<p>Den här uppsatsen har till syfte att återge en designprocess, genom att beskriva ett uppdrag och de ställningstaganden som gjorts med hänsyn därav. Uppdraget har varit att designa belysningsarmaturer för offentliga toaletter i exklusivare miljöer, såsom hotell, restauranger och kontor där man vill ha en funktionell belysning av ansiktet. En ljussättning vars avsikt är att ge ett naturligt ljus som underlättar ögats uttolkning av ansiktet och huden, som i sin tur skapar förutsättningar för en bättre sminkning.</p><p>Löpande behandlar uppsatsen förhållningssättet som designer i relation till interna ställningstaganden samt gentemot belysningsföretaget Zero, som varit uppdragsgivaren.</p><p>Uppsatsen tar upp ljuset och hur det förhåller sig till människans sinnesförnimmelser på olika sätt. Här beskrivs studier av ljussättning i olika typer av badrumsmiljöer, känslor inför toalettbesök, hur ljuset beskriver sin omgivning och armaturtyper som kan tillgodose den belysning som eftersträvats.</p><p>Vidare beskrivs färg utifrån olika aspekter; såsom kulturella konventioner, färgsymbolik samt hur ögat upplever kulörer, för att nå fram till vilken typ av kulör som kan lämpa sig i badrumsmiljöer.</p><p>Metoden beskriver designprocessen genom att redogöra för de metoder som använts för att skapa en förståelse för uppdragsgivaren, marknaden och formspråk. Denna process beskriver även skissande och idégenerering, samt konstruktionsplanering och produktionsrelaterade ställningstaganden.</p><p>Resultatet är två armaturer; dels en väggarmatur, som är tänkt att ge ett riktat ljus mot ansiktet då den placeras i det vänstra övre hörnet om en spegel. Dels en takarmatur som ger ett allmänljus i rummet. Det tänkta badrummet har vita reflekterande väggar och sammantaget ska denna belysning ge ljuskontraster som lyfter fram texturen i ansiktet.</p><p>På grund av den miljö, i vilken armaturerna placeras, är de tänkta att hålla en god täthet. Materialen är opal plast samt stål som kan lackeras i tre kulöralternativ; en grön kulör med mycket gult (förslagsvis NCS S 0530-G50Y), en halvblank svart kulör eller en med kromat stål.</p>

I ett parterningprojekt mellan Midroc Project Manangement (MPM) och Väsbyhem om att bygga 190 hyreslägenheter togs beslutet att mura badrummen med Webers Leca-sten istället för att bygga dem på konventionellt sätt med gips.   Denna jämförelse redovisar framförallt fördelar men även nackdelar med detta val. En förkortad entreprenadtid kan väga upp de ökade kostnader som valet att mura medför. Flertalet incitament för beställaren att välja murade badrum presenteras och backas upp av beräkningar och beskrivningar.   En lösning med murade badrum medför att det finns pengar att tjäna både för beställare och MPM. Det kräver dock en extra insats i och med ett ökat behov av planering och produktionsledning. De positiva effekterna överväger dock detta tydligt. / In a construction project to build 190 apartments ordered by Väsbyhem and built by Midroc Project Management (MPM) the decision to use Webers Leca bricks for the bathroom instead of gypsum wallboard was taken.   This comparison shows on the benefits from this decision but also presents some of the disadvantages. A shorted building time could outweigh the increased costs of bricking the walls. Several incitemen is presented and backed up with calculations and descriptions to make this decision.   The choice to brick the walls opens a possibility to make money for the orderer as for Midroc. Extra work in the planning process and production management is minor to the positive effects.

