Lic.-avh. (sammanfattning) Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Vid byggen i Sverige idag där det efterfrågas stora fria ytor används ofta pelare-balksystem med stora spännvidder. Det ställer stora krav på de material som används för att klara att bära upp krafterna som påverkar byggnaden. De vanligaste materialen idag är limträ och stål eller en kombination av dessa där de olika materialens egenskaper kombineras för att uppnå de mest fördelaktiga egenskaperna för konstruktionen. Under detta examensarbete har kostnaderna för balkar i stål och limträ med spännvidder mellan 2-24 meter tagits fram och studerats i intervall om 2 meter för att göra en kostnadsberäkning av vilket material som är det mest kostnadseffektiva vid respektive spännvidd. Kostnadsberäkningarna utfördes med beräkningsdata från tre olika orter i Sverige, Kiruna, Östersund och Stockholm, där balkarna skulle ingå i takkonstruktioner med spännvidder mellan 10-24 meter. Beräkningar utfördes också för balkar i ett bjälklag med 3 olika nyttiga laster, bostad, kontor och idrottshallar, i intervall om 2 meter för spännvidderna 2-10 meter. Resultaten visar att limträbalk är ca 57 % mer kostnadseffektivt än stål, oberoende av balkarnas spännvidder inom det givna intervallet 2-24 meter. De olika geografiska placeringarna i landet inverkade på balkarna genom ett ökat eller minskat tvärsnitt för båda materialen vilket medförde att prisskillnaden mellan balkarna förblev runt 57 % med limträbalkarna som det mer ekonomiska valet. Detta leder till slutsatsen att i intervallet 2-24 meter är det limträ som är det mest kostnadseffektiva materialvalet för balkar i en pelare-balkstomme jämfört med stål. Inverkan av laster eller geografisk placering bidrar inte till en ekonomiskförändring med avseende på materialval, utan det bidrar enbart till att öka eller minska balkarnas tvärsnitt med ökad eller minskad belastning. / It built a lot in Sweden today with pillar- beam structures where large open spaces are in demand, this requires large spans of the materials used to handle the forces that affect the building. The most common materials today are glulam or steel or a combination of these, where the different material properties are combine to achieve the most advantageous properties for the structure. In this thesis, the cost of steel beams and glulam beams between 2-24 meters developed and studied to make a cost estimate of which material is the most cost-effective at each span. The calculations were performed at three different locations in Sweden, Kiruna, Östersund and Stockholm, where the beams were calculated as part of the roof construction with spans of 10-24 meters. Calculations were also performed as floorbeams with spans between 2-10 meters where the beams are subjected to three different useful loads to see if any price difference occurred between the materials. Of the results that occurred in the measurements of the study showed that glulam beams was the most cost-effective in approximately 57%, independent of an abbreviation or increase of the girder spans of the ration ranges from 2-24 meters. The different geographical locations in the country affected the beams through an increased or decreased cross-section of both materials which meant that the price difference between the beams remained around 57% there glulam beams where the more economical choice. Which leads to the conclusion that the glulam beams between the intervals 2-24 meters is the most cost-effective choice of material for beams in a pillar- beam frame compared to steel beams. The influence of loads or geographic location does not contribute to an economic change in material choice, but it contributes solely to the increase or decrease of the structural cross-section with increasing or decreasing load

Rapporten är sammanställda studier av hur prefabricerade betongstommar av pelare och balkar montagestagas idag. Stommarna används främst till industri, offentliga samt kommersiella byggnader. Fokus är lagt på de två vanligaste balktyperna raka balkar med I-tvärsnitt samt sadelformade balkar med I-tvärsnitt. Vid montering av pelare- balksystem uppstår lastfall som man inte vill dimensionera elementen för. Stagning av konstruktionerna sker därför med hjälp av kolvning som kompletteras med wirekryss vid behov.   Resultatet har sammanställts i en enhetlig standard gällande utformning och dimensionering av montagestagning för prefabricerade betongstommar av pelare och balkar.   Nyckelord: Montagestagning, Prefabricerade system, Raka och sadelformade balkar, kolvning, wirekryss

<p>Rapporten är sammanställda studier av hur prefabricerade betongstommar av pelare och balkar montagestagas idag. Stommarna används främst till industri, offentliga samt kommersiella byggnader. Fokus är lagt på de två vanligaste balktyperna raka balkar med I-tvärsnitt samt sadelformade balkar med I-tvärsnitt.</p><p>Vid montering av pelare- balksystem uppstår lastfall som man inte vill dimensionera elementen för. Stagning av konstruktionerna sker därför med hjälp av kolvning som kompletteras med wirekryss vid behov.  </p><p>Resultatet har sammanställts i en enhetlig standard gällande utformning och dimensionering av montagestagning för prefabricerade betongstommar av pelare och balkar.</p><p> </p><p>Nyckelord: Montagestagning, Prefabricerade system, Raka och sadelformade balkar, kolvning, wirekryss</p>

