Detta arbete undersöker möjligheten att reducera minnesanvändningen av Ozcan och Haciomeroglus (2015) navigationsmodell genom att byta den underliggande grafen. Navigationsmodellen baseras på A* men lägger till potentialvärde för cellerna samt riktningsvektorer som visar hur cellerna används och med dem beräknar fram en väg som följer flödet i cellerna. Arbetet försöker reducera minnesanvändningen genom att byta från en rutnätsgraf till en navigationsgraf med bibehållen funktionalitet. Undersökningen jämför mängden minne som allokeras för de två graferna samt tiden och längden det tar för agenterna att ta sig från start till sin slutpunkt på de två olika miljöerna. Resultaten visar att det går att reducera mängden minne som allokeras genom en navigationsgraf samt att tiderna och längderna för agenter är lika mellan graferna vilket visar att funktionaliteten kvarstod efter grafbytet. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Artificiell Intelligens, AI är ett ämne vars popularitet ökat explosionsartat under de senaste åren. I takt med det har även användande av AI-genererat material och upphovsrättsliga frågor kring det börjat bli allt vanligare. Målet med den här uppsatsen är att ta tag i en av de frågorna, nämligen hur det gällande upphovsrättsliga läget ser ut för så kallad träningsdata. Frågan är då om de stora ansamlingarna av olika verk som matas in när man utvecklar en ny modell för dessa AI-program att använda sig av ska behandlas som en databas, eller något annat.   För att svara på denna fråga görs då en genomgång av EU-rätt och svensk rätt, där relevanta direktiv och lagrum undersöks och analyseras. Denna genomgång tar huvudsakligen upp Sveriges upphovsrättslag och EU:s databasdirektiv med förarbeten, men även relevanta rättsfall och artiklar från juridiska tidskrifter behandlas.Vidare görs även en analys över hur dessa kan vara tillämpliga för AI-träningsdata och en genomgång av diskussioner kring ämnet, varpå uppsatsen avslutas med en sammanfattning av undersökningen, samt en slutsats över den rättsliga situationen i frågan.

Till följd av de senaste årens snabba utveckling av artificiell intelligens och generativ AI har frågan om teknikens implementering på olika yrkesområden blivit alltmer aktuell. Journalistiken är inget undantag och mycket pekar på att flera av yrkets arbetsuppgifter kan komma att ersättas av AI. Den här studien syftar till att undersöka hur lokala mediekoncerner ställer sig till utvecklingen och användandet av AI och vilken effekt det kan få på journalistiken som yrke och samhällsinstitution. Detta görs genom att studera hur mediekoncernerna använder sig av tekniken idag, hur de tror att de kommer använda sig av den i framtiden och vad det kan ha för betydelse för journalistiken i sin helhet. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fyra reportrar och fyra personer med chefsroller inom lokala nyhetskoncerner för att även möjliggöra svar utifrån olika perspektiv. För att kunna analysera relationen mellan journalister och teknisk utveckling valde vi att utgå från professionaliseringsteorin och teknologisk determinism. Studien undersöker vilka faktorer som påverkar utvecklingen av det journalistiska arbetet och vilka konsekvenser utvecklingen kan ha på journalistiken i stort. Enligt tidigare forskning saknas det en tydlig bild av huruvida AI kommer att ha en positiv eller negativ inverkan på journalistiken då det finns tydliga fördelar samtidigt som AI kan ha en negativ effekt på exempelvis trovärdighet. Studiens resultat överensstämmer i stor utsträckning med den tidigare forskningen, sett till att det framkommer både möjligheter i form av effektivisering, frigörande av resurser och ökad tillgänglighet. Men även risker, så som etiska risker och hot mot mediers demokratiska uppdrag. I viss mån identifieras skillnader i synen på AI beroende på yrkesroller inom mediebranschen, vilket även det överensstämmer med tidigare forskning. Det framkommer att AI sannolikt kommer få en betydande roll i den framtida journalistikens utformning, vilket i sin tur innebär att det kommer krävas en stor försiktighet i implementeringen av tekniken för att inte riskera att deprofessionalisera yrket eller hota journalistikens demokratiska uppdrag.