Under ett år sker det många bostadsrättsförsäljningar i Sverige och vid vissa händer det att köparna upptäcker fel i bostaden. Vid försäljningarna används den allmänna friskrivningsklausulen “befintligt skick”, som under 2019 och 2020 har kommit att bli omdiskuterad och omprövad. För att en bostadsrätt, såld med friskrivningen “befintligt skick” ska anses vara fel görs en väsentlighetsprövning. Prövningen innehåller en kvantitativ del och en del som inkluderar övriga omständigheter i fallet. Vad som omfattar de övriga omständigheterna har från juridiskt håll efterfrågats bland annat av Oskar Gentele. Uppsatsen ämnar därför att undersöka hur HD gjort sin bedömning gällande “befintligt skick”-klausulen och om bedömningen skiljer sig från 2019 års rättsfall.  I HD:s domslut från 2020 gjordes även ett uttalande hur undersökningsplikten för bostadsrätter skiljer sig mot fastigheter och visar att den inte är lika omfattande. Tidigare har det sagts att undersökningsplikten aktiveras på en visning genom att köparen antingen påbörjar undersökningen självmant eller att säljaren uppmanar till en undersökning. I och med detta domslut så ses inte visningen längre som en påbörjad undersökning.  Genom att analysera olika former av juridiskt material och applicera dessa på de två olika prejudikaten, kan en tydligare bild skapas över HD:s uttalande. Den övergripande bilden av rättsfallen framkommer i uppsatsens fjärde och femte kapitlet för att sedan i det sjätte kapitlet diskuteras. Sammanfattningsvis kom domen från 2020 med lite andra synvinklar gällande hur de bedömer de övriga omständigheterna i väsentlighetsprövningen, samt att de även gjorde ett uttalande om hur de ser på undersökningsplikten. Även om 2019 och 2020 års fall är liknande i många avseenden, görs olika bedömningar gällande vilken funktion ett badrum har.

I denna studie görs en jämförelse av prefabricerade våtrumsmoduler gentemot platsbyggda våtrum ur ett ekonomiskt-, tids- och kvalitetsperspektiv. Detta arbete görs i samarbete med Gunnar Prefab AB där en undersökning görs baserat på 300 fiktiva våtrum. Det huvudsakliga målet med detta arbete är att ta fram en kostnadskalkyl, en tidsplan och de kvalitetsmässiga aspekterna för metoderna. Detta i syftet om att ge en vägledning vid beslutsfattande om produktionsmetod vid framställning av våtrum. Jämförelsen baseras på en egenframtagen mängdförteckning och våtrummen granskas under godtyckliga förutsättningar i nyproduktion. Undersökningen har begränsats till en leverantör och en planlösning. Först tas en teoretisk referensram fram som är grundförutsättningarna för arbetet. I denna del sker en genomgång för hur tillverkningen av ett våtrum går till för respektive metod och teorin bakom framställningen av en kostnadskalkyl. Slutligen redovisas det hur tidsplanen och hur de kvalitetsmässiga aspekterna tas fram. I nästa kapitel redovisas tillvägagångssättet för beräkning av de direkta- och gemensamma kostnaderna samt genomförandet av jämförelsen i tid och kvalité. Det visade sig vara svårt att göra en kostnadsjämförelse baserat på ett så pass stort projekt som 300 badrum då övrig litteratur i ämnet visade på olika siffror i kostnadsfrågan. I jämförelse vad gäller kvalitén granskades metodernas kvalité- och ledningssystemen samt för- och nackdelarna ur kvalitésynpunkt. Detta resulterade i att kvalitén för det prefabricerade modulerna var något högre då enheterna tillverkas i kontrollerade förhållanden. Den största skillnaden mellan dessa byggmetoder var byggtiden. För det prefabricerade våtrummet tog det 34 veckor att framställa och för det platsbyggda tog det 102 veckor. Slutsatsen av arbetet är att det prefabricerade våtrummet produktionstekniskt blir det billigare alternativet endast om omfattning av projektet är tillräckligt stort, dock kan det vara ett bättre val ur ett kvalité- och tidsperspektiv. En rekommendation vid val av denna metod är att entreprenören behöver vara delaktig i ett tidigt skede för att minska byggtid och kostnad. Vid projekt med flera olika typbadrum rekommenderas att kombinera den prefabricerade metoden med den platsbyggda, då moduler inte går att implementera för exempelvis mindre WC. På grund av det höga trycket på marknaden kan det vara svårt att få tag på material och arbetskraft vilket kan leda till konsekvenser för slutresultatet. Vid pressade tids- och kostnadsförhållanden så kan prefabricerade moduler vara att föredra då de framställs i fabrik med en löpandebandprincip. / The premise of this thesis is a comparison study of which prefabricated bathroom modules are compared to on-site built bathrooms from an economic, time and quality standpoint. This work is done in collaboration with Gunnar Prefab AB where a survey is carried out based on 300 fictitious bathrooms. The main objective of this work is to develop a cost estimate, a timeline and the quality aspects for each method. The purpose is to provide guidance when choosing what production method is the most optimal choice when producing bathrooms. The comparison is based on a self-made quantity list and the bathrooms are examined under arbitrary conditions in new production. The survey has also been limited to one contractor and one specific architectural plan. The thesis starts off with a theoretical reference framework which is considered as the foundation of this report. In this chapter, an explanation is carried out on how the production of a bathroom is constructed for each method and the theory behind the production of a cost estimate. Lastly, an explanation is given on how the timeline and the quality aspects are developed throughout the project. The following subheading presents the approach of calculating direct and common costs and the implementation of the comparison in time and quality. It proved difficulties