No description available.

Det första intrycket av en produkt är mycket viktigt, därför har förpackningar en stor betydelse för kunder i beslutsprocessen vid val av produkt. När det gäller mejeriförpackningar är ofta innehållet det samma, oavsett om mjölken kommer från Milko, Arla eller Skånemejerier är innehållet mjölk. Det är förpackningen som särskiljer produkten från olika varumärken genom att sätta sin identitet på den. Vi ska därför genom denna uppsats undersöka vilka kvalitetsattribut hos mejeriförpackningar som bör prioriteras för att uppnå kundtillfredsställelse. Detta ska vi undersöka genom att använda oss av teorin om attraktiv kvalitet, hedonistisk kontra funktionell nytta, kvalitetsattributs livscykler samt genom att dela in attribut i dimensioner. För att få reda på vilka kvalitetsattribut som kunder efterfrågar när det gäller mejeriförpackningar gjorde vi en kvalitativ förundersökning. Där fick vi fram 30 kvalitetsattribut som sedan låg till grund för utformningen av en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet visar vilka attribut som är viktigast och främst bör prioriteras när det gäller mejeriförpackningar för att nå kundtillfredsställelse. Vi fann även attribut som verkar följa cyklerna ”successful”, ”stable” och ”reverse” samt vilka dimensioner som främst skapar basattribut, konkurrensfördelar och mervärde för kunder.

Syfte Syftet med vår studie är att analysera sambandet mellan attribut och förtroende vid val av försäljare som tillhandahåller tjänster eller produkter av meriterad karaktär.   Metod Ett deduktivt synsätt med analys av litteratur och vetenskapliga artiklar för att skapa en god översikt av tidigare forskning. Vår empiri genomförs med en kvantitativ metod genom en enkät-/surveyundersökning. Våra resultat analyseras i SPSS där vi utfört en deskriptiv statistik, korrelationsanalys, klusteranalys och faktoranalys. Detta följs av vår egen analys, diskussion och slutsats.   Slutsats Utifrån vår studie kan vi konstatera att valen av attribut som en försäljare av tjänster eller produkter av meriterad karaktär gör kan ha en betydelsefull påverkan för förtroendeskapandet gentemot en kund. Detta bör enligt oss en försäljare ta i beaktning då det i sin tur kan ha stor betydelse för genomförandet av en affär. De mer naturliga eller vanligare attributen har en mindre negativ påverkan och de mer ovanliga och utstickande attributen har en större negativ påverkan på förtroendet. Uppsatsens bidrag Vårt bidrag till ämnet företagsekonomi och marknadsföring är påverkan av fastighetsmäklares eller försäljares val att genom skäggväxt, smink, piercingar eller tatueringar riskera att negativt drabba kundens förtroende för fastighetsmäklaren eller försäljaren.

Detta är en undersökning inom svenskans grammatik med fokus på nominalfraser. Nominalfraser bidrar till att texter blir mer informationsrika och används om man vill beskriva exempelvis ett föremål eller en levande varelse. Med nominalfras avses ett textsegment som består av ett huvudord i form av ett substantiv, pronomen eller egennamn. Dessa huvudord kan sedan byggas ut med framförställda och/eller efterställda attribut för att ge mer detaljerad information om huvudordet. Syftet med denna studie var att undersöka lågstadieelevers användning av nominalfraser i elevtexter i den berättande genren. Detta med fokus på vilka attribut eleverna använder sig av samt om användningen av utbyggda nominalfraser skiljer sig mellan de två årskurserna som ingår i studien. Vi studerade 40 elevtexter med fyra olika teman skrivna av elever i årkurs 2 och årskurs 3. För att besvara syftet och forskningsfrågorna analyserades elevtexterna utifrån en kvantitativ innehållsanalysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkt var Michael Hallidays (2004) språkteori om systemisk funktionell lingvistik. Ett analysverktyg skapat utifrån Språklära av Tor G. Hultman (2003) låg till grund för analysarbetet.Resultatet visade bland annat att en tredjedel av samtliga nominalfraser som studerades var utbyggda med ett eller flera attribut. Framförställda attribut användes flitigare av samtliga elever än efterställda attribut. Det visade sig även att resultaten varierade beroende på elevtexternas tema, elevernas förutsättningar hade alltså betydelse för hur de använde sig av utbyggda nominalfraser i sina texter. Användningen av utbyggda nominalfraser skiljde sig ytterst lite mellan de två årskurserna, vilket inte var ett förväntat resultat i och med att näst intill all forskning inom området visar på det motsatta.

