<p>Validerat; 20150701 (global_studentproject_submitter)</p>

No description available.

Fysisk aktivitet i samband med cancer är inte en självklarhet i vårdsammanhang. För vissa personer kan det dock bli en drivkraft att få röra på sig och på så vis må väl trots sin sjukdom. Sjukvården måste våga belysa frågan om livsstil i mötet med patienten för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Forskning visar att fysisk aktivitet minskar risken att drabbas av cancer. Det har också visat sig att den som redan drabbats av sjukdomen bättre klarar av behandling, som cellgifter och strålning, om fysisk aktivitet utövas. Även rehabiliteringsfasen kan underlättas om den drabbade har en sund livsstil med mycket rörelse. Vi har tittat närmre på hur patienten upplever fysisk aktivitet då de lever med en cancersjukdom. Genom att ta del av tre självbiografier, skrivna av cancerdrabbade kvinnor, kunde vi se ett tydligt samband. Den fysiska aktiviteten hade en positiv effekt på kvinnorna, både mentalt och kroppsligt. I vår studie såg vi att upplevelsen av sjukdomen är individuell och även inställningen till fysisk aktivitet. Detta är något som sjuksköterskan bör ha i åtanke då vården planeras för patienten.

Stress är idag något de flesta människor kan relatera till och stressystemet är ett av det mest grundläggande verktyg som människan utvecklat. Detta för att klara av de stora påfrestningar och belastningar det innebär att leva ett liv. Men vid långvarig stress utan att människan får chans till återhämtning och vila så utvecklas istället en ohälsa som kan vara svår att hantera. Denna ohälsa kallas stressrelaterad ohälsa och kan leda till en rad olika sjukdomar både inom det somatiska och det psykiatriska området. Begrepp som hälsa, livsrytm, lidande och det existentiella perspektivet blir nödvändiga att använda för att på ett djupare plan beskriva den obalans som uppkommer vid stressrelaterad ohälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienters upplevelser av stressrelaterad ohälsa och vägen till att finna balans. Metoden bygger på en litteraturstudie där enbart kvalitativa artiklar använts. I resultat framkom två teman: upplevelser av obalans och att finna balans med tillhörande subteman som presenteras i en vågrörelse. De drabbade lever ofta ett liv med höga krav, ensidiga relationer och tar även ett stort ansvar både i hemmet och på arbetet. Utan återhämtning och vila blir denna livsstil ohållbar vilket leder till en nedåtgående rörelse där "att nå botten" blir en slutstation men även en vändpunkt för de drabbade. Genom att förstå och ha kunskap om hur det är att leva med och uppleva stressrelaterad ohälsa kan sjuksköterskan stödja, skapa tillit och skapa en miljö så att den drabbade åter kan finna den balans som krävs för att uppnå hälsa.

Studien syftade till att undersöka hur arbetstagare hanterar balansen mellan arbetsliv och privatliv samt hur deras gränsdragning sker. Med arbetstagare genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att den gränsdragning som fungerade bäst är att ha tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv. Flextid i form av att styra sin arbetstid och stöd från arbetsgivare och familj var faktorer som bidrog mest till att arbetstagarna kunde nå balans. Faktorer som hindrade balansen mest var arbetsbelastning, tillgänglighet utanför arbetstid och tid. Resultatet analyserades sedan utifrån en modell om work-life balance och en teori om gränsdragning. Därefter följer en diskussion kring resultatet utifrån studiens bakgrund, teori, tidigare forskning och egna slutsatser. I slutsatsen belystes vikten av att organisationer och arbetstagare behöver bli medvetna om vad de kan göra för att skapa förutsättningar för god balans, för att arbetstagarna ska kunna utvecklas.

The purpose of this study was to find out if preschool teachers use physical concepts included in thecurriculum for grade 1-3 (gravity, center of gravity, equilibrium, balance and friction) with the children in the outdoor environment at the preschool, if preschool teachers believe it is concepts that works to use with children in preschool outdoor environment and if the work could be developed regarding these physical concepts. To conduct the study, observations were done of preschool yards and semi-structured interviewswere conducted with preschool teachers who work in preschool right now. The result shows that it requires little resources to work with these concepts outdoors and teachers are positive to use the concepts but they do not use it to the extent they would like for a variety of reasons. In various ways, the preschool teachers also expresses that it is possible for children to absorb the physical concepts at preschool and it would help to later build a foundation in the form of childrens thinking that science is something fun and exciting that belong in their everyday lives.

No description available.