to make a cost comparison based on a project as large as 300 bathrooms do to that literature in this subject showed different figures revolving the cost issue. The result of collected quotes and cost calculations gives a total of 17 533 544 kronor for the prefabricated bathroom modules and 18 290 691 kronor for the built on-site bathrooms. To compare the quality and its advantages, disadvantages and quality- and management systems were examined from a quality point of view. The results concluded that the quality of the prefabricated modules was slightly better due to the fact that they were manufactured under a controlled environment. The main difference between said construction methods was the construction time. For the prefabricated bathrooms it took 34 weeks to produce and for the built on-site bathroom it took 102 weeks. The conclusion of this thesis is that the prefabricated bathroom could be the cheaper option only if the project would be of a larger scale and could be a better choice from a time-saving perspective. One recommendation when selecting this method is that the contractor needs to be involved from an early stage in order to reduce construction time and lower the costs. For projects with several different type of bathrooms where they have different layouts, it is recommended to combine the prefabricated method with the built on-site, as modules can’t be implemented for plans with smaller WC. Due to the high pressure on the market, it can be difficult to obtain materials and labour, which can lead to consequences for the end result. In projects where time and cost is of essence, the prefabricated modules may be preferable when produced in a factory that runs by the assembly line principle.

Detta examensarbete inom integrerad produktutveckling utfördes vid Högskolan i Skövde i samarbete med Ericsindustrier i Töreboda. Rapporten beskriver metodiken samt processen som utförts i projektet för att uppnå samtliga målsättningar. Syftet bestämdes till en omkonstruktion av en justerskruv placerad i en expanderbar duschstång. Denna duschstång anses vara en viktig del av Ericsindustriers produktsortiment. Grunden till behovet av en omkonstruktion ansågs vara antalet komponenter samt komponenternas montering. Detta krävde att komponentantalet minimerades genom DFx-principer där samma material eftersträvades genom produkten. Försämrad kvalité och hållfasthet definierades som kritiska områden då Ericsindustrier önskade att upprätthålla likvärdig kundnöjdhet samt att produkten skulle hålla för minst 200 N efter omkonstruktionen. Projektets struktur följde en femstegsmodell där designprocessen inleddes med en förstudie. Fokus låg på informationsinsamling, observationer samt kartläggning av nuläget. Genereringsfasen genomsyrades av metodik för att utforska lösningsrymden. Detta innefattade bland annat brainstorming, morfologisk matris samt skissning. I projektet har prototyper haft en stor inverkan då de har fungerat både som generering samt utvärdering av lösningar. De har även agerat som kommunikation till företag samt användare genom hela processen. Iterationer har präglat hela processen för att uppnå en produktutveckling. För att upprätthålla en användarcentrerad design innefattade projektet flertalet användartester. Fötterna till duschstången samt de två rören som bildar själva duschstången identifierades till separata problem. Dessa problem har diskuterats med företaget. Konceptval utfördes efter önskemål från företaget, tester, DFxprinciper samt diskussioner tills det mynnade ut i ett slutgiltigt koncept. Detta koncept uppfyllde de utsatta kraven samt behoven. Konceptet ansågs vara en prisvärd, högkvalitativ samt miljövänlig produkt. / This bachelor degree project in integrated product development was carried out at the University of Skövde in collaboration with Ericsindustrier in Töreboda. The report describes the methodology and the process that has been carried out in the project to achieve all the stated objectives. The scope was determined to be a redesign of an adjusting screw placed in an expandable shower rod. The shower rod is considered an important part of Ericsindustrier's product range. The reason for the need of a reconstruction was the number of components and the components assembly. The component number was required to be minimized by using DFx principles where the same material was sought throughout the product. Decreased quality and lower durability were defined as critical areas since Ericsindustrier wanted to maintain customer satisfaction and the product must hold for at least 200 N after the redesign. A five-stage model formed the basis of the project structure where the design process began with a preliminary study. The focus was on information gathering, observations and mapping of the current situation. The generation phase was imbued with methodology to explore solution space. This included, among other things, brainstorming, morphological matrix and sketching. In the project, prototypes had a great impact as they functioned as both generation and evaluation of solutions. They have also acted as communication with companies and users throughout the process. Iterations have characterized the whole process to achieve a product development. In order to maintain a user-centred design, the project included several user tests. The feet of the shower rod and the two pipes that form the shower rod itself were identified as separate problems. These issues have been discussed with the company. Concept selection was carried out according to the wishes of the company, tests, DFx principles and discussions until it ended in a final concept. This concept met the required requirements and needs. Therefore, it was an affordable, high quality and environmentally friendly product.

