Bakgrund  I årskurs 2 är många barn i starten av sin läsinlärning, de läser bokstav för bokstav och ljudar ihop ord för att sedan övergå till helordsläsning. Detta kallas för avkodning och är en process som belastar arbetsminnet. Tidigare studier har undersökt och funnit ett samband mellan arbetsminne och avkodning, men få studier har jämfört flerspråkiga barn mot barn som främst exponerats för ett språk under uppväxten.  Syfte  Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan avkodning och arbetsminne i årskurs 2 samt jämföra flerspråkiga barn (FS-gruppen) och barn med svenska som modersmål (SM- gruppen). Barn i denna ålder är i en period med stor utveckling av sin läsförmåga. Att jämföra FS-gruppen och SM-gruppen skulle vidare kunna belysa hur elevernas språkliga bakgrund påverkar vilka förutsättningar de har i skolan.  Metod  Deltagargruppen bestod av 105 elever i årskurs 2 (7;7–9;1 år), 53 flerspråkiga elever och 52 elever med svenska som modersmål. En föräldraenkät användes för att samla in bakgrundsinformation om deltagarna. Den individuell testning genomfördes med avkodningstesten LäSt ord och LäSt nonord samt arbetsminnestesten Sifferrepetition baklänges och Nonordsrepetition.  Resultat  Studien fann ett samband mellan arbetsminnestestet Sifferrepetition baklänges och de båda avkodningstesten (LäSt ord och nonord) för hela deltagargruppen samt de separata språkgrupperna (FS och SM). Studien fann även en gruppskillnad på Nonordsrepetitionstestet där FS-gruppen påvisade genomsnittligt högre resultat.  Slutsats  Resultaten indikerar att arbetsminnestestet Sifferrepetition baklänges har ett starkare samband med fonologisk avkodning än ordavkodning. Resultaten indikerar även ett starkare samband mellan avkodning och arbetsminnestestet Sifferrepetition baklänges för FS-gruppen.

Syftet med studien är att undersöka hur fyra utbildade och verksamma mellanstadielärare undervisar i läsförmåga. Studien undersöker därmed dessa tre forskningsfrågor: Hur pratar lärare om begreppet läsförmåga? Hur undervisar lärare i läsförmåga? Vilka resurser använder lärare i deras undervisning? Genom att använda oss av kvalitativa metoder samlade vi in data genom en kombination av tre metoder. Dessa metoder utgörs av intervjuer, observationer och insamling av lärarnas lektionsplaneringar. Tidigare forskning visar att elever behöver få rätt strategier med sig för att kunna tolka texter där både läsförståelse och ordkunskaper bör löpa parallellt i undervisningen för att ge eleverna de bästa möjligheterna till att utveckla sin läsförmåga. Resultatet i vår studie visar hur lärare med en stor erfarenhet inom yrket genomför undervisning om läsförmåga. Samtliga lärare benämner att läsförmåga innebär läsförståelse och ordkunskap. Dessa områden visar sig ta större fokus av lärarnas undervisning. Lärarna planerar sin undervisning i läsförmåga utefter deras erfarenhet om vilket tillvägagångsätt som de anser är bäst. Resultatet visar att lärarna anpassar sin undervisning efter elevgrupper och genomför en tydlig pedagogisk och professionell undervisning.

