De symboler som en gång upplevdes som autentiska har blivit globaliserade och den traditionella souvenirens autenticitet ifrågasätts därför i dagens samhälle. Det finns således skäl till att diskutera hur giltiga de existerande definitionerna av souveniren verkligen är bland dagens och morgondagens resenärer – åttiotalisterna.Syftet med denna uppsats var att undersöka souvenirens mening och innebörd bland åttiotalister.Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjälp av snöbollstekniken, tio enskilda djupintervjuer med personer födda mellan 1982 och 1985. Dessa intervjuer tolkades från en hermeneutisk ansats. Åttiotalisters syn på souveniren överrensstämmer inte med de existerande definitionerna. Istället för att se en souvenir som ett föremål med uppenbar och synlig koppling till platsen har den emotionella aspekten blivit viktigare. Begreppet souvenir har gått från att vara konkret till abstrakt. Det visar sig att det inte är föremålet i sig som är viktigt utan vilken betydelse individen ger föremålet.  Därmed kan vilket föremål som helst bli en souvenir. Utifrån åttiotalisters syn på souveniren har en ny definition skapats.

The essay is dealing with the different tensions in hiphop created when appearing in Swedish media. With the teoretical aspect of "the Other" as a tool, the authors of the essay has tried to find out how the "hiphopper" is pictured in swedish written media within the timeframe of 19??-??. We are also discussin the different aspects and importance of autenticity, etnitcity and geografy in regards to the "hiphoper" as "the Other".

Frivillig enkelhet är en livsstil/rörelse som tar avstånd från cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhängarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till självförverkligande, förestående miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förståelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och välbefinnande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgångspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrån Bourdieu (1984) och värderingar utifrån Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-värderingsmodell användes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och välbefinnande går att kombinera. Medierande faktorer var en inre värdeorientering med starka moraliska inslag och autonomi att förverkliga sina kreativa och moraliska projekt som ger en upplevelse av autenticitet. Den moraliska identiteten tycks vara mer central för de ”holistiska förenklarna” än för de ”starka förenklarna” enligt Etzionis (1998) indelning. För de starka förenklarna framträder de personliga kreativa projekten som det mest centrala i livsstilsvalen och identiteten. Den teoretiska ramen visade sig vara användbar för beskrivning och förståelse av de frivilliga förenklarnas identitetskonstruktion och välbefinnande. / Betyg: VG Examination: 2011-06-15

Denna studie diskuterar hur kulturarv, i detta fall Friluftsmuseet Gamla Linköping, är uppbyggt och hur dess utformning gör att anspråk på historisk representation och autenticitet. De tre män som deltog som informanter i denna studie vet att Gamla Linköping är konstruerad genom omlokalisering av gamla byggnader till platsen, vilket skapar bilden av en liten stad i början av 1900-talet. Under intervjuerna med informanterna, frågade jag om de upplever Gamla Linköping som antingen ett museum eller en stadsdel - och svaret var komplex. I huvudsak ansåg informanterna att Gamla Linköping är ett levande samhälle som illustrerar det förflutna. Jag har genomfört denna studie genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer på Adventsmarknaden i Gamla Linköping. Genom de deltagande observationerna på Adventsmarknaden blev det möjligt för informanterna att fortsätta reflektionen över vad och hur de uppfattar vara representativ och autentiskt i förhållande till Gamla Linköping miljön. Studien är indelad i fyra delar; Museum eller stadsdel?, Dåtiden i nutiden, Adventsmarknaden, Kulturarv - för vem?. I denna studie har jag diskuterat det faktum att alla kulturarv produceras av olika samtida maktcentra. Det innebär att kulturarv inte är något naturgivet objekt som i sig själv har ett värde – utan genom samtidens normer tillägnas vissa historiska kulturella uttryck värden och konstruerar subjektiva kulturarv. / This study has discussed how cultural heritage, in this case the museum Old Linköping, is constructed and how its design makes claim to historical representation and authenticity. The three men who participated as informants in this study know that Old Linköping is constructed through the relocation of old buildings to the site, thus creating the image of a small town in the early 1900's. During the interviews with informants, I asked the question if they experience Old Linköping as either a museum or a district - and the answer was complex. In essence, the informants generally held view that Old Linköping will be a living community that illustrates the past. I have conducted this study through semi-structured interviews and participant observations on the Advent market in Old Linköping. Through participant observation in the Advent market, it became possible for the informants to continue to reflect on what and how they perceive to be representative and authentic in relation to the Old Linköping environment. The study is divided into four parts; Museum or district?, Past in the present, Advent Market, Heritage - for whom?. In this study, I have discussed the fact that all cultural heritages are produced by various contemporary centers of power. This means that cultural heritage is not something given by nature but by current standards are directed toward certain historical cultural expressions of values and constructs a subjective cultural heritage.

SammanfattningHur gör lärare i praktiken som får sina elever att använda engelska som arbetsspråk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar läraren? Dessa frågor ville jag försöka få svar på.Mitt syfte var att försöka förstå hur lärare skapar en lärandesituation där eleverna använder engelska som arbetsspråk. Därför sökte jag upp en lärare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in på band. Läraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt. Undervisningen var lärarstyrd och följde samma upplägg. Läraren talade konsekvent engelska och tog tillvara många tillfällen till informella samtal med eleverna. Han uppmuntrade dem hela tiden att använda engelska som arbetsspråk. De äldre eleverna kom överens om någon påföljd om de inte talade engelska. Eleverna uppskattade styrda samtalsövningar som innehöll en informationslucka och deras engagemang var störst när uppgiften knöt an till personliga erfarenheter och tankar. Läroboksarbetet engagerade mindre men fungerade ändå eftersom det följdes upp av ett läxförhör och en ordlek. Det går att få eleverna att använda engelska som arbetsspråk, vilket eleverna i skolår 9 hävdade, men det är en lång process. Resultatet från undersökningen visar att relationen mellan läraren och eleverna sinsemellan är basen för allt.

