I Helsingborgs stad finns en läsa-skriva-garanti som garanterar att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår. Det har även utarbetats en modell för tidig läs- och skrivutveckling, som kallas för Helsingborgsmodellen. Föreliggande studies syfte är därför att undersöka några pedagogers och rektorers erfarenheter av Läsa-skriva-garantin och Helsingborgsmodellen. Utifrån detta har följande forskningsfrågor formulerats: Vilka attityder gentemot Helsingborgsmodellen och läsa-skriva-garantin kan urskiljas bland pedagoger och rektorer? Vilken syn på skriftspråklighet framförs i Helsingborgsmodellen? Vilken inverkan har modellen på pedagogers läs- och skrivundervisning och syn på lärande? Vilken inverkan anser pedagoger att Helsingborgsmodellens arbetssätt har på elever och deras möjligheter till skriftspråkligt lärande?Studiens teoretiska utgångspunkter har hämtats ifrån det sociokulturella perspektivet och Allan Lukes och Peter Freebodys (1999) resursmodell är studiens analysverktyg. Vidare har två kvalitativa metoder använts; textanalys av Helsingborgsmodellens handbok samt semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer, två specialpedagoger, två speciallärare samt med fem pedagoger i F-3. Totalt har informanter från sex olika skolor deltagit i studien.Resultatet visar att pedagoger är positiva till Helsingborgsmodellen, framförallt eftersom modellen innehåller konkreta arbetssätt och ett upplägg som är välstrukturerat. Attityderna gentemot läsa-skriva-garantin skiljer sig åt. Några menar att den underlättar planering och andra menar att den bidrar till ökad stress. I Helsingborgsmodellen är det tryckta, skönlitterära böcker som förespråkas och literacypraktiker som stödjer kodning och textbruk dominerar i arbetssättet. Modellen visar således upp en smal syn på vad text är. Vidare fokuserar modellen på den didaktiska hur frågan. Studiens övergripande slutsatser är att lärare bör ha ett kritiskt förhållningssätt till de metoder de väljer att använda i undervisningen. Vidare drar vi slutsatsen att skolor behöver hitta sina egna vägar till att förbättra undervisningen, istället för att förlita sig på en färdig modell.

Denna studie syftade till att bidra med kunskap om hur några speciallärare och specialpedagoger beskriver sin förståelse av och sitt arbete med läsförståelse på lågstadiet. Läsförståelse valdes som ämne då det finns en viss kunskapslucka i det specialpedagogiska fokuset kopplat till läsförståelse på lågstadiet. Därav var det intressant att fördjupa sig kring vad det finns för orsaker till att elever på lågstadiet hamnar i läsförståelsesvårigheter, hur det specialpedagogiskt identifieras, samt hur speciallärare och specialpedagoger beskriver sitt arbete. Tidigare forskning påvisar att rötter till en god läsförståelse finns i språkliga färdigheter som utvecklas redan i de yngre åren och att läsförståelse är förmågan att förstå och tolka skriven text. God avkodning och språkförståelse är grunden för att utveckla en god läsförståelse. Som metod användes kvalitativ ansats och genom semistrukturerade intervjuer med tio speciallärare och två specialpedagoger genomfördes samtal med stöd av en intervjuguide. Datamaterialet utmynnade i teman som kopplades samman med teorierna, The Simple View of Reading, sociokulturell teori och specialpedagogiska perspektiv. Resultatet av denna studie visar att tidig kartläggning, god undervisning och god avkodning är grunden för att utveckla en god läsförståelse, enligt speciallärares och specialpedagogers förståelse av och arbete med läsförståelse. Speciallärarna och specialpedagogerna beskrev hur de arbetar mycket med avkodningen, men också med ord och bilder för att utveckla språkförståelsen. De gjorde även pedagogiska utredningar för att fånga upp svårigheter tidigt. Analysen visar att svårigheter med läsförståelse kan uppstå i mötet med elevens lärmiljö. En annan del som påverkade var kvalitet på undervisningen och om eleven lämnades ensam med sitt läsförståelsearbete. Även ärftlighet kunde vara en bidragande orsak till läsförståelsesvårigheter. En slutsats i studien är att många speciallärare och specialpedagoger beskriver att de vill arbeta mer främjande och förebyggande för att motverka läsförståelsesvårigheter, men att tiden och resurserna inte finns.

