpret it and use it to solve problems. This has the potential to be useful in practical applications such as processing and decision support. The work has been done at Apendo AB, which has the Swedish National Land Survey as a customer. The work is to investigate how AI-driven cognitive services through IBM Watson can be applied to the Swedish National Land Survey. The goal is to answer the following questions: Is it possible to apply cognitive services through Watson's services to give decision support to the Swedish National Land Survey already? In what ways can you use Watson's services to create a decision support? How effective can the solution for the Swedish National Land Survey be, i.e. how much time and costs can they save by using Watson's services on the chosen concept? As a practical part of the AI study, a perceptron was developed and evaluated. Through an agile approach, tests and studies about IBM Watson have taken place in parallel with interviews with employees at the Swedish National Land Survey. The tests were performed in the PaaS service IBM Bluemix with both Node-RED and an own built web application. Though the interviews, the Watson service Retrieve and Rank became interesting and examined more closely. With Retrieve and Rank you can get questions answered by ranking selected corpus pieces that are then trained for better answers. Uploading the corpus with related questions resulted in that 75% of the questions was answered correctly. Applications for the Swedish National Land Survey can then be a cognitive search function that helps administrators to search information in manuals and the law book. / Många milstolpar har passerats inom datavetenskapen och just nu håller vi på att passera en till: artificiell intelligens. En av de egenskaper som kännetecknar AI är att kunna tolka s.k. ostrukturerad data, alltså sådan data som saknar struktur. Ostrukturerad data vara användbar och med de nya verktygen inom AI är det möjligt att tolka för sedan använda det till att lösa problem. Detta har potential att vara användbart inom praktiska applikationer såsom handläggning och beslutsstöd. Arbetet har skett på företaget Apendo AB som har Lantmäteriet som kund. Arbetet går ut på att undersöka hur AI-drivna kognitiva tjänster genom IBM Watson kan tillämpas på Lantmäteriet. Målet är att besvara följande frågor: Är det möjligt att tillämpa kognitiva tjänster genom Watsons tjänster för att ge beslutsstöd åt Lantmäteriet redan i dagsläget? På vilka sätt kan man använda Watsons tjänster för att skapa ett beslutsstöd? Hur effektiv kan lösningen för Lantmäteriet bli, d.v.s. hur mycket tid och kostnader kan de tänkas spara genom att använda Watsons tjänster på valt koncept? Som praktisk del av studien om AI utvecklades och utvärderades en perceptron. Genom ett agilt förhållningssätt har tester och studier om IBM Watson skett parallellt med intervjuer med anställda på Lantmäteriet. Testerna utfördes i PaaS-tjänsten IBM Bluemix med både Node- RED och egenbyggd webbapplikation. Av intervjuerna blev Watson-tjänsten Retrieve and Rank intressant och undersöktes noggrannare. Med Retrieve and Rank kan man få frågor besvarade genom rankning av stycken av valt korpus som sedan tränas upp för bättre svar. Uppladdning av korpus med tillhörade frågor gav att 75 % av frågorna besvarades korrekt. Tillämpningarna Lantmäteriet kan då vara en kognitiv uppträningsbar sökfunktion som hjälper handläggare att söka information i handböcker och lagboken.

Då en av oss har egna erfarenheter av vilka upplevelser en digital medarbetare kan medföra, väcktes nyfikenheten att utforska området djupare. Vår intention var att få en djupare förståelse för hur digitala medarbetare eventuellt kan påverka arbetsgruppers relationer. Syftet med studien var att utforska om de anställda upplever att den sociala interaktionen förändrats i samband med införandet av en digital medarbetare eller om de tror att det kommer förändras när de får sin digitala medarbetare. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt samt hermeneutiskt förhållningssätt, vilket kort innebär att våra sinnen är öppna för det som uppdagas samt synliggörs. Tio intervjuer genomfördes med respondenter från tre olika branscher i fyra olika företag där sju av dem hade en digital medarbetare och tre av dem inväntade en. De som deltog var fem kvinnor samt fem män i åldrarna 28 till 55 år.   Grunden till vår undersökning bygger på teorier som främst behandlar känslan för ett sammanhang (KASAM), social interaktion, socialt stöd samt utifrån ett sociotekniskt perspektiv. Med dessa teorier ville vi öka vår förståelse för vad det är som kan bidra till att relationen mellan människa-människa samt människa-robot på arbetet känns meningsfullt. Resultatet från intervjuerna med koppling till teorierna visar att respondenterna i nuläget inte upplever så stora förändringar i relationerna. Samtidigt har vi utifrån deras beskrivning gjort tolkningen att det i praktiken skett en liten ändring i kontakten mellan kollegorna. Detta är inget vi utifrån analysen bedömer vara av negativ karaktär i nuläget.  Det är dock värt att vara medveten om det då digitala medarbetare säkerligen kommer bli fler i anställdas vardag framöver.

Artificiella kvinnor har porträtterats efter vissa tematiska utgångspunkter genom kulturhistorien, där Ovidius Pygmalion-myt varit en dominerande tematik. Frågan om artificiella människor är också tätt förknippad med science fiction-genren, och även där har bilden om den ensamme mannen som skapar sig en kvinna ofta återkommit. I denna uppsats jämförs tre science fiction-filmer från 2010-talet - Her (Spike Jonze, 2013), Ex Machina (Alex Garland, 2014) och Blade Runner 2049 (Denis Villeneuve, 2017) - för att utröna hur artificiell femininitet konstruerad av män tar sig uttryck: vilken tematik som är jämförbar med äldre porträtteringar av artificiella kvinnor, och vad dessa samtida inkarnationer kan säga om heteronormativitet inom science fiction-genren i dag och i framtiden. Denna analys görs dels mot bakgrund av nyckelverk inom litteratur och film, delvis genom begrepp som performativitet och andrafiering inom genus- och queerteori.

Personalresurserna inom Sveriges äldreomsorg förutspås inte växa i samma takt som Sveriges befolkning över 80 år ökar, ett problem som de flesta är enade om måste adresseras. I ljuset av påtaglig utveckling inom områden som smarta hem och artificiell intelligens samt den nationella satsningen på välfärdsteknik som ett potentiellt svar på problemen är det högst relevant att utforska vilka behov som i dagsläget inte är tillgodosedda i svensk hemtjänst. Denna studie syftar till att identifiera existerande behov inom svensk hemtjänst i ordinärt boende relaterade till välfärdsteknologi samt identifiera faktorer som bör tas i hänsyn vid design för hemtjänstens verksamheter. Genom en kvalitativ ansats och människocentrerad design identifieras problematik i äldreomsorgen via semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Utifrån resultatet av den tematiska analysen identifierades åtta stycken olika behov relaterade till informationsbrist, brist på individanpassning och flexibilitet samt brist på proaktivt arbete. Tekniska områden som smarta hem och AI tycks erbjuda intressanta möjligheter att effektivt tillgodose dessa behov. Flertalet faktorer som är viktiga att ta i hänsyn vid design för studiens tre målgrupper presenteras.