The scope of this paper is to investigate if it is possible to use the OAIS Reference Model (Open Archival Information System, developed by US Consultative Committee for Space Data Systems, CCSDS) as a tool to theoretically evaluate a digitization project.   The empirical investigation is a qualitative study of a Digitization Project related to the Broadcast Industry, migrating Television Programmes stored on analogue videotapes, to digital files. This digitization will put those programmes as records into equal problems with Longt-term Digital Preservation as other Digital Records “born digital”.   Each activity in the Digitization Project has been compared by the six high level processes of the OAIS Reference Model. The evaluation criterion was made as an assessment of how the activities of the Digitization Project meet archival theory as the Principle of Provenance and Authenticity.   One key role in the OAIS Reference Model– Management - has been evaluated according to economic incentives to finance a Digitization Project.   The empirical Digitization Project has four different participants, each of them represented in the projects Steering Committee. During the empirical investigation it was also found that the four participants have different objectives of the digitization of Television Programmes.   The conclusion is that it is possible to use the OAIS Reference Model as an evaluation tool. The assement shows low correspondence in important functional entities as Archive Storage and Preservation Planning.The responsibility of ownership in the empirical project is weak according to the criteria proposed in the role of Management in the OAIS Reference Model.

Syftet med detta arbete var att redogöra för de för- och nackdelar som finns med att använda autentisk engelskspråkig skönlitteratur i undervisningen i engelska på mellanstadiet. Jag ville se om skönlitteratur kan vara ett möjligt alternativ, eller ett komplement, i dagens språkundervisning. En stor del av arbetet grundar sig på litteraturstudier. Jag har även valt att basera mitt arbete på en praktisk del, då jag själv testat att arbeta med engelskspråkig skönlitteratur i en årskurs sex. Resultaten av denna testperiod grundar sig dels på mina egna observationer men även på utvärdering av arbetet i klassen, enkätfrågor, kortskrivning om läsningen samt även djupare intervjuer med fyra elever. Mitt arbete har fått mig att dra slutsatsen att det är praktiskt genomförbart att arbeta med autentisk engelskspråkig skönlitteratur. Undersökningarna visar att läsningen upplevdes som ett positivt inslag i elevernas engelskundervisning. Majoriteten av eleverna såg läsningen som ett roligt och lärorikt arbetsprojekt och deras arbetsglädje var stor. Samtidigt har jag funnit att arbete med autentisk engelskspråkig skönlitteratur ställer stora krav på lärarens arbetsinsats. Vidare finns det hinder för denna typ av arbete av ekonomisk och praktisk art. Kritiska röster mot läsning av skönlitteratur som metod, hävdar att en sådan arbetsmetod kan vara alltför svår och inte ge eleven tillräckliga grammatiska grunder.

Syftet med detta arbete var att ta reda på de för- och nackdelar som autentisk skönlitteratur innebär i engelskundervisningen. Jag önskade också se om skönlitteratur kan vara ett alternativt eller ett kompletterande arbetssätt till den "vanliga" undervisningen i engelska. Den praktiska delen av arbetet utfördes i årskurs sex på Nya Munken i Linköping hösten 1998. De timmar som lades till arbetet var engelsklektionerna under tre veckor. I övrigt grundar sig min uppsats på litteraturstudie, utvärdering, elevenkät samt elevsamtal. Mina totala resultat visar i mycket på positiva effekter både för språkinlärningen och för atmosfären i klassrummet. De flesta elever ser läsning av skönlitteratur som ett roligt och lärorikt inslag i undervisningen. De kritiska röster som riktar sig mot läsning av autentisk skönlitteratur som metod, hävdar att det ärför svårt och att den grammatiska grunden inte är tillräcklig. Det finns också hinder av olika slag för denna sorts undervisning, bla. av ekonomisk och praktisk art.