Då artificiell intelligens blir mer kapabel introduceras nya möjligheter för utvecklingen av AI i spel (Manuel Cebrian &amp; Iyad Rahwan 2018; Steve Rabin 2017). Dock innebär detta inte att agenter blir mer intelligenta. Istället tar utvecklingen av agenter frekvent an konstgrepp för att framhäva och förställa intelligensen av agenten (Rabin 2017). Det observeras då att teknikerna orsakar modifieringar av agentens egenskaper, exempelvis agentens förutsägbarhet (Chris Butcher &amp; Jamie Griesemer 2002; Jeff Orkin 2015; Rabin 2017). Dessa egenskaper bör balanseras för att garantera att dessa inte negativt påverkar agenten och spelupplevelsen (Robert Valdes 2004; Baylor Wetzel &amp; Kyle Anderson 2017; Mark Johnson 2019). Denna undersökning menade att redogöra hur konstgrepp som påverkar egenskaper som förutsägbarhet och svårighet också påverkar agentens skenbara intelligens. Agenten placerades i en spelprototyp, ett stealth-actionspel. Två olika spelargrupper spelade och besvarade ett frågeformulär. Endast en av spelargrupperna spelade med konstgreppen. Resultaten visade att dialogsystem, i undersökningens kapacitet, uppfattades men garanteras inte bidra till agentens förutsägbarhet. Svårighetsmanipulation observerades däremot ha möjligheten att bidra till intelligensbedömningen. Framtida studier bör mer utförligt undersöka dialogsystem och möjligtvis fler konstgrepp. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Den här kvalitativa studien syftar till att undersöka arbetssökandes upplevelser av Artificiell Intelligens (AI) och kunskapstester i rekryteringsprocesser. Frågeställningarna som legat som grund för studien är: Vilka är arbetssökandes upplevelser av rekryteringsprocesser där AI eller kunskapstester har ingått? Hur balanseras de subjektiva och objektiva aspekterna av AI och kunskapstester inom rekrytering i deras beskrivningar? För att besvara frågeställningarna, genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med personer som har någon typ av erfarenhet av AI och / eller kunskapstester vid rekrytering. Empirin från intervjuerna har sedan analyserats genom ett kritiskt perspektiv på utvärdering som knyter an till Powers (1999) och Castells (2001) samhällsteorier. Studiens resultat visade att informanterna hade generellt en positiv upplevelse av AI och kunskapstester, men inställningen till de nya rekryteringsverktygen var samtidigt tudelad. Dels för att det finns risker med algoritmisk partiskhet, och dels för att vissa personer gynnas av kunskapstester,vilket kan leda till felrekryteringar. Den övergripande slutsatsen av studien är att verktygen kan vara effektiva att använda tidigt i rekryteringsprocessen för att gallra bland många arbetssökande samt för att minimera de mänskliga fördomarna, förutsatt att verktygen inte har fördomar inprogrammerat. Riskerna med algoritmiskt beslutsfattande kan minska om de som använder AI är pålästa och inte lägger allt för stor vikt vid dessa automatiserade utvärderingsverktyg, eftersom människan är mer än bara mätbara färdigheter.

Artificiell intelligens inom journalistiken är ett omstritt ämne, inte minst inom journalistiken. Det råder idag en stor osäkerhet om vad för påverkan AI kommer att ha på journalistiken samtidigt som fler medier implementerar fler verktyg som drivs med hjälp av AI. Kulturjournalistiken står nu inför en icke-tidigare sedd utveckling inom kulturjournalistik och kultursamhället på grund av utvecklingen inom AI.  Syftet med denna studie är att kvalitativt undersöka sju svenska kulturjournalisters inställningar och åsikter om AI-verktyg och vilken påverkan det har haft på kulturjournalistiken, både i nutid och i framtiden. Frågeställningarna inkluderar frågor kring vilka appliceringsområden AI har inom kulturjournalistiken, kulturjournalisternas attityder och känslor för AI inom kulturen och hur kulturjournalistiken påverkas av AI-genererat innehåll.  Studiens resultat visar att kulturjournalisterna inte känner en påtaglig rädsla inför att AI ska ersätta dem. Det finns vissa farhågor, i och med risken för ökad missinformation, sämre källkritik och sämre journalistisk kvalitet på innehåll. Kulturjournalisterna är inte oroade eftersom de arbetar inom delar av kulturjournalistiken, till exempel litteraturkritiker, där AI ännu inte visat sig ha kapaciteten att generera resultat som överträffar arbete som de mänskliga journalisterna är kapabla till att skapa. Oron för att bli ersatt är betydligt mindre då AI-verktygen som implementerats idag tillför fler arbetsuppgifter än innan, till exempel på grund av att textare och översättare blivit avskedade.