I detta examensarbete som har gjorts tillsammans med EAB AB har syftet varit att skapa ettberäkningsprogram, som en applikation i Microsoft Excel. För att dimensionera gavelbalkar istålbyggnader.För att skaffa sig en uppfattning om hur man handberäknar snittkrafterna i en statiskt obestämdbalk, gjordes det en litteraturstudie. Denna ledde till att det valdes olika metoder för att beräknasnittkrafterna, bland annat valdes Cross-metod för att beräkna momentet i stöden.Beräkningarna av snittkrafterna gjordes i alla balkens stöd. Under dimensioneringsprocessengjordes bland annat interaktionskontroller mellan moment och normalkraft i varje stöd. Dettagjordes för att få en så noggrann dimensionering som möjligt. Dimensioneringen gjordes enligtBSK 07.Målet med detta examensarbete är att ge EAB AB ett verktyg för att effektivisera sindimensioneringsprocess, detta har uppnåtts. Det finns också en bra mall för att kunna fortsättaarbetet med att effektivisera EAB AB:s arbete med att dimensionera stålbyggnader.

This is a master thesis project carried out at Husmuttern AB. The assignment involves concept development of an assembly fixture for joists in wall modules.In order to build a complete modular house, some wall sections must contain a window or a door. In such walls, the beams must be placed differently compared to solid walls. These beams should be as support around the window or the door, and these have no fixture that facilitates the assembly of the wall section. With an assembly fixture, the operators know if the center beams are in the right place and at the right angle.The purpose is to create and develop an assembly fixture that facilitates the assembly of center beams that do not have a fixed position in the base fixture. The fixture should work for all window sizes and door sizes. The assembly process must also meet the company's working principle, which is that people without language skills and previous experience should be able to assemble the beams without difficulty.Two research questions were developed which are guidelines for the project:RQ1: How should an assembly fixture be designed to facilitate assembly of joists in a modular wall section and meet the company's work principle?RQ2: How will the product be able to assemble the center beams with no fixed position in a wall module with a window or a door?The project has been shaped according to the product development process in the book (Ulrich &amp; Eppinger, 2014). The process consisted of six different phases that were adapted after this study: project planning, product specifications, concept generation, concept development, pro-totype testing and concept evaluation. In each phase, appropriate tools and techniques were used to ensure a successful outcome.The study results in a functional fixture that will help with the installation of central beams in the wall section. The fixture is T-shaped and hangs on fixed beams and is at the same time a support for central beams that are placed on it. It has a retractable function that facilitates hang-ing on the beams.The final assembly fixture can handle the weight of the beams, which was one of the most important goals of the project. It can assemble any two center beams in the wall section. The shape of the fixture enables a flexible assembly, which means that it can be placed in many different places in the wall section. The value of the study is defined by meeting the project objectives and answering the research questions. The project has also been able to achieve the purpose of the study by resulting in a functioning assembly fixture. / Det här är ett examensarbete på avancerad nivå som genomförts på Husmuttern AB. Uppdraget har behandlat konceptutveckling av en monteringsfixtur till reglar i väggmoduler. För att kunna bygga ett komplett modulhus måste vissa väggsektioner innehålla ett fönster eller en dörr. I sådana väggar måste balkarna placeras annorlunda jämfört med i solida väggar. Dessa balkar ska vara som ett stöd runt fönstret eller dörren, och dessa har för närvarande ingen mon-teringsfixtur som underlättar monteringen av väggsektionen. Med en monteringsfixtur vet montörerna om mittenbalkarna sitter på rätt plats och i rätt vinkel.Syftet är att skapa och utveckla en monteringsfixtur som underlättar monteringen av mitten-balkar som inte har en fast position i grundfixturen. Fixturen ska fungera för alla fönsterstorle-kar och dörrstorlekar. Monteringsprocessen ska även uppfylla företagets arbetsprincip som är att människor utan språkkunskaper och tidigare erfarenheter ska kunna montera balkarna utan svårigheter.Två forskningsfrågor togs fram som är riktlinjer för projektet:F1: Hur ska en monteringsfixtur designas för att underlätta montering av reglar i en väggsekt-ion och uppfylla företagets arbetsprincip?F2: Hur ska produkten kunna montera mittenbalkar utan fast position i en väggmodul med ett fönster eller en dörr?Projektet har formats efter produktutvecklingsprocessen i boken (Ulrich &amp; Eppinger, 2014). Den bestod av sex olika faser som anpassades efter denna studie: projektplanering, produkt-specifikationer, konceptgenerering, konceptutveckling, prototyptestning och konceptutvärde-ring. I varje fas användes lämpliga verktyg och tekniker för att säkerställa ett trovärdigt resultat.Studien resulterar i en fungerande fixtur som hjälper med monteringen av mittenbalkar i vägg-sektionen. Fixturen är T-formad och hängs upp på fixerade balkar och är samtidigt ett stöd för mittenbalkar som placeras på den. Den har en infällbar funktion som underlättar upphäng-ningen på balkarna.Den slutliga monteringsfixturen klarar av balkarnas vikt, som var ett av de viktigaste målen i projektet. Fixturen kan montera vilka två mittenbalkar som helst i väggsektionen. Formen på fixturen möjliggör en flexibel montering, vilket innebär att den kan placeras och hängas på många olika ställen i väggsektionen. Värdet med studien definieras genom att projektmålen uppfylls och forskningsfrågorna besvaras. Projektet har också kunnat uppnå syftet med studien genom att resultera i en fungerande monteringsfixtur.