Begreppet hållbar konsumtion ligger rätt i tiden både på ett internationellt och nationellt plan. Men för att begreppet ska bli realitet måste konsumenter ändra sitt köpbeteende. Forskning om hur konsumenter förhåller sig till hållbara modeprodukter visar på positiva attityder men ingen tillämpning vid köp. Frågan är vilka attityder konsumenter har och vilka beteenden de tillämpar beroende på olika produktrelaterade attribut av hållbara modeprodukter. Frågan blir hur konsumenter, i praktiken, genom att ändra sitt köpbeteende, kan konkurrera ut konventionella modeprodukter. Syftet med denna uppsats är att undersöka konsumentens attityd till olika aspekter som kan motivera till köp av hållbara modeprodukter. De produktattribut som studien handlar om är design, pris, kvalitet och miljövänlighet. Undersökningen går ut på att se vilka produktattribut som övervägs, prioriteras och om någon av dem kan ligga till grund för att öka försäljning av hållbara modeprodukter. Detta undersöks genom en kvantitativ metod för att kartlägga hur konsumenter resonerar i en köpsituation. Det empiriska materialet består av enkäter. Undersökningen utfördes på svenska kvinnor i centrala butiksmiljöer. Antal respondenter uppgick till 82 stycken och svaren är presenterade i diagram. I tillägg gjordes en icke-deltagande observation på tre svenska modeföretag. Resultatet visar på att design är det främst övervägda och prioriterade produktattributet i en köpsituation och miljövänlighet är det minst prioriterade attributet. Studien visade att många konsumenter anser att pris på hållbara modeprodukter är för högt. Däremot kan det vara attityden till priset som behöver förändras då den genomförda observationen visade att priset mellan hållbara och konventionella modeprodukter inte är märkbart hög. Design är den största anledningen till att konsumenter väljer konventionella modeprodukter framför hållbara. Slutsatsen är att det viktigaste attributet kan vara det som behöver förändras för att omvandla konsumentbeteendet, och motivera till fler köp av hållbara modeprodukter.

Denna uppsats grundar sig i tesen om att arbetsgivare inte tar tillvara på hemsidan som en kommunikationskanal för att locka till sig potentiella medarbetare och att budskapet som förmedlas inte alltid är genomarbetat utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Tidigare forskning har undersökt jobbannonsens utformning och budskapet som förmedlas via denna medan hemsidan, som är en etablerad informationskälla, i mindre utsträckning berörts av forskningen.Denna studie utforskar hur företag använder sin hemsidas möjligheter att locka jobbsökande i marknadsföring- och rekryteringssyfte. En risk finns att arbetsgivare, omedvetet eller medvetet,förmedlar budskap i marknadsföringen som är mer riktat mot ena könet, därför undersöks även detta. Genom innehållsanalys visade resultatet, som utgör 70 undersökta hemsidor, på storvariation avseende hur hemsidan utnyttjas gällande informationsmängd, antal attribut,könskodade ord och bilder. Förmedlade attribut och budskap analyserades och dess möjliga konsekvenser diskuteras i uppsatsens analys- och diskussionsdel. Analysen visar att arbetsgivare bör använda hemsidan till att marknadsföra attribut tillsammans med ett jämställt språkbruk och på så sätt skapa förutsättning att locka både kvinnliga och manliga jobbsökande vilket skapar konkurrenskraft.

