The waste framework directive from the European Commission states that 70 percent of allconstruction- and demolition waste (CDW) should be reused or recycled. In Sweden during theyear of 2018, 52,1 percent of the generated CDW was reused or recycled, but a report fromAvfall Sverige showed that reuse only accounted for small fractions of this. According to theEU's waste hierarchy, waste reduction followed by reuse are the most desirable ways to handlewaste. Research for how to reuse CDW is therefore considered an interesting and relevant topicfor research to help achieve the goal of the waste framework directive. The purpose of this master thesis was to further develop a Multi Criteria Analysis (MCA)model which was applied on different building components to evaluate how well suited theywere for reuse considering; (1) financial return, (2) environmental impact, (3) energyconsumption and (4) external aspects. The study was performed as a case study and the appliedmethods within the case study were interviews, a survey as well as the MCA model. To estimateaspects one to three of the MCA model, the theoretical framework consisted of a Cost BenefitAnalysis (CBA) and a Life Cycle Analysis (LCA) in accordance with the European standardEN15978. The fourth aspect was evaluated with help of a survey to assess qualitativedimensions of reuse. The study concluded that there are many challenges related to reuse in demolition projects.Some major challenges identified were the limited time frames, absence of competence andexperience among actors as well as logistical challenges. According to the results from theMCA model, there is a difference in how well suited the studied components were for reuse.The two most beneficial components to reuse out of the investigated ones in the case studywere crushed concrete and aluminum doors. It was also concluded that the MCA model issuitable to apply in this component specific context. / Avfallsdirektivet från Europeiska kommissionen säger att 70 procent av allt bygg- ochrivningsavfall (CDW) ska återanvändas eller återvinnas. I Sverige under året 2018återanvändes eller återvanns 52,1 procent av den totala mängden genererad CDW. En rapportfrån Avfall Sverige visade dock att återanvändning endast stod för små andelar av dessa 52,1procent. Enligt EU:s avfallshierarki är avfallsminimering följt av återanvändning de mestönskvärda metoderna för hantering av avfall. För att uppnå målet i avfallsdirektivet är studierkring återbruk av CDW ett intressant och relevant ämne. Syftet med detta examensarbete var att vidareutveckla en MCA-modell (Multi CriteriaAnalysis) som tillämpades på olika byggkomponenter för att utvärdera hur lämpliga de var föråteranvändning. Fyra aspekter togs i beaktning i modellen, nämligen (1) finansiell avkastning,(2) miljöpåverkan, (3) energiförbrukning och (4) externa aspekter. Studien utfördes som enfallstudie och de tillämpade metoderna inom fallstudien var intervjuer, en enkät samt utförandetav MCA-modellen. Det teoretiska ramverket för att uppskatta aspekterna ett till tre i MCAmodellenvar en kostnadsnyttoanalys (CBA) och en livscykelanalys (LCA) som utfördes ienlighet med den europeiska standarden EN15978. Den fjärde aspekten utvärderades med hjälpav en enkät för att bedöma de kvalitativa dimensionerna av återanvändning. Slutsatsen av studien var att det finns många utmaningar relaterade till återanvändning irivningsprojekt. Några stora utmaningar som identifierats var begränsade tidsramar, avsaknadav kompetens och erfarenhet bland aktörer samt logistiska utmaningar. Enligt resultaten frånMCA-modellen finns det en skillnad i hur väl lämpade de studerade komponenterna var föråteranvändning. De två mest fördelaktiga komponenterna att återanvända av de undersökta ifallstudien var krossad betong och aluminiumdörrar. Vidare drogs slutsatsen att MCAmodellenär lämplig att använda i detta komponentspecifika sammanhang.