För att möta byggbranschens ständiga tekniska framsteg behöver bjälklagen utvecklas. Ett steg i detta ärutformningen av nya träbjälklag som både är motståndskraftiga och hållbara i sin konstruktion, men ocksåur ett varaktigt ekonomiskt perspektiv. Trots de olika alternativ och metoder som länge utvecklats harkonstruktionselement i trä inte varit det självklara valet på marknaden i Sverige där betong dominerat.Men på senare tid har fokuset flyttats mot träbjälklag med sina hållbara och föränderligakonstruktionsmässiga egenskaper.Denna uppsats kommer därför att undersöka och analysera ett förslag till en ny bjälklagsmodul i träframtaget av byggföretaget Veidekke. Det huvudsakliga syftet med denna rapport är att undersöka ochstudera träbjälklaget. Där fysiska tester, en litteraturstudie och beräkningar utförts för att få en störreförståelse för hur bjälklaget beter sig i olika scenarion. Detta för att sedan kunna fastställa om bjälklagetuppfyller alla krav enligt Eurokoder och övriga regelverk.Träbjälklaget som undersökts har en bärande struktur utav I-balkar med skivor av fanerträ fästa i över- ochunderkant på balkarna. Tillsammans bildar de ett statiskt samverkande lådtvärsnitt, där limskruvning avskivorna ger ett resultat så nära full samverkan som möjligt mellan de bärande materialen.Beräkningskontrollerna har utförts med utgång från Eurokod 5 där relevanta brott- och bruksfenomen harkontrollerats. De fysiska testerna har gjorts på en provkropp av bjälklaget där man har testat en delenhetmed spännvidden 7,7 m och bredden 2,4 m, där den riktiga bredden egentligen är 4,8 m för den förslagnabjälklagskonstruktionen.Beräkningarna som utförts visar på ett tillfredställande resultat av kontrollerna i brottgränstillståndet.Däremot finns det en del orosmoment i brukskontrollerna kring bjälklagets prestanda under nedböjningoch vibrationer. Resultatet från de fysiska testerna uppvisar ett lovande resultat för kontroll inombrottgränstillståndet och gällande nedböjningar. Däremot visar dynamiska testerna en lägsta egenfrekvenslägre än vad man hoppats på. / In order to meet the construction industries continuous technological progress, the construction of joistsneeds to develop. One step to achieve this is to design new and improved wooden joists which are bothdurable and sustainable in their construction, but also sustainable from a financial perspective. Despite thevarious alternatives and methods which for long have been developed, wooden structural elements havenot been the natural choice on the market in Sweden where concrete has been dominating. However, inrecent times the focus has been shifting towards wooden joists with their sustainable and changeableconstructional properties.This essay will therefore examine a new proposal for a wooden module joist developed by Veidekke. Themain purpose of this report is therefore to examine and study the proposed wooden joist and throughphysical tests, a literature study and calculations gain a greater understanding of how the joist behaves indifferent scenarios. The goal is to be able to verify whether the joists meet all the requirements accordingto Eurocode 5 and other regulations.The wooden floor which has been examined has a load bearing structure of I-beams with sheets oflaminated veneer lumber (LVL) attached to the upper and lower edges of the beam. Together, they form abox-shaped cross section, where screwing with adhesive of the LVL gives us a result as close to fullcomposite action as possible between the materials. The calculations are based on Eurocode 5 whererelevant verifications in the ultimate limit state and serviceability limit state have been checked. Thephysical tests have been done on a part of the joist with a length of the span of 7,7 meters and the width of2,4 meters, where the actual width of the proposed joist would be 4,8 meters.The calculations made showed a satisfactory result of the verifications in the ultimate limit state. On theother hand, there are some concerns in the serviceability limit state regarding the performance of the joistduring deflection and vibrations. The results from the physical tests show a promising result for controlwithin the ultimate limit state and the deflections, however, the dynamic tests show a lower naturalfrequency than what was hoped for.