Genom litteraturstudier följt av en semiotisk analys av bildmaterial från turismnäringen, Riksantikvarieämbetet och kulturvårdssektorn i Norrköpings kommun är syftet med detta arbete att öka förståelsen för hur kommersialisering av kulturarv sker i bilder och genom bildspråk. Bildmaterialet består av bilder ifrån broschyrer, kataloger, foldrar, hemsidor och arkiv. Uppsatsen utforskar på ett handgripligt sätt hur turismen använder bilder av kulturarv för att framställa och marknadsföra en destination, i synnerhet det industriella kulturarvet Norrköpings Industrilandskap. Uppsatsen tar ner teoretiska begrepp som bildproduktion, bildbruk och bildtolkning till en hanterbar nivå och undersöker hur dessa tar sig i uttryck inom turismen, men också inom kultursektorn genom att jag i uppsatsen talar om två bildpraktiker; turism- och kulturarvsbilder. Syftet med detta är att visa på hur kulturarv kan tillämpas i bild, men också att jämföra vilken roll industrilandskapet får i dessa bilder.

Religionskunskap är ett brett och komplext ämne, som behandlar såväl kunskap om religioner och livsåskådningar, som livsfrågor, identitet och etik. I dagens skola där mångfalden av religioner bland eleverna blir alltmer påtaglig, skiftar religionsundervisningen form efter dess förutsättningar hos såväl pedagoger som elever. Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om möjligheter och svårigheter med att skapa en autentisk och elevcentrerad religionsundervisning på mellanstadiet. Studiens frågeställningar som ytterligare ringar in syftet var: hur beskriver pedagoger möjligheter och svårigheter med att bedriva religionsundervisning i autentiska miljöer? Hur beskriver pedagoger möjligheter och svårigheter i arbetet för en elevcentrerad religionsundervisning? I vilken utsträckning anser pedagoger att de egna ämneskunskaperna räcker till för att skapa en autentisk och elevcentrerad religionsundervisning?Dessa frågor har besvarats genom samtalsintervjuer med fem pedagoger inom en mindre kommun i mellersta Sverige. Intervjuerna har sammanfattats och analyserats gentemot varandra för att urskilja likheter och skillnader. Resultatet har tematiserats efter frågeställningarna och därefter analyserats och diskuterats. Det framkom att pedagoger överlag upplever positiv attityd till religionsämnet, vilket kan påverkas av elevernas upplevda intresse för det. Klasser med stor variation i religionstillhörigheter, där religionen utövas vardagligen av många elever, verkar te sig som positiva autentiska miljöer för religionsundervisning. Där finns stora möjligheter till elevers delaktighet i religionsundervisningen och autentiska upplevelser. Den nämnda svårigheten med autentiska miljöer som framkom i studien var föräldrars motvilja till att låta elever besöka heliga rum som inte tillhör deras religion. Pedagogerna i studien använder sig av elevers förkunskaper, studiebesök och baserar religionsarbetet på diskussioner och grupparbeten med målet att levandegöra religionen för eleverna. Där studiebesök inte varit möjligt har pedagoger istället bjudit in föräldrar eller andra religionsutövare att besöka skolan. Pedagogerna uttrycker ambitionen att verka mot en mer elevcentrerad undervisning, trots att begrepp som livsfrågor och etik verkar sakna en större plats i religionsundervisningen. Slutsatsen i studien var att pedagogerna såg religionsämnet som fullt av möjligheter för elevnära lärande och utveckling genom interaktion och där särskilda svårigheter i ämnesarbetet för autenticitet och elevcentrerat lärande inte framkom.

I denna uppsats undersöks vilka olika strategier lokala artister använder sig av för att finna engagemang och meningsfullhet i sitt musicerande. Undersökningen ger en bättre förståelse om vilka faktorer det är som artisterna värdesätter och använder sig av under deras musikaliska karriär. Genom forskningsmetoderna grundad teori och kvalitativa intervjuer, kodas underkategorier och en kärnkategori fram som ”identitetsmarkör”, ”umgänge”, ”autenticitet” och ”glädje” - som driver artister att utöva sin konst på en seriös nivå under lång tid. Undersökningen visar också en baksida samt negativa effekter som artister måste handskas med som stress och ångest. Intervjun har gjorts med tre av Växjös lokala rockartister.