Kundservice har blivit allt viktigare inom detaljhandel i och med den ökade försäljningen som sker på internet. Kundservice har nästan blivit en form av marknadsföring för fysiska butiker. Trotts den hårda konkurrensen mellan butiker på marknaden kan man som kund uppleva dålig service och kundbemötande. Det kan bero på fler faktorer, en av faktorerna skulle kunna vara att butikssäljare är snabba att kategorisera kunder efter deras attribut. Så hur stor påverka har egentligen våra kläder på människors bedömning om oss? Kan kundbemötandet i butik påverkas av de kläder som en kund bär? Detta är frågor som väckte intresset för ämnet i den här studien och som ligger till grund för studiens huvudfråga. Syftet är att få en större förståelse för butiksförsäljares agerande mot olika kunder, samt att undersöka om kläderna har någon påverkan på varför de bemöter kunder på olika sätt. Vi vill även undersöka om det skiljer sig i kundbemötandet mellan en stor och en liten butik och vad det i så fall beror på. Det har genomförts deltagande observationer, enkätundersökning samt intervjuer med butiksförsäljare. Där deltagande observation utfördes på Hennes & Mauritz, NK Fashion & Denim samt Sally Jones i Göteborg. Därefter har vi analyserat våra resultat med den teoretiska data vi fått fram. De metoder vi har valt att använda oss av anser vi vara mest lämpade för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultatet visar att kundbemötandet kan variera beroende på vad kunden har på sig, men främst på ett positivt sätt. Det vi sett är att de tillfrågade i undersökningen upplevt att de i regel fått ett bra kundbemötande. I dom fall de varit mer välklädda har personerna endast känt att de fått ett ännu bättre bemötande. / Program: Butikschef, textil och mode

Abstract   Author: Maria Ståhl Title:  Level: BA Thesis in Media- och kommunikationsvetenskap Location: LinnaeusUniversity Language: Swedish Number of pages: 51     This report is a critical discourse analysis of the attributes that surround the word basic income/medborgarlön in four Swedish daily newspapers. The study explores how the text in the newspapers attributes the word and what the consequences might be for the readers and for the political agenda when it comes to the discussion of justice and responsibility.   The attributes that characterizes basic income in the media are mostly negative and there is no discussion where work strategy and basic income is seriously spoken of. Work strategy is taken for granted and is not questioned by anyone. The alternative that basic income could be is being ridiculed which becomes clear by the attributes that are chosen. The figuration of basic income in these media is characterised mostly by negative and depreciatory attributes. This makes the story of basic income to something that is unrealistic, unjust, immoral and only for lazy people.   The result shows that the attribute-agenda confirms the prevailing discourse which is based on work strategy by choosing to focus on these negative attributes and by not having a serious discussion where representatives for the works strategy have to motivate there position in a more reflective way.     Keywords: attributes, basic income, discourse, media, work strategy

Den tredje september 2013 vann beslutet om Entré Syd laga kraft och det stod således klart att Ikea med tillhörande köpcentrum kommer att etablera sig på Söderslätts handelsområde. Detta har bidragit till att handlare och politiker i Umeå känner sig oroliga för hur övrig handel kommer att påverkas, där oron för centrumhandeln är framträdande. Historiskt sett har lokalisering varit huvudsakligt fokus för forskning inom detaljhandeln där senare forskning snarare sett andra aspekter som påverkar en konsument. Med detta som utgångspunkt har vi, på uppdrag av Visit Umeå, genomfört en studie där fokus har varit att undersöka om attributen: lokalisering, tillgänglighet, butiksutbud, service och övriga aktiviteter samt de bakomliggande faktorerna ålder, kön, inkomst, utbildning och bilinnehav påverkar en konsument i valet mellan externhandeln med tillhörande Ikea-varuhus och centrumhandeln.   Uppsatsen utgår från Falk och Julanders modell för hur kunder väljer inköpsställe. Vidare bygger den teoretiska referensramen på teorier om konsumentbeteende. Detta för att förstå vad som påverkar konsumenter. För att samla in information har vi genomfört en enkätundersökning på Bergvik köpcentrum i Karlstad genom att fråga förbipasserande. Detta för att skapa en uppfattning om hur tidigare forskning gällande hur konsumenter väljer butik stämmer överens med hur konsumenter väljer inköpsställe där Ikea tas med i beaktandet.   Studiens resultat visar att det, utöver lokalisering som inte går att förbises, finns fem kärnattribut vilka värderas högre än övriga attribut som undersökts; butikutbud, tillgängliga parkeringar, öppettider, restauranger och kaféer. Dessa används vidare i studiens slutsatser där Falk och Julanders modell modifieras för att vara applicerbar på valet mellan studiens inköpsställen. Utifrån den modifierade modellen mynnar studien ut i rekommendationer till lokala beslutsfattare och centrumkoordinatorer. Detta för att de ska kunna vidta åtgärder för att centrumhandeln i minsta möjliga mån ska påverkas negativt i och med Entré Syds etablering.