The purpose of this study is to highlight how some mathematics teachers, in Sweden, in grades 7–9 work on language development in their teaching. Many of today's math tasks contain a lot of text and it turns out that there is a strong connection between students' mathematical ability and students' reading ability. To highlight how mathematics teachers can work with this, in their teaching, a qualitative study was conducted. Three mathematics teachers and one mathematics developer were interviewed. Variation theory was used to analyze the result. The results show that teachers work in different ways when they introduce new concepts in teaching, but that it is precisely the meaning of the concepts and a deeper understanding that are important for the students' knowledge development. Furthermore, the results show that mathematics has a complicated language, and that training is required to be able to read mathematical texts. The results revealed the importance of working multimodal in the classroom to enable all students' learning. The outcome is that reading comprehension must be integrated in mathematics teaching, since this support students to improvement of a deeper mathematical understanding.

Elever med läs- och skrivsvårigheter finns i stor utsträckning på de flesta av våra skolor och dyslexi är en vanlig diagnos. Detta arbete tar upp vilka hinder och möjligheter dessa elever möter inom ämnet matematik och hur de förhåller sig till sin dyslektiska diagnos. Jag utförde kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever med diagnosen dyslexi. Syftet med dessa intervjuer var att synliggöra eventuella brister i deras tolkning och bearbetning av läsuppgifter samt sifferuppgifter. Intervjuerna analyseras sedan med fokus på fonologi, ordmobilisering samt arbetsminne. Intervjuerna har visat på brister i avkodning och tolkning av läsuppgifter vilket får som följd att eleverna misslyckas lösa en uppgift trots att deras matematiska förmåga oftast är tillräcklig. Förutom ovanstående problemområden visar sig också bristande automatisering ligga till grund för en del matematiska problem hos de intervjuade eleverna. Arbetet undersöker också dessa elevers syn på ämnet matematik i stort, med en konstruktivistisk teoretisk inriktning där man tydligt skiljer lärandet ifrån kunnandet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om man kan förbättra avkodningen och därmed öka läshastigheten hos långsamma läsare på gymnasiet genom intervention medRydaholmsmetoden. Syftet är också att undersöka dess användbarhet vid olika typer av läs- och skrivsvårigheter. Undersökningsmetoden är kvantitativ. Vi har genomfört en intervention i en experimentgrupp i upp till tolv veckor. Experimentgruppens utveckling har därefter jämförts med utvecklingen i en kontrollgrupp. Resultatet visar attinterventionen haft en statistiskt säkerhetsställd inverkan. Antalet elever i intervention är dock för litet för att resultatet ska kunna generaliseras. För analysen av Rydaholmsmetodens användbarhet vid olika typer av läs- och skrivsvårigheter har Gough och Tunmers (1986) formel Läsning = Avkodning × Förståelse varit viktig.Analysen visar att olika problembilder kräver olika typer av intervention.Rydaholmsmetoden kan användas med framgång på gymnasieelever med avkodningsproblematik. Metoden kan också användas som en del i ett åtgärdspaket tillsammans med andra insatser. I andra fall är fokus på renodlad förståelseträning att föredra. Elever utan djupare språkliga problem men med svag läsförståelse tycks vinna mer på att först och främst öka sitt ordförråd. / Intervention with the Rydaholm Method at Upper Secondary School - Results and Pedagogical Consequences

Vårt arbete handlar om individanpassad läs- och skrivinlärning. Vi har i denna studiegjort en kvalitativ undersökning som bygger på observationer och intervjuer som hargenomförts i två olika skolor i södra Sverige, med olika geografisk och kulturellbakgrund. Materialet består av två intervjuer och drygt 20 timmars observationer.Våra resultat visar att lärarnas syn på begreppet individanpassad läs- och skrivinlärninghandlar om att variera sin undervisning, att låta eleverna arbeta i sin egen takt och attlåta eleverna välja utifrån exempelvis ett arbetsschema eller bokstavsschema. Lärarnasegen individanpassning i läs- och skrivinlärning visar på att de använder sig av olikastrategier och metoder och enligt lärarna finns det inga större problem när det gäller attkunna individanpassa läs- och skrivinlärning om man fokuserar på undervisningen, mendäremot kan andra saker som tidsbrist och stress sätta käppar i hjulen. Vår slutsatsutifrån våra resultat är att det krävs en högre grad av individanpassad undervisning föratt tillgodose varje elevs behov och man i större utsträckning bör ta tillvara elevernasegna intressen och erfarenheter. Vi har också kommit fram till att begreppetindividanpassning måste diskuteras och problematiseras.