Efter ett sekel fyllt av sammanslagningar, nedläggningar och centralisering på den svenska bryggerimarknaden introducerades under mitten av 90-talet en ny trend med inriktning mot hantverksbryggd öl. Mikrobryggerierna har varit en del av den svenska bryggeribranschen i knappt två decennier men har först på senare år växt sig allt starkare. Autenticitet har sagts utgöra en av grundpelarna i modern marknadsföring, något som även gäller för mikrobryggerier vars identitet ofta är starkt förknippat med genuinitet. Syftet med studien har varit att undersöka hur aktörerna på den svenska mikrobryggeribranschen kopplar autenticitet till sitt varumärke och för att besvara frågeställningen har semi-strukturerade intervjuer med tre olika bryggerier genomförts. Genom denna studie kan det konstateras att autenticiteten främst är kopplad till mikrobryggeriernas hantverksmässighet samt kärleken till bryggandet. Studien indikerar även att rollen som ett hantverksbryggeri tycks vara viktigare än rollen som ett mikrobryggeri.

Ämnet matturism behandlar turismaktiviteter relaterade till mat. De turister som reser för just matupplevelser benämns som kulinariska turister och maten på det lokala resmålet har stor betydelse för dessa turister. Tidigare studier har behandlat destinationers arbete med att marknadsföra sig och utveckla resmålen mot de turister som reser för matupplevelser. Denna uppsats behandlar ämnet matturism och syftar till att undersöka hur betydande mat är vid val av resa. Detta för att ta reda på vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet och om maten är en av de mer betydande faktorerna. För att undersöka kring hur betydande mat som faktor är för turisten vid val av resa genomfördes en enkätundersökning. Genom undersökningen har det upptäckts att demografiska faktorer såsom ålder, sysselsättning och livssituation påverkar kring hur betydande mat är för turisten vid val av resa samt att väl på resmålet får mat en annan betydelse.

Syftet i den här studien är att undersöka hur utövare av kulning framhåller autenticitet och utifrån detta diskutera vad det har för betydelse för fenomenet kulning. Studiens huvudsakliga material består av intervjuer med personer som utövar kulning vilket kompletteras med arkiv- och internetbaserat material. Utöver att autenticitet är ett emiskt begrepp är det ett etiskt sådant då det är en av studiens teoretiska utgångspunkter. Studien har även en diskursteoretisk utgångspunkt vilket används i materialframställning och för att diskutera intervjupersonernas framställningar av autenticitet. Studien presenterar olika aspekter som avgör kulningens autenticitet och att förståelsen av dessa som autentiska bottnar i hur de relaterar till ett ursprungligt användande. Studien visar även att autenticitet är föränderligt och varierar beroende på vilken diskurs kulning är situerat inom. Avslutningsvis diskuteras en möjlig uppdelning av fenomenet. Att kulning inom fäbodväsendet och kulning som ett konstnärligt uttryck kan förstås som två olika fenomen. Diskussionen framhåller vad som talar för och emot en sådan dikotomi och vad det innebär.

I föreliggande studie undersöks hur kulturmiljöers omvandlingsprocess kan ta sig uttryck, specifikt i frågan om återbruk av äldre strukturer i form av byggnader och landskap.  Det övergripande syftet är att studera hur denna process formuleras, både materiellt och socialt, genom en fallstudie av Venngarns slottsområde i Uppland. I fokus står begreppen historiebruk, värde och autenticitet som alla kan sägas vara betydande i omvandlingen, eller vad som kan kallas nybruket av en kulturmiljö. Ett aktörsperspektiv föreligger där berörda kommun och den undersökta kulturmiljöns ägare är föremål för studien. Fallstudiens metod är att med kvalitativ diskursanalys undersöka planhandlingar samt ett antal texter utgivna av de som driver omvandlingsprojektet, detta för att få en inblick i hur de berörda begreppen formuleras och diskuteras i ett planmässigt samt mer marknadsföringsmässigt material. Den praktiska omvandlingen av området har genomförts av fastighetsägaren, därför har materialet kompletterats med en intervju med berörda personer bakom projektet. Slottsområdet har genom historien genomgått en rad olika förvandlingar, det är dock endast på senare år som en huvudsaklig funktionsförändring skett. Resultatet visar att omvandlingen av kulturmiljön starkt förändrat dess karaktär, både vad gäller dess materiella struktur som dess sociala innebörd. Tre huvudsakliga spår går att urskilja i den genomförda omvandlingsprocessen; ett kommersiellt och resursbetonat historiebruk, kulturmiljöns tillgängliggörande samt bevarande av platsen. Nybruket har sammantaget fått stora konsekvenser för platsens värde, autenticitet som dess bevarande.