No description available.

No description available.

<p>Syftet med studien var att se om det är möjligt att påverka resultatet på en kognitiv uppgift beroende på hur uppgiften presenteras. Är det möjligt att före ett test som kräver mental ansträngning genomföra en kort mental träning/förändring av inställning och på så sätt få ett bättre resultat på testet? Påverkar positiva eller negativa tankar prestationsförmågan? Undersökningen utfördes i två delmoment. Första delen av undersökningen var en enkät som användes för att undersöka studenternas attributioner inför ett prov. Andra delen av undersökningen var ett kvasiexperiment i form av ett minnestest uppdelat på två grupper vars uppdelning skedde med hjälp av enkätsvaren. Den ena gruppen fick ett peptalk inför testet, den andra gruppen fick presenterat hur svårt testet var. Resultatet från undersökningen visar inte att peptalk fungerar för att förbättra den kognitiva förmågan. Sambanden mellan hur individens attribution påverkar individens förmåga av kognitiv prestation har med denna undersökning inte kunnat säkerställas. Däremot antyder undersökningen att det är viktigt att ha kontroll på en experimentsituation.</p>

Syftet med studien var att se om det är möjligt att påverka resultatet på en kognitiv uppgift beroende på hur uppgiften presenteras. Är det möjligt att före ett test som kräver mental ansträngning genomföra en kort mental träning/förändring av inställning och på så sätt få ett bättre resultat på testet? Påverkar positiva eller negativa tankar prestationsförmågan? Undersökningen utfördes i två delmoment. Första delen av undersökningen var en enkät som användes för att undersöka studenternas attributioner inför ett prov. Andra delen av undersökningen var ett kvasiexperiment i form av ett minnestest uppdelat på två grupper vars uppdelning skedde med hjälp av enkätsvaren. Den ena gruppen fick ett peptalk inför testet, den andra gruppen fick presenterat hur svårt testet var. Resultatet från undersökningen visar inte att peptalk fungerar för att förbättra den kognitiva förmågan. Sambanden mellan hur individens attribution påverkar individens förmåga av kognitiv prestation har med denna undersökning inte kunnat säkerställas. Däremot antyder undersökningen att det är viktigt att ha kontroll på en experimentsituation.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är främst att undersöka i vilken mån eleverna i årskurs 1 på gymnasiet kan sägas ha självtillit i ämnet matematik och vad lärare gör för att öka deras motivation. Utifrån svaren på frågeställningarna diskuteras sedan kort vilken betydelse studiens resultat får i undervisningen, vad statens utredningar föreslår i sammanhanget och på vilka sätt lärare kan skapa en miljö som specifikt ökar elevernas självförtroende i ämnet. För att ge svar på studiens frågeställningar har en elevenkät besvarats av gymnasieelever från två olika program, där frågorna anknutits och tolkats utifrån ett antal motivationsteorier. Motivation och självtillit inom ett område är intimt sammankopplat enligt flera motivationsteorier, därför tar undersökningen sitt avstamp bland annat från attributionsteorin, prestationsmotivationsmodellen och humanistiska behovsteorier. För att i diskussionen kunna tillföra vad lärare redan i dag gör för att öka elevernas motivation har även lärare observerats under deras matematiklektioner. De slutsatser som kan dras av undersökningen är att 30-40 % av eleverna i studien innehar en relativt låg självtillit utifrån hur de förklarar sina resultat i matematik. Om man i stället utgår ifrån vilka förväntningar de har på sina möjligheter att lära sig matematik så är självförtroendet högt. Samtidigt som en andel på 30-40% kan anses äga en lägre självtillit i fråga om känslan av trygghet under matematiklektionen. Sammantaget visar studien att något mindre än hälften av eleverna kan anses inneha ett gott självförtroende inom matematikämnet, medan den indikerar en låg självtillit hos drygt en tredjedel av gruppen. Vid jämförelser mellan de två programmen kan vissa skillnader i självförtroendet noteras. Det gör att elevgrupper med olika grad av tillit i matematik kan kräva varierande strategier för att höja självförtroendet och vända en nedåtgående trend. Den avslutande diskussionen visar att lärare idag på olika sätt försöker följa de förslag som framkommit vid statens utredningar, men det vore önskvärt med fler uttalade strategier som förutom ökad förståelse, även på ett direkt sätt ökar elevernas trygghet och självtillit i ämnet matematik.</p>