Elever inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) som inte har utvecklat läs- och skrivförmåga på sitt modersmål ska få läs- och skrivinlärning inom ramen för sfi-utbildningen Det finns ett forskningsbehov att didaktiskt följa dessa elevers väg mot att bli litterata, i synnerhet för elever med läs- och skrivsvårigheter.Lästeorier bygger på att läsning handlar både om avkodning och förståelse (Kamhi & Catts, 2014) men i andraspråksforskningen har man inte forskat lika mycket på avkodning som man forskat på läsförståelse (Hyltenstam, 2010). Studiens teoretiska ram tar sin grund i att avkodningen och den fonologiska förmågan är en viktig. Forskning som förespråkar hur man kan åtgärda den här sortens lässvårigheter är bland annat Respons to Intervention (RTI). Grunden i RTI är att elever med läs- och skrivsvårigheter i första hand ska få ett bra stöd i den ordinarie undervisningen men RTI beskriver också en modell för hur man systematiskt följer elevernas läsutveckling (Wengelin & Nilholm, 2013). Syftet med studien var att identifiera och undervisa vuxna sfi-elever med kort eller ingen skolbakgrund som har lässvårigheter i synnerhet med fokus på avkodning och läshastighet. Syftet var också att undersöka om ett RTI-baserat arbets- och undervisningssätt skulle fungera för målgruppen. Studien har genomförts som en intervention och omfattar 13 elever som studerar med begränsad skolbakgrund inom kurs B på en sfi-skola. Interventionen har skett systematiskt utifrån ett RTI-baserat upplägg under nio veckor med klassrums-, grupp- och individundervisning samt en kontinuerlig uppföljning av insatserna genom screening och utvärdering. Resultat utifrån kvantitativa data visar att avkodningen har förbättrats i klassen. På individnivå har två av tre elever förbättrat sin avkodningsförmåga mycket och en av dem har dessutom förbättrat sin läshastighet. En av eleverna har inte förbättrat varken avkodningsförmåga eller läshastighet. Hos denna elev finns avkodningssvårigheter av dyslektisk karaktär och där finns det anledning att göra en fördjupad kartläggning av specialpedagog och modersmålslärare. Utfallet av undervisningen var att lektionerna mottogs väl av eleverna, såväl på klass- som individnivå och de moment som värderas högst i att stödja läsutvecklingen var färdighetsträning via datoriserade övningar, läsa stavelse- och läslistor samt skriva med hjälp av talsyntes.Analysen av resultatet visar att ett RTI-baserat upplägg har fungerat för målgruppen. Screeningen var ett verktyg för att identifiera eleverna som hade behov av intensifierade insatser. Insatserna gav effekter på såväl klassrumsnivå som individnivå. Studien är dock begränsad i tid och antal elever samt saknar kontrollgrupp och det går inte att göra en större analys av resultaten. Elevutvärderingar och pedagogernas kommentarer visar på behov att fortsätta arbeta med avkodning och färdighetsträning inom sfi i kurs B och att använda digitala och multimodala verktyg i undervisningen. Samverkan mellan specialpedagog och lärare har varit berikande. Samverkan med modersmålslärare hade behövts i studien, likaså samverkan med logoped för de elever som hade behövt fördjupad läs- och skrivkartläggning.Fortsatta forskningsbehov finns inom området. Dels hade det varit intressant att undersöka om en mer omfattande RTI-studie med förebyggande arbete på klassrumsnivå skulle gett fler elever läs- och skrivverktyg så att färre elever utvecklade lässvårigheter. Läs- och skrivinlärningen inom sfi behöver tydligare beskrivas. Ytterligare forskningsområden är modersmålets roll, alternativa verktyg och elever med funktionsvariationer (Sandwall och Lindberg (2012). Studiens specialpedagogiska relevans är att den lyfter behovet av samverkan mellan specialpedagog och övriga pedagoger samt behovet av förebyggande tidiga insatser och utvärdering av dessa. Dessutom ger studien exempel på praktiskt material och metoder för ett specialpedagogiskt utvecklingsarbete inom vuxenutbildningens sfi-verksamhet.