Reinforced concrete deep beams are known for applications in tall buildings, foundations and offshore structures. Deep beams are structural elements with length and height within the same magnitude and have significantly smaller thickness compared to a conventional concrete beam. Deep beams in bending have non-linear strain distribution compared to conventional beams where Bernoulli’s hypothesis is valid. Crack formation is a common problem in reinforced concrete structures, which reduce the durability of the structure. Once the concrete cracks the tension reinforcement carry the tensile forces instead of the concrete. Therefore, the design of tension reinforcement is important since the serviceability should be retained even after the structure cracks. The crack widths can be limited by using proper reinforcement and one alternative is to combine tensile reinforcement with crack reinforcement.  The function of the reinforcement is to distribute the cracks over the cross section which leads to that many smaller cracks occur instead of fewer, wider cracks. Small cracks are seen as less of a problem compared to large cracks since larger cracks reduce the durability significantly. For deep beams, there is at the present no well-substantiated analysis model for how crack widths shall be calculated when having reinforcement in multiple layers with different diameters. The use of crack reinforcement in the outer bottom layer has by tradition been considered as a cost efficient way to achieve small crack widths. In this work the crack width in deep beams have been analysed using the finite element program Atena 2D. The numerical results have been verified by analytical calculations based on Eurocode 2. The aim is to achieve reduced crack widths  by analysing the combination of crack- and tensile reinforcement compared to the case with tensile reinforcement only. Tensile reinforcement has a larger diameter, for example ø25 mm, and crack reinforcement has smaller diameters, often between ø10 and ø16 mm. The result from the calculations with Atena showed that there was an improvement regarding the reduction of crack widths when using crack reinforcement in combination with tensile reinforcement compared to using tensile reinforcement only. However, this improvement decreased by using reinforcement in multiple layers since a tensile reinforcement bar 1ø25 mm needed to be replaced by approximately six crack reinforcement bars 6ø10 mm in order to achieve the same total reinforcement area. The main disadvantage was that more space was required to place all reinforcement bars in the cross section, which reduced the lever arm. The reduction of the lever arm resulted in a reduced capacity for the reinforcement and the cracks might unintentionally become wider than expected. Furthermore, significant reduction of both crack widths and reinforcement stresses were obtained when the total area for a case with 7ø25 mm was increased to 9ø25 mm. The increased total area of only tensile reinforcement ø25 mm reduced the crack width more compared to using a combination of crack- and tensile reinforcement, which could simplify the construction work at building sites and minimize time consumption. / Armerade höga betongbalkar är kända för tillämpningar i höga byggnader, grundsulor och offshore konstruktioner. Höga balkar är konstruktionselement med längd och höjd i samma storleksordning och har betydligt mindre tjocklek jämfört med en konventionell betongbalk. Höga balkar i böjning har en icke-linjär töjningsfördelning jämfört med konventionella balkar där Bernoullis hypotes gäller. Sprickbildning är ett vanligt problem i armerade betongkonstruktioner, vilket minskar beständigheten hos konstruktionen. När betongbalken spricker kommer armeringen att ta upp dragkraften istället för betongen därför är utformningen av böjarmering viktig eftersom bruksgränstillståndet bör behållas även efter att konstruktionen spricker. Sprickvidderna kan begränsas genom att använda korrekt armering och ett alternativ är att kombinera kraftarmering med sprickarmering. Armeringens funktion är att sprida ut sprickorna över tvärsnittet vilket leder till att många små sprickor uppkommer i stället för färre, bredare sprickor. Små sprickor ses som ett mindre problem jämfört med stora sprickor eftersom större sprickor minskar beständigheten avsevärt. För höga balkar finns det för närvarande ingen välunderbyggd analysmodell för