I takt med en växande befolkning i världen ökar också mängden avfall. Avfallsplockare, “waste pickers”, är människor som tjänar sitt levebröd genom att samla på återvinningsbart avfall. I många utvecklingsländer spelar den här gruppen av människor en viktig roll för avfallshanteringen, men avfallsplockare finns även i Sverige. De kan ses rota i papperskorgar efter PET- flaskor och aluminiumburkar med loggan “PANTA”. Syftet med det här arbetet var att undersöka motiv och förutsättningar för avfallsplockare i Stockholm samt vilka utmaningar de ställs inför under det dagliga arbetet. Metoden gick ut på att först studera relevanta vetenskapliga artiklar om avfallsplockning, främst i andra länder där det bedrivits forskning om ämnet. Därefter genomfördes en intervjustudie med 21 stycken avfallsplockare i Stockholm med olika ursprung. Respondenterna representerade 8 olika länder.  Resultatet påvisar att avfallsplockare i Stockholm generellt är mycket fattiga och samlar på avfall i första hand för att få ersättning och inte ur miljösynpunkt. I studien är män starkt dominerande och motsvarar 85 % av respondenterna. Hur mycket en avfallsplockare tjänar under en arbetsdag varierar kraftigt från person till person. Resultatet visar också, med litteratur som underlag, att vardagen för de här människorna är tuff och att arbetet är fysiskt påfrestande för kroppen. Dessutom råder det en hög konkurrens, det är många som samlar på avfall av värde, vilket gör arbetet än mindre lukrativt. Vår studie indikerar på att avfallsplockare bidrar till en bättre miljö och är med och påverkar kretsloppet i en cirkulär ekonomi, men det behöver göras mer forskning på det här området i Sverige. / As the world's population grows, so does the amount of waste. Waste pickers are people who earn their living by collecting recyclable waste. In many developing countries, this group of people plays an important role in the waste management, but waste pickers can also be found in Sweden. They can be seen scavenging in waste bins after PET-bottles and aluminum cans with the logo "PANTA". The purpose of this thesis was to investigate motives and conditions for waste pickers in Stockholm and what challenges they face during their daily work. The method consisted of first studying relevant scientific articles on waste collection, mainly in other countries where research on the subject has been conducted. Subsequently, an interview study was carried out with 21 waste pickers in Stockholm with different origins. The respondents represented 8 different countries.  The results show that waste pickers in Stockholm are generally very poor and collect waste primarily to receive financial compensation and not from an environmental point of view. In the study, men are strongly dominant and correspond to 85% of the respondents. How much a waste picker earns during a working day varies greatly from person to person. The results also show, with literature as a basis, that the everyday life for these people is tough and that the work is physically strenuous for the body. In addition, the competition is high, there are many people who collect waste of value, which makes the work even less lucrative. Our study indicates that waste pickers contribute to a better environment and help to influence the cycle in a circular economy, but more research needs to be conducted in this area in Sweden.

The construction industry is the second largest producer of waste in Sweden, generating 14.2 million tons in 2020. The traditional linear economy in the construction industry contributes to significant waste generation and resource inefficiency. Effective material and waste management are critical to reducing this waste and meeting increased sustainability requirements from international and national organizations. Therefore, aims this study, as part of the larger project BÖRjA, to investigate and evaluate various strategies for waste management at construction sites through simulation models. The BÖRjA project, funded by Vinnova, aims to promote circular material flows and improve resource efficiency and transport efficiency in the construction industry. This study focuses on simulating waste flows at a construction site to evaluate and improve waste management strategies. By developing multiple simulation models, the study aims to assess the effect of different waste management methods on overall site efficiency, specifically by examining the use of elevators for waste transport, space utilization, fill levels, and container pickups. To