Många badrum har idag ytskikt av keramiska material. Då dessa konstruktioner inte är vattentäta i sig själva har förändrade tvagningsvanor ställt ökade krav på badrummens tätskikt. Genom att jämföra branschregler som styr våtrumsbyggande utfärdade av BKR och GVK, med skaderapporter utfärdade av Vattenskadecentrum, kan konstateranden angående branschreglernas inverkan göras. Vattenskaderapporterna visar att andelen tätskiktsskador på vägg har minskat och andelen tätskiktsskador på golv har ökat. Den tätskiktsskada som vållar störst problem i badrum är då tätskiktets anslutning till golvbrunn läcker. I denna rapport eftersöks mer omfattande testmetoder för tätskiktssystem för att kunna upptäcka brister i dessa i ett tidigare skede. Så även ökad insyn och detaljstyrning av tillverkningsskedet från branschorganisationerna.

This degree project cover renovation of sanitary rooms with focus on an exchange from a radiator system to an underfloor heating system out of the three aspects energy, moisture and thermal comfort. The used method is literature study, interview, case study and calculations. When a radiator system is replaced with an underfloor heating system the energy demand will decrease due to a possible temperature reduction. The power requirement for the bathrooms will be reduced if the finish material have a higher density and the volume of the room is small. The moisture aspect can in some cases deteriorate with the replacement of systems. It is possible to achieve the same thermal comfort with any system, but it is easier to adjust with an underfloor heating system. An exchange from a radiator system to an underfloor heating system is possible. The energy and thermal comfort aspects improves, but the moisture aspect will potentially degrade.

Vatten är en av de vanligaste skadeorsaken i Svenska byggnader. Det inträffar 100 000 vattenskador varje år och dessa kostar 5-6 miljarder att åtgärda. Detta problem har legat till grund för vårt arbete där vi frågar oss: ”Hur kan antalet vattenskador minskas?” Vi har försökt att besvara frågan med hjälp av statistik från Vattenskadecentrum, intervjuer med branschfolk och studier av branschregler. Det som framkommit är att badrum och kök är de mest drabbade utrymmen. Efter år 2011 har andelen skador i kök blivit fler än de i badrum. Orsaken till detta är ökningen av trycksatta vattenledningar i kök samt avsaknaden av krav på tätskikt och golvbrunn. Trots att vattenanvändningen i badrum, relativt sätt, har ökat har andelen skador minskat tack vare förbättrad teknik, strängare normer och bättre material. Vi tror att om antalet vattenskador ska minskas bör branschregler för kök kompletteras, utbilda och auktorisera fler företag samt upplysa fastighetsägare om vikten av fackmässigt byggande. / Water is one of the most common cause of injuries in Swedish buildings. It occurs 100 000 water damages every year and it costs 5-6 billions to repair. This problem has been the basis for our report with the question: “How can the number of water damages be reduced?” We have tried to answer the question using data from Vattenskadecentrum (Water damage center), interviews with professionals and studies of regulations. What has appeared is that the bathroom and kitchen are the most affected areas. After 2011, the quantity of water damages in the kitchen has passed the quantity of water damages in the bathroom. This is due to the increased number of pressurized water pipes in the kitchen and the absence of requirements for waterproofing and draining gutter. Despite the change of water usage in bathrooms, the percentage of water damages in bathrooms has decreased thanks to improved technique and materials. To reduce the number of water damages should regulations for the kitchen enlarge, train more in the industry and inform property owners about the importance of professionally-building.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utförts isamarbete med byggföretaget K360 i Uppsala. De arbetar medkakling av badrum i renovering och nybyggnation. En fallstudiehar besvarat forskningsfrågan “Hur kan byggföretag i Sverigegenom materialval och arbetssätt i samband med kakling avbadrum, minska sina koldioxidutsläpp och sin användning avfarliga ämnen?”