Färdigheten att avkoda ord är en grundläggande förutsättning för förmågan att läsa och har därmed en avgörande roll i elevers läsutveckling. Framgångsrik undervisning krävs för att eleverna ska ges möjlighet och förutsättningar att utveckla färdigheten att avkoda, det vill säga förståelse för sambandet mellan fonem och grafem. Med detta som utgångspunkt är syftet med studien att undersöka hur sju lärare i årskurs 1 beskriver att de utformar undervisningen i avkodning för att skapa förutsättningar för att eleverna ska utveckla färdigheten att avkoda ord. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats samt ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling. Empiriskt material har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer där totalt sju lärare i årskurs 1 medverkade. Lärarna var slumpvis utvalda från olika skolor i två medelstora städer i Sverige. Resultatet visar att lärare använder olika medierande verktyg i form av digitala redskap, läromedel och aktiviteter i undervisningen, där samtalet och det sociala samspelet får stort utrymme. Det framkommer även att lärare använder sig själv som verktyg i avkodningsundervisningen där läraren stöttar, utmanar och fungerar som förebild för eleverna.  Vid utformandet av undervisningen framgår dessutom att forskning och beprövad erfarenhet samt elevers olika förutsättningar är någonting lärare förhåller sig till. Resultatet synliggör att undervisning kring avkodning varierar mellan olika lärare eftersom elevers individuella behov ligger till grund vid val av verktyg och vid utformningen av undervisningen. / Decoding skills are a crucial part of students reading development, since the ability to decode words is a fundamental qualification for reading. To give the pupils the opportunity to develop knowledge of phoneme-grapheme correspondences, an effective instruction is required. In light of this, the purpose of this paper is to examine how first grade teachers describe how they design instruction to create conditions for the students to develop decoding skills. The paper is based on a qualitative research approach and a socio-cultural perspective on learning and development. Through semi-structured interviews, empirical material has been collected from a total of seven participating first grade teachers. The teachers were randomly selected from different schools in two medium-sized cities in Sweden. The results show that teachers use mediating tools in form of digital gears, teaching materials and activities, where social interaction is emphasized. Teachers also function as tools, because they support, challenge and serve as role models for the pupils. Furthermore, the results reveal that research and proven experience as well as pupils’ different pre-conditions and needs affect teachers when they create decoding instruction. The results show that pupils’ individual needs are the starting point when teachers choose tools and create decoding instruction, which is why decoding instruction varies between different teachers.

Tidigare studier har visat att individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppvisar en generellt lägre läsförmåga än individer med typisk utveckling. Vad detta bottnar i är oklart men mycket forskning tyder på att språkliga förmågor har en inverkan på läsförmågan. Föreliggande studie syftar till att undersöka eventuella samband mellan läsförmåga och språkliga förmågor hos barn och unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning i åldrarna 12 till 25 år.  De språkliga förmågor som undersöktes var fonologisk medvetenhet, snabb benämning (RAN), ordförråd, grammatisk förståelse samt språkförståelse. Testningarna genomfördes på deltagarnas respektive skolor utspridda i mellersta och södra Sverige. Råpoängen från respektive test användes i korrelations- och regressionsanalys för att kartlägga eventuella samband. I studien medverkade totalt 27 barn och unga vuxna i åldrarna 13;06–25;09 år. Resultaten visar att RAN och fonologisk medvetenhet har starka signifikanta samband med avkodning som helhet vilka tillsammans förklarar 72,3 % av variansen. Läsförståelse har starka signifikanta samband med fonologisk medvetenhet, grammatisk förståelse, avkodning som helhet och språkförståelse, där avkodning som helhet, språkförståelse och ordförråd förklarar 62,4 % av variansen. Ortografisk avkodning uppvisar ett starkare samband med läsförståelse än fonologisk avkodning. Resultaten i studien överensstämmer med tidigare forskning som menar att fonologisk medvetenhet och RAN är av vikt för alla typer av avkodning och att avkodning i sig påverkar läsförståelsen hos individer med såväl typisk utveckling som med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Däremot går resultaten i föreliggande studie emot tidigare forskning som inte kunnat visa att ordförrådet har signifikant påverkan på läsförståelsen hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Sammanfattningsvis visar resultaten av föreliggande studie att flertalet språkliga förmågor kan förklara variansen av såväl de olika typerna av avkodning som läsförståelse. Resultatet kan bidra till ökad kunskap kring bakomliggande faktorer till den nedsatta läsförmåga som observeras hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten tyder dock på att vidare forskning behövs för att fastställa vilka övriga faktorer som kan förklara resterande varians samt att stärka fynden i föreliggande studie. / Previous studies have shown that individuals exhibiting mild intellectual disability show a lower reading ability than individuals with typical development. The reasons behind