address the aim, two research questions have been posed: How do different strategies for container and waste management impact workflow at the construction site? How does the pickup frequency of trucks affect the efficiency of waste management? The method used in the study is discrete event simulation, where a simplified construction site has been modeled. The model enables experimentation without disrupting actual site operations, offering a cost-effective and efficient way to gather insights. The model is based on one of NCC's construction projects, named Silverskatten, which includes two apartment buildings with a total of 77 units. Data for the models have been collected through observation, interviews, and collaborations with NCC and Ragn-Sells. The strategies tested in the simulation environment include a baseline scenario, representing the most common method based on interviews and observations, where bins are emptied when assumed to be full and containers are picked up by waste handlers based on demand. From the baseline scenario, two different strategies have been tested where a single resource is responsible for waste management. The final strategy tested includes scheduled waste pickups instead of pickups based on demand. A fill requirement has also been applied in the different strategies, specifying at what fill level bins and containers are allowed to be emptied. The results of the study showed that the use of elevators for waste transport indicated that at a fill requirement of 30%, the total elevator usage time was significantly higher compared to the baseline scenario and scenarios with 50 or 70% fill requirements. When dedicated workers were used, it affected the total elevator usage time for the following fill requirements of 30, 50, and 70% by +68, +14, and -10%, respectively. The study found that scheduling waste pickups can reduce the total number of pickups required. A fill requirement of 50% with scheduled pickups on Fridays resulted in the fewest pickups over 140 weeks, demonstrating the effectiveness of strategic scheduling. The total work time required for dedicated workers handling waste varied significantly with the fill level and elevator speed. At a fill requirement of 30% and an elevator speed of 15 m/min, the total work time was approximately 309.9 hours over 140 weeks, while at a fill requirement of 70% and an elevator speed of 25 m/min, it decreased to approximately 158.3 hours. Implementing dedicated workers for waste management reduced the maximum number of bins on each floor, freeing up valuable space at construction sites. / Byggindustrin är den näst största producenten av avfall i Sverige, med 14,2 miljoner ton genererat under 2020. Den traditionella linjära ekonomin i byggindustrin bidrar till betydande avfallsmängder och resursslöseri. Effektiv material- och avfallshantering är kritisk för att minska detta slöseri och uppfylla ökade hållbarhetskrav från internationella och nationella organ. Därför syftar denna studie, som är en del av det större projektet BÖRjA till att undersöka och utvärdera olika strategier för avfallshantering på byggarbetsplatser genom simuleringsmodeller. Projektet BÖRjA, finansierat av Vinnova, strävar efter att främja cirkulära materialflöden och förbättra resurseffektiviteten och transporteffektiviteten i byggindustrin. Denna studie fokuserar på att simulera avfallsflöden på en byggarbetsplats för att utvärdera och förbättra avfallshanteringsstrategier. Genom att utveckla flera simuleringsmodeller syftar studien till att bedöma effekten av olika avfallshanteringsmetoder på den övergripande arbetsplatseffektiviteten, specifikt genom att undersöka användningen av hissar för avfallstransport, utrymmesanvändning och fyllnadsgrader samt upphämtningar av lastbärare. För att besvara syftet har två frågeställningar använts: Hur påverkar olika strategier för hantering av lastbärare och avfall arbetsflödet på byggarbetsplatsen? Hur påverkar upphämtningsfrekvensen för lastbilar avfallshanteringens effektivitet? Metoden som använts i studien är diskret händelsestyrd simulering där en förenklad byggarbetsplats modellerats. Modellen möjliggör experiment utan att störa faktiska arbetsplatsoperationer, vilket erbjuder ett kostnadseffektivt och effektivt sätt att samla insikter. Modellen bygger på ett av NCCs byggprojekt, kallat Silverskatten, vilket inkluderar två lägenhetshus med totalt 77 lägenheter. Data för modellerna har samlats in via observation, intervjuer och samarbeten med NCC och Ragn-Sells. De strategier