Forskare hävdar att arbetslivet genomgår en modernisering och en individualisering. Moderniseringen består av en större flexibilitet i arbetslivet vilket har ökat pressen för den enskilda individen. Flexibiliteten och individualiseringen öppnar för att välbefinnande har under de senaste åren blivit allt mer diskuterat i samhället. Välbefinnande kan delas upp i tre kategorier; livstillfredsställelse, arbetstillfredsställelse och balans i livet. Kategorierna användes i uppsatsen för att karaktärisera välbefinnandet inom revisionsbranschen. Syftet med uppsatsen blir således är att karaktärisera hur välbefinnande har framställts i revisionstidningen Balans under de senaste 40 åren. För att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ studie gjorts i form av en diskursanalys i revisionsbranschen tidning Balans. Vi har studerat tidskriften 40 år tillbaka, från 1975-2015. Orsaken till valet av diskursanalys är att detta möjliggör att identifiera olika fenomen och dess relationer till andra aspekter. Resultatet av studien visade på att de förekommer en diskussion gällande välbefinnande inom revisionsbranschen dock i en mindre utsträckning. Diskursen visade att det finns flertalet korrelerande faktorer gällande välbefinnande inom revisionsbranschen. Vi hittade fem nyckelfaktorer; tid, stress, arbetsmiljö, karriär och genus. Resultatet visar även på att diskussionen gällande välbefinnande blivit mer frekvent det under de senaste åren. Slutsatserna som har härletts till studien är att relation mellan de tre kategorierna påverkar individernas välbefinnande. Upplever en individ tillfredsställelse på arbetsplatsen spiller detta över på privatlivet, att ha en balans i livet blir således centralt. Studien bidrar med en karaktärisering av välbefinnande och hur revisionsbranschen förhåller sig till begreppet.

Title:Real estate agent's balance between work and private life, A qualitative study on how today's digital technology can affect real estate brokers' balance between work and private life   Level:Thesis for Bachelor’s Degree in Business and Administration, Spring semester 2019   Author(s):Matilda Freme, Frida Hernudd   Supervisors:Agneta Sundström &amp; Kristina Mickelsson   Aim:The purpose is to gain an increased understanding of how digitization affects individuals within sales organizations and their ability to balance their time for work and private life.   Method:The study has used a qualitative method. Data collection has taken place through ten semi-structured interviews whose selection is real estate brokers in the Stockholm region.   Result &amp; Conclusion:Results show that digital technology leads to imbalances with real estate agents, but in some respects it has to do with the profession itself and the norm of what the professional role should and should meet with its customers. Result also shows that digital technology often facilitates the work of real estate agents, but that privacy associated with increased flexibility leads to a more limited privacy. Furthermore, we found that some real estate agents were better and others worse to deal with the imbalance that exists between work and private life.   Contributions:The result that our study has shown is that real estate agents, who work on a commission-based salary, experience an imbalance between work and private life. The imbalance is based on a combination of the profession's in itself and how digitalization has led to increased flexibility and thus increased accessibility. This can give other commission-based organizations an insight into - on the one hand - how well sustainable the profession and this salary set are, and on the other hand how digitalization should be managed so as not to allow, for example, accessibility to increase. Theories and arguments about digitization and its impact within a commission-based organisation do not seem to exist. This also creates the essay's contribution and the fulfillment of our research gap. Our study thus contributes to an increased understanding of the balance between work and private life within commission-based professions and how this is affected by digitization such as smartphones and computers.   Suggestion for future research: Examine a commission-based profession, but with a different professional role, for example in Telecom companies. This is to be able to see how the impact of digitization acts in this context and if there exists any imbalance within this professional role. Second suggestion:  examine real estate agents, who work based on fixed salary, and whether they experience the same stress on accessibility and whether they experience imbalance between work and private life with digitalisation. Thirdly: examine if different types of personality in real estate agents also mean different degrees of work-life balance.    Key words: Work, privacy, digitization, real estate broker, balance, imbalance, boundary drawing

Inledning: En Hälsocentral i Region Gävleborg har sedan februari 2016 bedrivit gruppverksamhet med syfte balansträning för patienter med olika grundsjukdomar.  Träningsgruppen kallas Balansgruppen. Detta är en utvärdering av verksamheten från februari 2016 till oktober 2018. Bakgrund: Balansträning hos äldre kan vara viktig för upplevelsen av säkerhet i vardagen och för att förebygga fall. Träningen bör utmana balansen och kan inkludera gång, funktionella övningar och koordinationsövningar. När balansträning kombineras så att flera sinnen används samtidigt så förbättras balansförmågan mer. Syfte: Syftet var att undersöka patienters balansförmåga före och efter en träningsintervention på 8 veckor (Fas 1) och efter en påföljande hemträningsperiod på 4 månader (Fas 2). Metod: Den svenska versionen av balanstestet Short Physical Balance Battery (SPPB-S) har använts i verksamheten för att utvärdera balansträningen. Berörda patienter och verksamhetschef har godkänt att resultat inhämtats från journalsystemet. Resultat: 56 patienter ingick i utvärderingen. För hela gruppen uppnåddes en förbättring efter Fas 1 från 7,1 till 9,0 poäng på SPPB-S. Hälften, 29 personer, genomförde enbart Fas 1. Resultatet för dessa var vid start 7,1 och vid träningsinterventionens avslut 8,4 poäng. För de 27 personer som kom tillbaka för uppföljande mätning efter hemträning i Fas 2 var medelvärdet vid start 8,9 och vid träningsinterventionens avslut 9,6 poäng. Vid uppföljning efter Fas 2 kvarstod förbättringen på 9,6 poäng. Sammanfattningsvis visar utvärderingen att en träningsintervention på 8 veckor med riktad balansträning ger ett positivt resultat och att resultatet kvarstår efter 4 månader. Klinisk reflektion: Utvärdering av befintlig verksamhet ger en ”bild av verkligheten”, men resultaten kan påverkas av många faktorer.