Våra orsakstolkningar är nära relaterade till bland annat vår motivation, vår självuppfattning och våra förväntningar. Med dessa begrepp till vår hjälp kan vi bättre förstå vårt beteende och varför vi ibland misslyckas och ibland lyckas. Det primära syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker elever ser till framgångar och misslyckanden inom ämnet matematik. Hur eleverna uppfattar att lärare och föräldrar förhåller sig till, och tolkar, deras prestationer. Mitt mål är även att försöka förstå vad elever tror måste ske för att de ska bli bättre i ämnet matematik. Mina huvudfrågor lyder: Hur uppfattar eleverna att deras självuppfattning påverkar deras resultat?, Hur beskriver elever orsaker till fram- och motgångar i matematik? Hur ser eleverna på lärarens och föräldrarnas roller? Vad kan man enligt eleverna göra för att bli bättre i matematik? Jag har gjort en kvalitativ studie och försökt besvara mina frågor genom att analysera och tolka 6 högstadieelevers berättelser om deras orsakstolkningar till fram- och motgång, hur de ser sig själva som matematikelever och sina tankar om förändring och förväntningar. Jag har genomfört semi-strukturerade intervjuer och analyserat och tolkat resultatet genom att bland annat jämföra vad som skiljer de olika elevkategorierna, hur deras berättelse kan kopplas till teorier om orsakstolkningar och prestationsmotivation och begrepp som självuppfattning och förväntningar. Till stöd för min analys och tolkning har jag även kopplat mina resultat till tidigare undersökningar på området. Eleverna som intervjuats var väl medvetna om hur bland annat självförtroende kan påverka studieresultat. De hade många synpunkter på vad som orsakar fram- och motgång i matematik, och även om vad man bör göra för att förbättra sina resultat. Intressant var även resultatet att eleverna nästan aldrig samtalar med vuxna om varför det går bra eller dåligt i matematiken, och det framkom även att eleverna inte verkade medvetna vissa orsaker till misslyckanden som framkommit ur en tidigare studie där lärare intervjuats.

No description available.

<p>Våra orsakstolkningar är nära relaterade till bland annat vår motivation, vår självuppfattning och våra förväntningar. Med dessa begrepp till vår hjälp kan vi bättre förstå vårt beteende och varför vi ibland misslyckas och ibland lyckas. Det primära syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker elever ser till framgångar och misslyckanden inom ämnet matematik. Hur eleverna uppfattar att lärare och föräldrar förhåller sig till, och tolkar, deras prestationer. Mitt mål är även att försöka förstå vad elever tror måste ske för att de ska bli bättre i ämnet matematik. Mina huvudfrågor lyder: Hur uppfattar eleverna att deras självuppfattning påverkar deras resultat?, Hur beskriver elever orsaker till fram- och motgångar i matematik? Hur ser eleverna på lärarens och föräldrarnas roller? Vad kan man enligt eleverna göra för att bli bättre i matematik?</p><p>Jag har gjort en kvalitativ studie och försökt besvara mina frågor genom att analysera och tolka 6 högstadieelevers berättelser om deras orsakstolkningar till fram- och motgång, hur de ser sig själva som matematikelever och sina tankar om förändring och förväntningar. Jag har genomfört semi-strukturerade intervjuer och analyserat och tolkat resultatet genom att bland annat jämföra vad som skiljer de olika elevkategorierna, hur deras berättelse kan kopplas till teorier om orsakstolkningar och prestationsmotivation och begrepp som självuppfattning och förväntningar. Till stöd för min analys och tolkning har jag även kopplat mina resultat till tidigare undersökningar på området.</p><p>Eleverna som intervjuats var väl medvetna om hur bland annat självförtroende kan påverka studieresultat. De hade många synpunkter på vad som orsakar fram- och motgång i matematik, och även om vad man bör göra för att förbättra sina resultat. Intressant var även resultatet att eleverna nästan aldrig samtalar med vuxna om varför det går bra eller dåligt i matematiken, och det framkom även att eleverna inte verkade medvetna vissa orsaker till misslyckanden som framkommit ur en tidigare studie där lärare intervjuats.</p>

Syftet med denna studie är främst att undersöka i vilken mån eleverna i årskurs 1 på gymnasiet kan sägas ha självtillit i ämnet matematik och vad lärare gör för att öka deras motivation. Utifrån svaren på frågeställningarna diskuteras sedan kort vilken betydelse studiens resultat får i undervisningen, vad statens utredningar föreslår i sammanhanget och på vilka sätt lärare kan skapa en miljö som specifikt ökar elevernas självförtroende i ämnet. För att ge svar på studiens frågeställningar har en elevenkät besvarats av gymnasieelever från två olika program, där frågorna anknutits och tolkats utifrån ett antal motivationsteorier. Motivation och självtillit inom ett område är intimt sammankopplat enligt flera motivationsteorier, därför tar undersökningen sitt avstamp bland annat från attributionsteorin, prestationsmotivationsmodellen och humanistiska behovsteorier. För att i diskussionen kunna tillföra vad lärare redan i dag gör för att öka elevernas motivation har även lärare observerats under deras matematiklektioner. De slutsatser som kan dras av undersökningen är att 30-40 % av eleverna i studien innehar en relativt låg självtillit utifrån hur de förklarar sina resultat i matematik. Om man i stället utgår ifrån vilka förväntningar de har på sina möjligheter att lära sig matematik så är självförtroendet högt. Samtidigt som en andel på 30-40% kan anses äga en lägre självtillit i fråga om känslan av trygghet under matematiklektionen. Sammantaget visar studien att något mindre än hälften av eleverna kan anses inneha ett gott självförtroende inom matematikämnet, medan den indikerar en låg självtillit hos drygt en tredjedel av gruppen. Vid jämförelser mellan de två programmen kan vissa skillnader i självförtroendet noteras. Det gör att elevgrupper med olika grad av tillit i matematik kan kräva varierande strategier för att höja självförtroendet och vända en nedåtgående trend. Den avslutande diskussionen visar att lärare idag på olika sätt försöker följa de förslag som framkommit vid statens utredningar, men det vore önskvärt med fler uttalade strategier som förutom ökad förståelse, även på ett direkt sätt ökar elevernas trygghet och självtillit i ämnet matematik.