som testats i simuleringsmiljön innefattar ett grundscenario, vilket ska representera den vanligaste metoden utifrån intervjuer och observationer, där kärl töms när de antas vara fulla och lastbärare upphämtas av avfallshanterare utifrån behov. Utifrån grundscenariot har sedan två olika strategier testats där en ensam resurs ansvarar över avfallshanteringen. Den sista strategin som testats innefattar schemalagd upphämtning av avfall istället för upphämtning utifrån behov. Ett fyllnadskrav har även applicerats i de olika strategierna där fyllnadskravet specificerar vid vilken fyllnadsgrad som kärl och lastbärare får tömmas. Resultatet av studien visade att användningen av hissar för avfallstransport visade att vid ett fyllnadskrav på 30% var den totala hissanvändningstiden avsevärt högre jämfört med grundscenariot och scenarier med 50 eller 70% som fyllnadskrav. När dedikerad arbetare användes påverkade det hissens totala användningstid för följande fyllnadskrav 30, 50 och 70% med +68, +14 och -10%. Studien fann att schemaläggning av avfallshämtningar kan minska det totala antalet hämtningar som krävs. Ett fyllnadskrav på 50% med schemalagda upphämtningar på fredagar resulterade i det minsta antalet hämtningar över 140 veckor, vilket visar effektiviteten av strategisk schemaläggning. Den totala arbetstiden som krävdes för dedikerade arbetare som hanterar avfall varierade avsevärt med fyllnadsgraden och hissen hastighet. Vid ett fyllnadskrav på 30% och en hisshastighet på 15 m/min var den totala arbetstiden cirka 309,9 timmar över 140 veckor, medan vid en fyllnadskrav på 70% och en hisshastighet på 25 m/min minskade den till cirka 158,3 timmar. Implementering av dedikerad arbetare för avfallshantering minskade det maximala antalet kärl på varje våning, vilket frigjorde värdefullt utrymme på byggarbetsplatser.

The concept of the circular economy has existed for a long time in various historical and political contexts. Still, it has gained significant popularity over the past decade, primarily due to the efforts of the Ellen MacArthur Foundation. Today, it is embraced by diverse stakeholders, including governmental bodies, influential forums, leading corporations, consulting firms, cities, and regions. This thesis details the development of narratives surrounding the circular economy and examines how contemporary university researchers perceive and define the concept. The findings reveal strong contrasts between different narratives, both in the literature and among interviewed researchers. The varied interpretations of the circular economy concept allow it to be adapted to different contexts, contributing to its widespread appeal. However, some view the circular economy as a consultant-driven concept that struggles to meet its promises, while others see it as the only viable alternative to the linear economy. Despite its name, the circular economy is primarily a model of material flows rather than an economic model. In the built environment, particularly in the construction and demolition sector, the principles of the circular economy—such as reduced resource use and increased recycling—are of higher interest due to the sector's substantial emissions and waste. / Cirkulär ekonomi som idé har funnits under lång tid i olika historiska och politiska sammanhang, men dess popularitet har ökat de senaste tio åren, främst till följd av Ellen MacArthur Foundations arbete. Idag har begreppet omfamnats av allt ifrån statliga organ, inflytelserika forum, ledande företag, konsultfirmor, till städer och regioner. Denna studie undersöker hur narrativen kring cirkulär ekonomi har utvecklats över tid och hur samtida universitetsforskare uppfattar och definierar begreppet. Resultatet visar att det finns en stark kontrast mellan de olika narrativen, både i litteraturen och bland de intervjuade forskarna. De varierande tolkningarna av begreppet cirkulär ekonomi gör att det kan anpassas till olika ändamål, vilket har bidragit till dess popularitet, även om synen på cirkulär ekonomi skiftar – vissa ser den som ett konsultdrivet koncept som har svårt att uppfylla sina löften, medan andra ser den som det enda hållbara alternativet till den linjära ekonomin. Trots sitt namn är cirkulär ekonomi främst en modell för materiella flöden snarare än en ekonomisk modell. Inom den byggda miljön, särskilt inom bygg- och fastighetssektorn, är grundprinciperna för cirkulär ekonomi såsom minskad resursanvändning och ökad återvinning av större intresse på grund av sektorns betydande utsläpp och avfall.