these differences are unclear. However, research shows that specific language abilities affect reading ability. The present study aims to investigate any possible correlations between language ability and reading ability in young people with mild intellectual disability, aged 12 to 25 years. The examined linguistic abilities were phonological awareness, rapid automatized naming (RAN), vocabulary, grammatical comprehension and language comprehension. Testing was held at the participants’ schools in various parts of central and southern Sweden. The raw scores were used in correlation and regression analyses to map out any correlations. A total of 27 participants with ages ranging between 13;06 years and 25;09 years were included in the study. The results showed that RAN and phonological awareness had strong significant correlations to decoding and that they together can account for 72.3 % of its variance. Reading comprehension showed strong significant correlations to phonological awareness, grammatical comprehension, decoding, and language comprehension. Language comprehension and vocabulary explained 62.4 % of the variance in reading comprehension. Word decoding showed a stronger correlation to reading comprehension than phonological decoding. The results of the present study are in large parts compatible with previous research, which supports the findings that phonological awareness and RAN are of importance to decoding ability, and that decoding in turn has an impact on reading comprehension in individuals with both typical development and intellectual disability. However, the results in the present study are at odds with previous research, which has not found significant correlations between vocabulary and reading comprehension in individuals with mild intellectual disability. In summation, results of the present study show that a number of linguistic abilities can explain the variance of both decoding and reading comprehension. Hopes are that the results from the present study can contribute to furthering knowledge of the underlying factors which explain why individuals with mild intellectual disabilities generally are poor readers. More research is needed to confirm which other factors can explain the remaining variance and to strengthen the results of the present study.

Olika språk har olika ortografiskt djup och svenska språket anses som ett mer ortografiskt ytligt (regelbundet) språk än engelska språket som anses vara mer ortografiskt djupt (oregelbundet). I Sverige studerar elever det främmande språket engelska från lågstadiet. Flertalet forskare menar att det kan finnas tvärspråkliga överföringar mellan en förmåga i modersmålet och samma förmåga i det främmande språket. Föreliggande studie syftade till att undersöka avkodning (ordläsning) på svenska och engelska hos elever med lässvårigheter och typiska läsare i årskurs fyra. I studien inkluderades 48 elever uppdelat på två grupper; 19 elever med lässvårigheter och 29 typiska läsare. Samtliga elever hade svenska som modersmål och eleverna med lässvårigheter hade specialundervisning för sina lässvårigheter. Eleverna genomförde sex avkodningstest, två av avkodningstesten var på engelska och hade en svensk motsvarighet. Eleverna fick även genomföra ett test för fonologisk medvetenhet samt fylla i en enkät om läsning. Resultaten visade att eleverna med lässvårigheter presterade signifikant sämre på samtliga test än de typiska läsarna. Enkäten om läsning visade en skillnad mellan hur grupperna skattat sig och eleverna med lässvårigheter hade även en viss insikt i sina svårigheter. Elever med lässvårigheter som hade avkodningssvårigheter på svensk ordläsning visade sig även ha avkodningssvårigheter på engelsk ordläsning och de elever som presterade bra på svensk avkodning presterade också bra på engelsk avkodning. Sammantaget tyder detta på att det finns vissa tvärspråkliga överföringar. / Different languages have different orthographic depth. The Swedish language is more shallow (regular) compared to the English language which is more orthographically deep (irregular). Swedish students start studying the foreign language English from primary school. Several researchers have found cross-linguistic transfers between an ability in the native language and the same ability in the foreign language. The present study aimed to investigate how pupils in fourth grade with reading difficulties and typical readers decode (word reading) in Swedish and English. 48 pupils were included in the study, divided into two groups: 19 pupils with reading difficulties and 29 typical readers. All of the students had Swedish as their native language and the students with reading difficulties had special education for their reading problems. The pupils conducted six tests of decoding, two of the tests were in English and had a Swedish counterpart. The pupils also conducted a test of phonological awareness and filled out a questionnaire about reading. The results showed that students with reading difficulties performed significantly poorer on all of the tests than the typical readers. The questionnaire about reading showed a difference between the groups and the questionnaire also showed that pupils with reading difficulties had insight in their reading problems. The pupils with reading difficulties who had decoding problems on word reading in Swedish also had decoding problems on word reading in the foreign language and those students who performed well on Swedish decoding also performed well on English decoding. Overall this means that there are some signs of cross-linguistic transfers.

