No description available.

Through this study, I aim to increase understanding of how young moms experience, perceive, make meaning, and conceptualize positive support within the context of service provision (education, residential services, legal services, healthcare etc.). More broadly, I aim to illuminate ways that societal notions of vulnerability and autonomy may be shifted to offer improved quality of support to young mothers and other marginalized communities. Such a shift would counter paternalistic attitudes that have historically influenced how “support” has been imposed on young mothers. Although a full transformation would take time, we may begin to undertake the necessary work of reimagining support, gradually shifting towards the goal of building capabilities toward relational autonomy. 25 moms from diverse socio-economic backgrounds in Ontario, Canada, between the ages of 16-25 years, participated in creating visual art images and/or verbally sharing what support meant to them. I engaged in a relational approach to interaction and dialogue, centering a praxis of reflexivity and ethical treatment of everyone involved in the interview process. Guided by a critical feminist framework that included intersectionality, maternal theory, and vulnerability theory, I engaged in a feminist phenomenological approach to the analysis of transcripts and co-constructed visual analysis of imagery with the moms. Study findings reveal how service provision contexts are shaped by traditional ways of understanding vulnerability and autonomy as a binary and in opposition to one another, with an overvaluation of invulnerability. Yet young moms describe that they understand positive support as a combination of both responses to the effects of exposure to sources of vulnerability and as efforts to build autonomy in relationships with service providers, infrastructure, and broader communities of care. In addition, young moms describe positive qualities of service design and delivery, such as being non-judgemental, reliable, and sensitive, with attuned and caring interactions. The combination of these qualities can facilitate a process of internalization of positive attitudes, culminating in the development of an identity as a confident caregiver. / Dissertation / Doctor of Philosophy (PhD) / Through this critical feminist arts-based study, I aim to increase understanding of how young moms make meaning of the concept of positive support within the context of service provision. 25 moms in Ontario, Canada, between the ages of 16-25 years, participated in creating visual art images and/or verbally sharing what support meant to them. I engaged in a relational approach to interviewing, and a feminist phenomenological approach to the analysis of transcripts and visual analysis of imagery. Study findings reveal how service provision contexts are shaped by traditional ways of understanding the concepts of vulnerability and autonomy as a binary and in opposition to one another. Yet young moms asserted that effective forms of positive support must be designed and delivered as a combination of both a response to the effects of exposure to sources of vulnerability and as efforts made to build autonomy in-connection to others and the world(s) around us.

No description available.

No description available.

Denna studie har syftat till att utveckla en förståelse för hur estetiska lärprocesser kan påverka elevers upplevelse av och förhållande till frågor som berör den ekologiska krisen, där en klass gymnasieelever har fått genomföra individuella konstnärliga projekt utifrån en egen vald ingång till det övergripande temat “miljöfrågor”. De har utfört gestaltningar i olika material, bland annat genom skulptur i lera, sömnad med återvunna kläder och målning med akrylfärg, och de färdiga verken har sedan visats upp dels på gymnasieskolan men även på Konstfacks Vårutställning 2022. Studien har intresserat sig för vad som kan ske i “mötet” mellan miljöfrågor och bildämnet, och hur de specifika egenskaper som bildundervisning har att erbjuda kan bidra till en fördjupad relation till någon aspekt av den ekologiska krisen. Dessa specifika egenskaper beskrivs med hjälp av begrepp hämtade från Gert Biesta, som menar på att bildundervisningen erbjuder tre olika “kanaler” för att vara i dialog med världen: nämligen huvudets, hjärtats och handens arbete. Dessa begrepp används för att beskriva hur eleverna, såväl kroppsligt som sinnligt, hamnar i ett kännande för världen och en vilja att befinna sig i den som (vuxet) subjekt. Deras känslor gentemot Jorden beskrivs även utifrån begreppet Earth emotions, som myntats av Glenn Albrecht. För att få syn på elevernas upplevelser har data samlats in i form av ljudinspelade intervjuer, som sedan transkriberats, samt fältanteckningar. Frågeställningarna som har undersökts är: Vad framträder i de deltagande elevernas utsagor om deras upplevelser av att bearbeta sina tankar och känslor kring den ekologiska krisen genom estetiska lärprocesser inom bildämnet? och Hur uppger de att bearbetningen bidrar till deras förståelse för och upplevelse av de miljöproblem vi står inför? Den tematiska analysen som genomfördes på det insamlade materialet visade bland annat på hur de estetiska lärprocesserna erbjöd möjligheter att knyta an till Earth emotions och miljöproblem som annars var svåra att relatera till eller att orka tänka på, och hur elevernas ökade engagemang för sina valda områden ledde till att de ville skapa förändring, dels av sin egen livsstil men också påverka andra. Resultaten visar på vilken roll bildpedagogik kan ha i förhållande till miljöfrågor, med fokus på hur det kan erbjuda eleverna en kontext för att bearbeta sina personliga känslor och tankar kring miljön och sin plats i världen.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

This study looks at the effectiveness of digital media to create response art and deepen attunement with adolescent clients as well as develop self-awareness in the therapist. An arts- based qualitative heuristic self-study was used to analyze data gathered over a six-week period. The subject was the researcher/therapist and the data was gathered during the second-year practicum while working with adolescents at a non-public school. Data was gathered through a process of creating two post-session response artworks using video, animation, or digital drawing and a written reflection for each artwork. Nine artworks and eight written reflections were created in total. The data was analyzed using a phenomenological lens and a digital art therapy lens. Certain themes, such as use of color, rhythm and pace, self as subject, client process, progression of affect, management of environment, and representation of containment were analyzed. These themes revealed a high probability for digital media to assist in deepening attunement with an adolescent client and a more limited chance of development of self- awareness.