hur sprickvidder ska beräknas när de har armering i flera lager och med olika diametrar. Användningen av sprickarmering har traditionellt ansetts vara ett kostnadseffektivt sätt att uppnå små sprickvidder. I detta arbete har sprickvidden i höga balkar analyserats med hjälp av finita elementprogrammet Atena 2D. De numeriska resultaten har verifierats med analytiska beräkningar baserade på Eurokod 2. Syftet är att uppnå reducerade sprickvidder genom att analysera kombinationen av sprick- och kraftarmering jämfört med fallet med endast kraftarmering. Kraftarmeringen har en större diameter, till exempel ø25 mm och sprickarmering har mindre diametrar, ofta mellan ø10 och ø16 mm. Resultaten från beräkningarna i Atena visade att sprickvidderna minskade vid användning av sprickarmering i kombination med kraftarmering jämfört med användning av endast kraftarmering. Denna förbättring minskade emellertid i och med användning av armering i flera lager. En kraftarmeringsstång 1ø25 mm behöver ersättas med ungefär sex sprickarmeringsstänger, 6ø10 mm, för att uppnå samma totala armeringsarea. Den största nackdelen var att det krävdes mer utrymme för att placera alla sprickarmeringsstänger i tvärsnittet, vilket minskade hävarmen. Minskningen av hävarmen medförde en reducerad kapacitet i armeringen och sprickorna blev bredare än förväntat. Vidare erhölls signifikant reduktion av både sprickvidder och armeringsspänningar när den totala arean för ett fall med 7ø25 mm ökades till 9ø25 mm. Den ökade totalarean av endast kraftarmeringsstänger ø25 mm minskade sprickvidden mer jämfört med att använda en kombination av sprick- och kraftarmering vilket skulle kunna förenkla byggarbetet på byggarbetsplatser och minimera tidsförbrukningen.

No description available.

Detta examensarbete vid Luleå tekniska universitet har utförts i samarbete med avdelningen för byggkonstruktionvid det nordiska konsultföretaget Norconsult AB. Arbetet bygger på en önskan från Norconsultatt ta fram en beräkningsmodell för höga balkar i överensstämmelse med Eurokod 2 motsvarande densom finns i BBK 04. Eurokod 2 har endast en knapphändig beskrivning av hur höga balkar bör dimensioneras.Detta skapar frustration och osäkerhet hos konstruktörer. Den tidigare svenska betongnormen,BBK 04, innehöll en tydlig och enkel mer empirisk beräkningsmetod för höga balkar, vilket gav en störresäkerhet vid projekteringen. Arbetet begränsas till att studera enkelt upplagda och kontinuerliga balkar i två spann belastade med enpunktlast mitt i vartdera spannet. Geometrin är densamma för samtliga balkar och armeringsmängdenvarieras tillsammans med brottlasten. Initialt utfördes en litteraturstudie för att erhålla en fördjupad kunskap om området samt att bygga uppen förståelse för teorin för höga balkar och den fackverksmodell som används i Eurokod 2. Vidare presenterasen försöksrapport, Rogowsky et al. (1983), som redovisar en experimentell laboratoriestudie därhöga balkar belastas till brott. Resultaten som presenteras är brottlast, töjning i betong och armering,sprickmönster samt nedböjning. Fyra enkelt upplagda och fyra kontinuerliga balkar väljs ut för vidarejämförelse och analys. Härvid används det ickelinjära beräkningsprogrammet ATENA 2D, där studeradebalkar modelleras. Handberäkningar enligt EK2 och BBK 04 utförs för respektive balk och tillhörandearmeringsmängd beräknas. En maximal brottlast itereras fram för respektive balk och beräkningsmetod (EK2 eller BBK 04). Armeringsmängdensom ges av denna beräkning modelleras i ATENA 2D och motsvarande balk analyseras.Resultaten jämförs sedan. Erhållna resultat sammanställs och jämförs med varandra: Rogowsky et al. (1983), ATENA 2D och handberäkningarnaenligt både Eurokod 2 och BBK 04. Jämförelsen visar att det finns få likheter mellan EK2och BKK 04, med avseende på erhållen armeringsmängd. BBK kräver generellt större armeringsmängdän Eurokod 2. Studien visar att beräkningarna med ATENA 2D stämmer väl överens med laboratorieförsöken.Resultaten visar även att antaganden enligt Eurokod 2 stämmer väl överens med hur de studeradebalkarna beter sig i verkligheten. En enkel beräkningsmodell som motsvarar BBKs konservativa modell är inte möjlig att ta fram inom deramar och begränsningar som finns för detta examensarbete. Istället sammanställs en modell i form av enpunktlista som förtydligar, sammanfattar och exemplifierar den mer verklighetstrogna beräkningsgångenför höga balkar enligt Eurokod 2.