This research aims to optimize operational sustainability and minimize the environmental impacts of lead-acid battery recycling, identifying, and establishing improvements in the smelting and refining stages. Through Life Cycle Assessment (LCA) and Material Flow Analysis (MFA) using the SimaPro and STAN tools, recycling processes were modelled to quantify material flows and evaluate environmental impacts. The results indicate the level of control over air emissions, hazardous waste and lead recovery within the operation can be significantly improved with the application of technologies and increased efficiency of the operation process. Concerning the impact assessment, essential categories have been defined including carcinogenic and non-carcinogenic effects on human health, global warming, and particle formation. The data conclude that the use of technologies and improvement of operational efficiency is crucial it helps to enhance the sustainability of the process while complying with regulatory requirements and producing economic benefits by getting more valuable materials. Within this context, the principles of circular economy can be effectively integrated to maximize resource value throughout their lifecycle, minimizing waste generation, and reducing natural resource consumption. / Denna forskning syftar till att optimera driftens hållbarhet och minimera miljöpåverkan av återvinning av blybatterier genom att identifiera och etablera förbättringar i smält- och raffineringsstadierna. Genom livscykelbedömning (LCA) och materialflödesanalys (MFA) med hjälp av verktygen SimaPro och STAN modellerades återvinningsprocesser för att kvantifiera materialflöden och utvärdera miljöpåverkan. Resultaten indikerar att nivån på kontroll över luftutsläpp, farligt avfall och blyåtervinning inom verksamheten kan förbättras avsevärt med tillämpning av teknologier och ökad effektivitet i driftsprocessen. När det gäller påverkansbedömningen har väsentliga kategorier definierats inklusive cancerframkallande och icke-cancerframkallande effekter på människors hälsa, global uppvärmning och partikelbildning. Data drar slutsatsen att användningen av teknologier och förbättring av driftseffektiviteten är avgörande då det hjälper till att förbättra processens hållbarhet samtidigt som man uppfyller lagkrav och genererar ekonomiska fördelar genom att få mer värdefulla material. Inom denna kontext kan principerna för cirkulär ekonomi effektivt integreras för att maximera resursvärdet under hela deras livscykel, minimera avfallsproduktion och minska konsumtionen av naturresurser.

Textilindustrin präglas av en snabb produktionstakt som genererar stora mängder textilavfall. År 2025 träder Avfallsdirektivet bestämmelser om separat textilinsamling i kraft, vilket innebär att den svenska avfallsindustrin står inför en stor omställning. Studien syftar därför till att utforska aktörernas ansvarsområden och positioner inom textil avfallshantering. För att kunna öka förståelsen för hur nya direktiv kan implementeras på ett effektivt sätt belyser studien även utmaningar och möjligheter. Målet är således att främja övergången till en cirkulär ekonomi och förbättrad avfallshantering i Sverige. För att samla in data har en kvalitativ metod tillämpats, där fyra semistrukturerade intervjuer med relevanta aktörer verksamma inom den textila värdekedjan genomfördes. Empirin analyserades genom en tematisk analys som resulterade i tre huvudteman och åtta tillhörande subteman. Studien visar på en omogen marknad som möts av utmaningar i form av otillräckliga volymer, bristande infrastruktur och konsumenters okunskap. Det finns dock möjligheter som ponerar ett samordnat avfallssamhälle med medvetna konsumenter där avfall ses som resurs. Studien bidrar således med kunskap inom den svenska avfallshanteringens omställningsarbete mot en cirkulär ekonomi. / The textile industry is characterized by a rapid production pace that generates large amounts of textile waste. In 2025, the Waste Directive’s regulation on separate textile collecting will come into force, which means that the Swedish waste industry is facing a major transition. Therefore, this study aims to explore the responsibilities and positions of actors within textile waste management. To increase understanding of how new directives can be implemented effectively, this study also highlights challenges and opportunities. The goal is therefore to promote the transition to a circular economy and improved waste management in Sweden. For data collection, a qualitative method has been applied, where four semi-structured interviews with relevant actors involved in the textile value chain were conducted. The empirical data was analyzed through thematic analysis, resulting in three main themes with eight belonging subthemes. The study reveals an immature market facing challenges such as insufficient volumes, inadequate infrastructure and consumer ignorance. However, there are opportunities that suggest a coordinated waste society with informed consumers where waste is seen as a resource. The study therefore contributes with knowledge to the Swedish waste management’s transition towards a circular economy.