<p>Studiens syfte är att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förståelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte är också att föra på tal möjligheten att använda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och synen på varandet och människan är existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation och uppbyggnad, samt språket och bildskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter. Slutsatser som kunnat dras av studien är att respondenternas upplevda reflexiviteten förändras under genomförandet av MSP och respondenternas medvetenhet om Självet har ökat i och med arbetet med MSP.</p>

<p>Projektet Utställningsdokumentär? består av två delar: dels den vetenskapligt orienterade studie som redovisas här, dels en praktisk gestaltning i form av en serie experimentella utställningar. Projektets syfte som helhet är att belysa utställningsmediets förmåga att gestalta ett dokumentärt innehåll, samt diskutera och experimentera med dokumentära arbetsmetoder i utställningssammanhang. Denna explorativa studie är gjord på kvalitativa grunder och består av intervjuer med professionella dokumentärmakare och museimänniskor, kortfattade analyser av tre aktuella museiutställningar samt en serie utställningsexperiment. Ett försök görs att lägga grunden för ett nytt begrepp och en ny typ av utställningsmetod. Studien visar att utställningsdokumentärer kan vara ett sätt för museet att mer aktivt delta i samhällsdebatten. Utställningarna behöver inte vara objektiva utan ska ge utrymme för personliga tolkningar av ämnen, historiska eller samtida, problematiska, vinklade, med laddade föremål eller helt utan föremål. Kort sagt subjektiva utställningsdokumentärer. Något som är grundläggande för dokumentären är verklighetsanknytningen och ofta är det just den aspekten, att det som visas faktiskt har hänt på riktigt, som berör och fascinerar. Men det räcker inte bara med materialet, en tydlig avsändare som tolkar och berättar, pekar ut riktningar och anger sammanhang, ett subjekt med personlig anknytning till ämnet måste också till för att utställningen ska bli en dokumentär. I denna form blir utställningsdokumentären ett komplement till museets övriga utställningar och ett forum för aktuell samhällsdebatt - något som saknas på svenska museer idag.</p>

I denna uppsats ville vi undersöka hur den samiska kulturen representeras inom turism I Sverige. Vi utgick från fyra relevanta teman; dessa var autenticitet, identitet, makt och turism. Frågeställningarna var: Hur framställs den samiska kulturen i turismsammanhang i Sápmi? Hur påverkas den samiska identiteten av hur kulturen framställs inom turismnäringen? Hur mycket får samerna själva vara med och bestämma när det kommer till hur kulturen framställs inom turismnäringen?   Vi började med att se över den samiska befolkningens historia. Det är viktigt att förstå hur de har behandlats förr för att kunna förstå varför saker och ting är som de är idag. Teorierna som användes i denna studie hanterar frågor om kulturell representation inom turism, vad det gör med människors identitet samt vad som verkligen menad med autentisk representation. En del teorier är också knutna till maktrelationer, vilket uttrycks i ämnen som handlar om ”Vi” kontra ”Dem”. Dessa teorier utgör en lins som ger en djupare och bredare förståelse av de problem som lyfts och kontextualiseras i den empiriska delen av uppsatsen.   Vi samlade in vårt empiriska data genom intervjuer med människor involverade i turismindustrin. Vi gjorde även en kompletterande strukturerad observation genom att besöka några samiska utställningar och museum.   En viktig slutsats som vi kom fram till är att den samiska befolkningen vill och måste bli mer involverade i hur de representeras av turismindustrin. Samisk turism kan bli en stor inkomstkälla för samerna men de behöver mer statlig finansiering. Förståelsen för kulturen är idag relativt liten, delvis på grund av att industrier som turism ofta använder en stereotypisk bild när de framhäver samer. Mycket kan därför fortfarande göras när det kommer till kulturell representation.

Studiens syfte är att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förståelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte är också att föra på tal möjligheten att använda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och synen på varandet och människan är existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation och uppbyggnad, samt språket och bildskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter. Slutsatser som kunnat dras av studien är att respondenternas upplevda reflexiviteten förändras under genomförandet av MSP och respondenternas medvetenhet om Självet har ökat i och med arbetet med MSP.

School leaders face the challenge of creating and maintaining learning during rapid and complex conditions. Some of the challenges associated with leadership based on authenticity in intercultural schools will be discussed. The purpose of this essay is to describe and gain an insight into three school leaders´ views on leadership in multicultural schools. The study is based on scientific articles and the survey consists of interviews with head teachers in different multicultural schools. The hermeneutic research approach has been the basis for this study through qualitative interviews and collected data for analysis. To get a better understanding of the issues this essay culminates in, different leadership styles are shortly presented. The characteristics that underpin this study will hopefully be better understood through definitions of key concepts. In an attempt to further define authentic leadership, the concept of authentic followership will be introduced and discussed. Effective leadership in intercultural schools requires genuine understanding and action. In line with this, various strategies are proposed by which leaders can consciously transform and better understand the problems and find solutions in intercultural school contexts.