Att barn i Sverige lär sig läsa och skriva är en självklarhet och en demokratisk rättighet. Det  är  dock  inte  en  självklarhet  hur  inlärningen  går  till.  Vi  vill  med  denna  studie undersöka hur ett mindre urval av läromedel introducerar bokstäver för elever i årskurs 1  utifrån  den  syntetiska  metoden,  vilket  innebär  att  bokstäver  lärs  ut  en  i  taget  och därefter  ljudas  ihop  till  enklare  ord.  Utifrån  det  sociokulturella  perspektivet  och pragmatismen undersöker vi om läromedlen har uppgifter som är utvecklande och bilder som är igenkänningsbara för eleverna.Syftet  med  undersökningen  är  att  ge  en  inblick  i  hur  läromedel  kan  introducera bokstäver och avkodning  för  elever. Vi vill  även veta om materialen använder sig av bokstavsbilder  för  att  hjälpa  eleverna  i  bokstavsinlärningen.  För  att  jämföra  dessa utvalda läromedel har vi använt oss av en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag, där  texterna  analyseras  komparativt  och  ur  ett  kunskapskritiskt  perspektiv.  Vi  jämför läromedlen  utifrån  dessa  fyra  punkter:  bokstavsföljden,  uppgifter  per  bokstav,  hur eleverna tränar avkodningsförmågan samt bokstavsbilder. Resultatet sammanställs först i  en  tabell  för  att  få  en  tydlig  överblick  över  läromedlen  och  sedan  följer  en  mer djupgående analys. Resultatet  visar  att  det  inte  finns  någon  generell  bokstavsföljd  som  förespråkas  utan bokstavsordningen varierar i läromedlen. Avkodningen introduceras på liknande sätt i alla  läromedel  och  uppgifter  per  bokstav  är  relativt  lika  men  omfattar  olika  många moment.  Det  är  mest  skriftliga  uppgifter  i  arbetsboken  som  sedan  kompletteras  med praktiska  uppgifter  som  finns  i  lärarhandledningarna.  Bokstavbilder  finns  i  tre  av  de fyra  läromedlen  vi  undersökt.  I  två  av  dessa  är  det  elevnära  och  igenkänningsbara föremål för eleverna. I ett av läromedlen är föremålen svåra för eleverna att känna igen.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur avkodning, stavning och motivation kan påverkas av 6 veckors träning med WIP intensivprogram. WIP är en multikomponent träning där tyngdpunkten ligger på kopplingen mellan fonem-grafem, läsflyt och läsförståelsestrategier. Omfattningen av WIP intensivprogram är 12 veckor men vi ville undersöka vilken effekt det kunde ge efter halva tiden. Studien var en form av ett kvasi-experiment då en grupp fick en särskild lästräningsmetod och en annan grupp fick en vanlig lästräning i klassrummet.   Urvalet gjordes genom att samtliga elever i årskurs 3 och 4 på forskarnas egna skolor, fick göra testet Ordkedjor. De elever som hade ett staninevärde mellan 1 - 3 på det testet fick göra ytterligare ett test Lilla Duvan. De elever som låg under den kritiska gränsen, som är 79 poäng för årskurs 3, lottades in i en interventionsgrupp eller en jämförelsegrupp.   Interventionen gjordes en- till- en, 30 min/dag, 4 dagar/vecka under 6 veckor. På grund av tidsbrist fanns bara möjlighet till att ha små grupper, 6 stycken i interventionsgruppen och 6 stycken i jämförelsegruppen. Det fanns en medvetenhet om att det var på gränsen till för ett litet urval.   Studiens empiri samlades in genom både en kvantitativ ansats, en intervention, och en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar på att träningen med WIP under 6 veckor ger liten effekt på elevers avkodnings- och stavningsförmåga. Eleverna i interventionsgruppen var motiverade till att lästräna med metoden. Vid intervjuerna framkom att eleverna var övervägande positivt inställda till metoden.