Media has a big actuating power over the public opinion. The image of reality that media choose to reproduce will affect the recipient view of reality. The case about Thomas Quick and its associated news coverage has been used as an example to illustrate the problematization regarding media imag-es and media framing attempt. The purpose of this essay was to illuminate how daily and evening newspapers works with various framing methods.The theoretical framework for this essay will discuss the media framing theory and its ramification attribute framing theory. This laid the foundation for the research question. The study also highlights research within media and crime as they hold a strong connection to each other. Then we de-scribe the theory of cognitive schemas and how they affect the way we think. Further we discuss journalist’s responsibility, which then leads to an account of the daily and evening press and their different working approaches.Through a quantitative content analysis study this study has sought answers to how Thomas Quick was framed at different time-periods, and if there are any differences and/or similarities between them. A coding was constructed and 408 articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter were encoded. The articles were taken from Retrievers media archive and consist of a selection from the periods 1994-2001 and 2007-2014. The results were analyzed and presented in tables and graphs by using cross-tabulations and frequency charts made in SPSS just to create an overview of the figures the analysis resulted in. The results showed a lower use of attributes than expected, but despite this, the results indicated a journalism that dramatize and angles to create buzz and excitement. The usage of attributes was significantly higher in 1994-2001 than in 2007-2014. There was a clear lack of positive attributes which points to journalism that has a tendency to give negative angled news coverage. There are also clear signs of excessive selection of attributes. The results also show that evening and morning newspapers are not that far apart in their way of working. They both have an equal usage of attributes and uses sources in the same way. / Medierna har stor påverkansmakt över den allmänna opinionen. Den bild av verkligheten som medierna väljer att reproducera påverkar i sin tur mottagarens uppfattning av verkligheten. Fallet Thomas Quick och dess tillhörande mediedrev har använts som exempel för att belysa problematiseringen angående mediebilder och mediernas gestaltningsförsök. Syftet med uppsatsen har varit att illuminera hur dags- och kvällspress arbetar med olika gestaltningsmetoder. Det teoretiska ramverket för studien behandlar bland annat mediegestaltningsteorin och dess förgrening attributdagordningen. Dessa kommer lägga grunden för forskningsfrågan. Studien belyser även forskningen inom medier och brott då dessa innehar en stark anknytning till varandra. Därefter redovisas teorin om kognitiva scheman och hur dessa påverkar vårt sätt att tänka. Vidare diskuteras journalistens ansvarsområden, som sedan mynnar ut i en redogörelse för dags- och kvällspressens arbetssätt. Genom en kvantitativ innehållsanalys har studien sökt svar på hur Thomas Quick gestaltades vid två olika tidsperioder, samt om det finns några skillnader och/eller likheter mellan dessa. Ett kodschema har konstruerats och 408 artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har kodats. Enheterna är hämtade ur Retrievers mediearkiv och består av ett urval från perioderna 1994-2001 och 2007-2014. Resultaten har analyserats och redovisats i tabeller och diagram skapade med hjälp av korstabeller och frekvensdiagram gjorda i SPSS. Detta för att skapa en överblick av de siffror som analysen resulterat i. Resultaten har visat på en lägre användning av attribut än förväntat men trots detta pekar det på en journalistik som dramatiserar och vinklar för att skapa uppmärksamhet och spänning. Attributanvändningen är betydligt högre 1994-2001 än 2007-2014. Det finns en tydlig avsaknad av positiva attribut vilket pekar på att journalistiken har tendens att ge en negativt vinklad nyhetsrapportering. Det finns också tydliga tecken på överdramatisering genom starka attributval. Resultaten har också visat på en kvälls- och morgonpress som inte är långt ifrån varandra i sitt arbetssätt. De båda har en likartad attribut- och källanvändning.