<p>Filtermaterial av 75 % torv och 25 % kolaska har använts under 2 respektive 4 år för rening av avloppsvatten från två biltvättar. Jämförelse med Kristianstads kommuns riktvärden för avloppsvatten från fordonstvättar visar att filtren fungerat. För avfallsklassning krävs kunskap om innehåll av miljöfarliga ämnen i produkter som använts i tvätthallarna. I brist på kunskap om innehåll av ej analyserade miljöfarliga ämnen i filtren anses förbränning vara ett bra omhändertagande ur miljösynpunkt, då energi och aska återvinns.</p> / <p>Sewage water from two car washes has been treated during 2 and 4 years respectively, using a filter made of 75 % peat and 25 % carbon-containing ash. A comparison with the guiding values for car wash sewage water in Kristianstad municipality shows that this type of filter works well. Classification of the filter as waste requires knowledge about the content of environmentally harmful substances in products used in the car washes. Because of the lack of knowledge about the content of non-analyzed substances in the filters, combustion must be regarded as an environmentally good way of disposing the filter material, as both energy and ashes are recycled.</p>

Filtermaterial av 75 % torv och 25 % kolaska har använts under 2 respektive 4 år för rening av avloppsvatten från två biltvättar. Jämförelse med Kristianstads kommuns riktvärden för avloppsvatten från fordonstvättar visar att filtren fungerat. För avfallsklassning krävs kunskap om innehåll av miljöfarliga ämnen i produkter som använts i tvätthallarna. I brist på kunskap om innehåll av ej analyserade miljöfarliga ämnen i filtren anses förbränning vara ett bra omhändertagande ur miljösynpunkt, då energi och aska återvinns. / Sewage water from two car washes has been treated during 2 and 4 years respectively, using a filter made of 75 % peat and 25 % carbon-containing ash. A comparison with the guiding values for car wash sewage water in Kristianstad municipality shows that this type of filter works well. Classification of the filter as waste requires knowledge about the content of environmentally harmful substances in products used in the car washes. Because of the lack of knowledge about the content of non-analyzed substances in the filters, combustion must be regarded as an environmentally good way of disposing the filter material, as both energy and ashes are recycled.

Projektet bestod i att ge underlag för lämpliga och användbara lösningar för effektivisering av Kockums Maskins skärvätskehantering och kostnadsrelaterade faktorer gällande företagets skärvätska. En grundlig undersökning av lämpligt material inom projektets huvudsakliga område gjordes till en början för att därefter resultera i en vidare analys av företagets nuvarande system och hantering av skärvätskor. Utifrån denna analys påbörjades en vidare undersökning om möjliga förslag om förbättring gällande de berörda problemen. Genom direktkontakt med flertalet företag och personer inom hantering/inköp samt befintlig dokumentation gällande skärvätska, erhölls ett flertal lösningar och förbättringsförslag som senare utvärderades och användes vid framtagning av det sökta projektresultatet. Problematiken gällande valet av lösningar har att göra med det faktum att det krävs omfattande kompetens inom varje typ av lösningsgrupp för att uppfylla de krav och förhållanden som finns hos Kockums Maskin. Därmed har avgränsningar gjorts gällande direkta val av lösningar för att istället ge förslag på lämpliga lösningar gällande förbättring av kvalitet, som indirekt bör sänka den årliga kostnaden av skärvätska, utifrån Kockums Maskins egentliga behov. / The project was to provide the basis for appropriate and useful solutions for any eventually streamlining of Kockums Maskin's cutting fluid management. Cost-related factors regarding the company's cutting fluid are also included in this part. A detailed examination of suitable material within the project's main area were initially and subsequently result in a further analysis of the company's existing systems and management, regarding cutting fluids. Based on this analysis a further investigation on possible proposals was started for improvement regarding the issues involved with the solutions and the cutting fluids. Through direct contact with many companies and individuals in management/purchasing and existing documentation regarding cutting fluid, obtained a several solutions and suggestions for improvement regarding the searched area. This result was then later evaluated and used in the development of the project results. The problem regarding the choice of solutions has to do with the fact that it requires extensive expertise in every type of area to meet the requirements and conditions that Kockums Maskin demands. Thus, the boundaries claimed the election of solutions to instead provide suggestions for suitable solutions regarding the improvement of quality, which indirectly should lower the annual cost of cutting fluid, based on Kockums Maskin's actual needs.