Den föreliggande studiens syfte är att med utgångspunkt i svenskämnets didaktik relaterat till skrivprocessen undersöka aktuell forskning gällande hur generativ AI i olika former kan fungera som resurs för att främja elevernas lärande i skrivundervisningen på högstadiet. Denna systematiska litteraturstudie ämnar dels besvara hur generativ AI kan utveckla elevernas förmåga att skapa och bearbeta text inom ramen för skrivprocessen, dels hur generativ AI kan utgöra ett hinder för elevernas utveckling av kunskap och förmågor inom skrivprocessen. På grund av brist på forskning i en svensk högstadiekontext utgörs resultatet av internationella studier inom högre utbildning, som vi analyserar och kopplar till en svensk högstadiekontext i resultatdiskussionen. Å ena sidan visar resultatet att generativ AI kan utgöra möjligheter i skrivprocessen genom att fungera som idégenerator, skapa workflow, ge återkoppling, synliggöra lärandet, bidra till utveckling av metaspråk, samt skapa motivation och en känsla av sammanhang hos eleverna. Å andra sidan kan den generativa AI:n också vara ett hinder för utveckling av kunskap och förmågor genom att hämma elevernas kreativitet och personliga stil samt ge ensidig och felaktig återkoppling. Huruvida generativ AI utgör en möjlighet eller ett hinder visar sig i studierna vara delvis beroende av sammanhanget, delvis beroende av elevernas metakognitiva och självreglerande förmåga samt deras kritiska litteracitet. För att högstadieelevers lärande och kognitiva utveckling ska främjas av generativ AI konstaterar vi att lärarens didaktiska val blir avgörande. Om tillämpningen av generativ AI ska gynna elevernas lärande krävs det dessutom goda förutsättningar för att skrivundervisningen ska kunna fokusera på processen snarare än slutprodukten.

Artificiell intelligens (AI) är ett återkommande fenomen i dagens samhälle och inte sällandiskuteras det om hur det kommer att påverka vår framtid. I dagsläget kan vi hitta AI runt omi vår vardag: i reklamer, nyhetssidor, i våra telefoner och i våra bilar. Syftet med vår studie äratt kritiskt undersöka och sammanfatta befintlig forskning och litteratur för att kartlägga defaktorer som har hindrat implementeringen av artificiell intelligens inom socialtjänsten, samtatt analysera dess potentiella förtjänster, risker och framtida tillämpningar. Genom att göra enscoping review har vi sökt efter material bland vetenskapliga artiklar ur tidskrifter ochanvänts oss av grådokument från myndigheters hemsidor för att ge vår studie den bredd somämnet kräver. Resultatet visar att AI kan komma att appliceras på olika sätt i framtiden, och redan idag kaninitiativ synas både i Sverige, och runt om i världen, för införande av AI inom socialtjänsten.Det förutspås att AI kan komma att främja socialtjänsten på många sätt samtidigt som det idagsläget finns flera hinder som komplicerar processen att göra implementeringen möjlig.Det finns flera förutsättningar som möjliggör ett utvecklande av AI inom socialtjänstensamtidigt som teknologin fortsatt är i ett inledande stadie där fler initiativ behöver utvärderasför att teknologin ska kunna implementeras på allvar.

This qualitative study aims to examine the potential challenges consumers face regarding their integrity and personal autonomy due to the advancement of artificial intelligence (AI) in digital marketing. Technology is continuously developing, especially with the integration of AI-driven marketing strategies implemented by companies. Therefore the concerns regarding integrity and personal data information have become of vital importance. Thus this study aims to shed light on the challenges of consumers maintaining their personal autonomy and integrity with the help of a theoretical framework. The focus groups for the interviews were “young adults” and “middle-aged adults” to further analyze and compare the difference of attitudes between the two groups. The study came to a conclusion that there are significant differences between the two groups but also similarities. The main difference was that “young adults” have a more negative attitude toward AI, viewing it as a tool used to exploit data from consumers. A similarity found was that both subgroups are concerned about potential threats to their privacy, integrity and the lack of personal autonomy as a result of AI-systems in marketing.

Studies on using artificial intelligence in a military context often focus on either technical aspects or legal and ethical perspectives. There is, however, a gap in the current academic AI debate regarding one of the key components in all military operations: The officers in charge.  This study aims to analyze how Swedish officers think and perceive the introduction of AI in decision-making in a military context. How do they reason, in favor or against the use of AI on the battlefield?  A novel method within war science, the vignette survey, will be used to analyze how human-AI relationships are affected by an increased level of risk of loss of human life in three different vignettes. The findings in this study describe that officers trust AI to be used in military operations, regardless of the complexity or risk of the operation. As long as a human is in command.