Sedan 2016 utförs ett nationellt bedömningsstöd i svenska grundskola årskurs 1-3. Bedömningsstödet är utformat för att ge en samlad bild över elevernas kunskapsutveckling i de tidiga skolåren och genomförs i början och slutet av årskurs 1. Syftet med vår studie är att undersöka hur skolor runt om i Sverige kompletterar Bedömningsstödet i årskurs 1 med andra tester för att finna elever i lässvårigheter, samt pedagogers åsikter gällande Bedömningsstödet. Våra forskningsfrågor var följande; anser pedagoger att Bedömningsstödet ger tillräcklig information för att hitta lässvaga elever eller finns det mer att önska och i så fall vad?  I vilken utsträckning kompletteras Bedömningsstödet i årskurs 1 för att identifiera elever i lässvårigheter? Vilka material kompletterar i så fall skolorna med och varför? Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som resulterade i en svarsfrekvens av 356 svar. Resultatet visar endast 23% respondenterna är nöjda med Bedömningsstödet gällande identifiering av elevers läsförmåga. Respondenterna lyfter att förändringar behövs och majoriteten av respondenterna kompletterar bedömningsstödet med andra tester för en djupare bedömning. / Since 2016, a national assessment support has been carried out in Swedish primary school grades 1-3. The assessment support is designed to give an overall picture of the students' knowledge development in the early school years and is carried out at the beginning and end of grade 1. The purpose of our study is to investigate how schools around Sweden supplement the assessment support in grade 1 with other tests to find students with reading difficulties, as well as educators' opinions regarding the assessment support. Our research questions were the following; do educators think that the assessment support provides sufficient information to find reading-disabled students or is there more to be desired and if so, what? To what extent is the assessment support in grade 1 supplemented to identify students with reading difficulties? If so, which materials do the schools supplement with and why? The study was carried out using a questionnaire which resulted in 356 responses. The result shows that only 23% of the respondents are satisfied with the assessment support regarding the identification of students' reading ability. The respondents highlight that changes are needed, and the majority of respondents supplement the assessment support with other tests for a deeper assessment.

Studiens mål är att undersöka hur svenska poliser upplever att dem och deras yrke gestaltats i nyhetsmedier, främst nyhetsartiklar i samband med Påskupploppen 2022. Vidare fokuserar studien på att undersöka vilken upplevd påverkan detta har på poliserna både privat och i yrket och att bidra med ökad förståelse. I studien utfördes totalt sju intervjuer med poliser från olika polisregioner i Sverige. De analysmetoder som användes för att analysera det empiriska materialet var receptionsanalys och tematisk analysmetod. För att identifiera studiens resultat användes tre teoretiska ramverk, encoding/decoding, the world in the head och medialisering som teori. Resultaten visar på att svenska poliser upplever en påverkan av nyhetsmedier både i yrket men också i det privata livet. Många poliser upplevde nyhetsmedier som kritiska till dem och deras yrkesroll samt att de ibland gestaltade dem missvisande. Detta väckte en frustration bland poliserna. Däremot fanns det även en positiv inställning till nyhetsmediernas gestaltning i samband med Påskupploppen 2022 och en upplevelse av att nyhetsmedier visat den brutalitet poliser får utså i yrket. Denna studie ger en inblick i hur poliser upplever nyhetsmedier gestaltning av dem, hur de tolkar dessa och hur de upplever sig påverkas av nyhetsmedier.

Bakgrund: Vuxna kortutbildade SFI-elever på D-kurs som inte klarar kunskapskraven i läsförståelse under förväntad tid kan tappa motivationen, vilket resulterar i avbrott och mycket frånvaro. Mot bakgrund av att försöka ge en effektiv undervisning i de kunskaper de saknar finns behov av effektiv kartläggning och följande undervisning med ett innehåll som fyller kunskapsluckorna. Det finns fortfarande lite forskning i läsförståelse om vuxna andraspråkselever, vilka metoder som kan nyttjas i undervisningen och i vilken grad fonologisk medvetenhet har betydelse för läsförståelse av texter på D-kursnivå. Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera om tolv lektioner i lässtrategier under sex veckor kan förbättra åtta SFI-elevers läsförståelse, och hur deltagarna upplevde den. Studien undersöker även i vilken grad den fonologiska medvetenheten har betydelse för deltagarnas läsförståelse av texter på D-kurs. Metod: Studien tillämpar Reciprok undervisning som metod i undervisningen och deltagarnas resultat mäts kvantitativt med en för- och efterdiagnos. Semistrukturerade intervjuer utförs och för analys tillämpas en kvalitativ analysmetod.