Begreppet hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet infördes i svensk lagstiftning genom kommunala renhållningslagen (1970:892) på 70-talet. En skyldighet att bortforsla och hantera hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet ålades kommunerna samtidigt som ett förbud för andra att hantera avfallet lagfästes. Dokumentation över visst offentligtansvar för avfallshantering i Sverige finns daterat så långt tillbaka som på 1300-talet. På den tiden var renhållning avfallshanteringens främsta syfte vilken efterhölls på grund av sanitära skäl. Avfallslagstiftningen tjänar fortsatt att motverka nedskräpning, men idag är därutöver syftet med det kommunala avfallsmonopolet och omhändertagandeförbudet, skyddet för människors hälsa och miljön. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet vilket omfattas av det kommunala avfallsmonopolet definieras i 15 kap. 3 § miljöbalken (1998:808). Hushållsavfall är ett snävare begrepp än avfall, vilket innebär att avfallet först måste falla under avfallsdefinitionen för att komma i fråga som hushållsavfall. Tolkningen av avfallsdefinitionen har till stor del fastslagits genom EU-domstolens praxis. I Sverige råder sedan 70-talet oklarhet om vilket avfall som omfattas av därmed jämförligt avfall från annan verksamhet i 15 kap. 3 § MB och således omfattas av det kommunala avfallsmonopolet. Konsekvensen är att kommuner och verksamhetsutövare saknar kunskap om sina rättigheter och skyldigheter, vilket i sin tur leder till konflikter mellan verksamheter och kommuner. Eftersom avfall av given anledning inte hanteras på ett optimalt miljömässigt sätt, undergrävs i längden miljöbalkens syfte, att skydda människors hälsa och miljön. Flera områden av avfallshanteringen regleras idag av EU-rättsliga bestämmelser. Avfallshierarkin i artikel 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv1 (avfallsdirektivet) implementerades i 15 kap. 10 § MB genom SFS 2016:7822. Avfallshierarkin är en av flera viktiga principer i avfallsdirektivet, genom vilken en prioriteringsordning fastställs för vad som allmänt utgör det totalt sett bästa miljöalternativet inom lagstiftning och politik på avfallsområdet. Kommunens avfallsmonopol och avfallsdirektivet har skyddsintresset för hälsa och miljö gemensamt. I uppsatsen visas att svensk rätt sedan 2018 tillämpats i förenlighet med avfallshierarkin. I de fall var verksamheter visat att de hanterar deras avfall jämförligt med hushållsavfall enligt en metod med högre prioritet enligt avfallshierarkin än den kommunen eller dess anlitade entreprenör kunnattillgodose har verksamheterna givits dispens från det kommunala avfallsmonopolet. Något som kan ifrågasättas är att verksamhetsutövare i dagsläget fordras genomgå ett dispensansökningsförfarande för att tillåtas ansvara för det egna hushållsavfallet. För närvarande pågår nationella åtgärder för ytterligare tillnärmning av svensk lagstiftning till avfallsdirektivets syfte och ändamål samtförbättring av genomförandet i svensk rätt.