Syftet med studien är att undersöka möjlig utveckling hos elever gällande avkodningsförmåga, läsförståelse och motivation till läsning vid upprepad läsning i par utifrån skönlitterära texter. Studien innefattar kvantitativ och kvalitativ metod. Upplägget är gjort med utgångspunkt i klassisk experimentell design, med interventionsgrupp och jämförelsegrupp. Interventionen omfattar 12 elever från två skolor i samma kommun. I studien genomfördes för- och eftertester, samt intervju med eleverna i interventionsgruppen före och efter interventionen. Upprepad läsning innebär i studien att elever i par, vid tre tillfällen i veckan, läste samma skönlitterära text upprepade gånger för varandra tillsammans med speciallärare. Interventionen omfattar elever i avkodningssvårigheter, vilka lästränade vid 18 tillfällen i 10-15 minuter. Texter som användes valdes ut med hänsyn till den enskilde elevens läsförmåga.  Resultatet visar att interventionen med sex veckors upprepad läsning i par utifrån skönlitterära texter hade positiva effekter på elevernas avkodningsförmåga och läsförståelse. Både interventionsgruppen och jämförelsegruppen visar på ökade resultat. Emellertid är skillnaden mellan interventionsgrupp och jämförelsegrupp beträffande läsförståelse inte lika markant som vid avkodning. Vid jämförelse av intervjusvaren före och efter interventionen framkommer generellt inga tydliga förändringar.

Abstract   This intervention study examines effects on the decoding ability by one-to-one tutoring with adult illiterate second language learners of Swedish, in comparison to ordinary classroom education. In addition, the study aims to examine the participants’ experience of the intervention. Four illiterate pupils from SFI, Swedish language education for adult immigrants, were pretested and matched two by two. One of each pair participated in the intervention (30 minutes, four times a week during six weeks). The other two attended the ordinary classroom activities. Pre- and posttests showed that the test group managed to read more words per minute, improved their knowledge of Swedish graphemes and their reading fluency compared to the control group. The intervention even enabled one participant to reach the alphabetic stage in decoding, which the matched control person did not do. The experience of the one-to-one tutoring was mostly positive, and the illiterates were grateful for the intensive training.

This study investigated whether repeated reading can enhance reading fluency for students with little or no education, studying Swedish tuition for immigrants. The work was based on the question: Is there any difference in learning effects / degree of learning, depending on whether the repeated reading is done individually with the special education teacher, with a peer in the classroom, or individually conducted silent reading? To investigate that, three interventions were done: repeated reading individually with the special education teacher, repeated reading in pairs and individual silent reading of literary books. The students who had repeated reading individually with special education teachers improved their word decoding skills compared to the other two intervention groups. The students who had repeated reading with a peer in the classroom improved their word decoding skills more than the silent reading group. Students who had individual silent reading improved mainly their reading speed. The results showed that none of the groups improved both of the components of reading fluency, decoding and reading speed. The conclusion is that more studies are needed to find methods that enhance reading skills and test materials that work for low-educated students in Swedish tuition for immigrants.