. Materialen avser avjämningsmassa, fästmassa ochkakel. Litteraturstudierna bygger på rapporter och skrifter frånstatliga institutioner, kommuner, företag och tidningsartiklar. Dettycks saknas forskning om avjämning och fästmassa. Litteraturenberör klimatneutral betong, farliga ämnen, avfallshantering ochföretagskultur och visar följande. Cementen i betong ger högakoldioxidutsläpp. I klimatneutral betong har delar av cementenbytts ut mot bl.a. flygaska. Den gör att betongen eller avjämningentorkar långsamt. Cementindustrin forskar på metoder för attminska sina koldioxidutsläpp. En annan studie bygger på en teoriatt normaltorkande avjämning möjliggör klimatneutraltbetongbjälklag då den fungerar som fukt- och alkalispärr. Denempiriska studien beräknas färdig 2021. Farliga ämnen skaminskas och mycket farliga ämnen ska fasas ut. Dessa ärcancerframkallande, hormonstörande, svårnedbrytbara, kraftigtallergiframkallande och förändrande av arvsmassa ellerfortplantning. Försiktighetsprincipen bör tillämpas då det saknasforskning om många ämnens miljöpåverkan i kombination medandra. I cementbaserade fästmassor och avjämningsmassor kan detfinnas plasttillsatser som medför giftiga biocider. Det finnsnaturliga alternativ. Avfall bör i första hand minimeras, sedanåteranvändas, materialåtervinnas, energiutvinnas och sistdeponeras. I K360s miljöpolicy står att de värnar ommedarbetarnas delaktighet. Litteraturen stödjer delaktighet ochyrkesstolthet som drivkraft till ett företags kvalitetsutveckling därmiljö är en del. Beslut ska baseras på fakta som kräverkommunikation men K360 saknar idag forum för miljö- ochklimatfrågor. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts medplattsättare och projektledare. Alla intervjuade anser att miljö- ochklimatfrågor är viktigt. Samtliga plattsättare strävar efter attminska spillet genom planering och beräkning av materialåtgång.Detta blir lättare med mer erfarenhet. För att effektivt kunnaanvända kakelplattorna krävs tid för planering och logiskttänkande. Tidsbrist, standarden för att kapa kakelplattor, mått ochutformning av badrummen utgör hinder för att förebygga spill.Möjligheterna för detsamma är att i projekteringsstadiet anpassatidsplan, badrummets mått och kakel. Allt material återvinns närmöjlighet ges. Beställarens krav och pris styr materialvalet. Andrafaktorer är låg vikt och att det fungerar med befintliga material.Plattsättare och projektledare uttrycker tilltro till att materialet ärkontrollerat för farliga ämnen. Överlag saknar de kunskap ommaterialens innehåll och möjligheten att påverka materialvaletupplevs vara litet. En produktjämförelse jämför fästmassornaCentro FK# 1000 som K360 använder mycket och Haga 325 Bio-Platten- und Fliesenkleber. Produkterna är likvärdiga ochcementbaserade. Centros innehåller plasttillsatser medan Hagasbara naturliga tillsatser. Diskussionen tar upp om ett riktatlitteratursökande kan ha lett till att källor missats och att källorfrån företag kan vara vinklat. Hänvisningar från kommunen ochoberoende källor stärker informationen. Vidare diskuteras omtilliten hos informanterna till materialkontrollerna är frånsägandeav ansvar men flera uttalanden pekar på starkt ansvarskännande.Slutsatsen från produktjämförelsen är att ett byte från Centro tillHaga skulle minska potentiellt farliga ämnen. Andra slutsatsersom dras är att det saknas klimatneutral avjämningsmassa påmarknaden men det kan komma att visa sig att normaltorkandeavjämning är att föredra. Företaget saknar idag forum för internkommunikation om miljöfrågor vilket gör att information fastnarhos enskilda individer. Rapporten rekommenderar K360 att avsättaresurser för att uppdatera sig om materialinnehåll ochmiljöutveckling, skapa forum och vägar för intern kunskaps- ocherfarenhetsöverföring, sprida information om material ocharbetssätt till beställare och producenter av material, fortsätta medcementbaserad avjämning och byta mot klimatneutral cement iframtiden.