<p>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</p><p>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka förskollärares erfarenheter och upplevelser av att arbeta inkluderande med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Bakgrundsavsnittet innehåller teorier, tidigare forskning, styrdokument och litteratur som berör det valda undersökningsområdet. Åtta förskollärare från olika förskolor har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Dessa intervjuer spelades in med ljudupptagning som transkriberades och analyserades för att hitta teman i det insamlade materialet där tre huvudteman framkom. Resultatet visar att informanterna delar uppfattning om vad begreppet inkludering innebär och samtliga informanter är överens om att inkludering handlar om barns rätt att delta i en verksamhet som är anpassad efter varje barns behov. De möjligheter och dilemman som lyfts av informanterna om inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan handlar om verksamhetens förutsättningar såväl som förskollärarens förmåga att anpassa verksamheten efter varje barn. Flera informanter ser sig själva som verktyg för inkludering och samtliga informanter använder alternativ och kompletterande kommunikation i vardagen. Resultatet visar även på att det krävs fungerande resurser i verksamheten för att arbetet med inkludering av barn i behov av särskilt stöd ska vara genomförbart.

Syftet med den här studien är att synliggöra förskolepersonalensuppfattningar och agerande i mötet med barn i behov av särskilt stöd. Studienutgår från en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuergjorda tillsammans med tio legitimerade förskollärare och barnskötare. Föratt synliggöra teman som framkommit under insamlingen av det empiriskamaterialet har en tematisk analys nyttjats. I resultatet redovisas det insamladematerialet utifrån de två huvudteman uppfattningar och uttryck om barn ibehov av särskilt stöd och ageranden kring barn i behov av särskilt stöd. Därblev det tydligt hur utbildningsnivån visade sig ha betydelse för hur dettalades om barn i behov av särskilt stöd. Det framkom även tre aspektergällande inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Dessa aspekter gällermindre barngrupper, fortbildning och samsyn. Det presenteras också hursamarbeten med specialpedagog och andra organisationer ser ut mellan deolika förskolorna, samt hur förskolepersonalen uttrycker sig gällandemöjligheter att räcka till.

Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares upplevelser av möjligheter och utmaningar för inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Vi har genom semi-strukturerade intervjuer synliggjort vad åtta förskollärare upplever är utmaningar att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Denna studie påvisar att förskollärare upplever att det saknas resurser, barngrupperna är för stora samt att förskollärarna anser att tiden inte räcker till för att hinna med att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Förskollärarna menar att möjligheter till inkludering av barn i behov av särskilt stöd ansågs främst vara när olikheter synliggjordes och fick en naturlig del i vardagen på förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att inkludera barn i behov av särskilt stöd i utbildningen på förskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där åtta verksamma förskollärare har intervjuats via semistrukturerade intervjuer. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och fyra centrala begrepp inom teorin; samspel, scaffolding, den proximala utvecklingszonen och mediering. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att inkludering av barn i behov av särskilt stöd är en komplex men viktig del av förskolans arbete för att möjliggöra alla barns likvärdiga förutsättningar till utveckling och lärande. Studiens slutsats visar på betydelsen av förskollärarnas kunskaper, kompetenser och förhållningssätt i anknytning till att utforma och anpassa utbildningen för att gynna alla barns utveckling och lärande utifrån sina enskilda behov, förutsättningar och erfarenheter.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om hur samarbetet går till mellan förskollärare och specialpedagog samt hur förskollärare nyttjar specialpedagogers kompetens. Studiens frågeställningar fokuserar på förskollärarens samarbete med specialpedagoger, vilka möjligheter respektive svårigheter som kan uppstå i samarbetet och det arbetet som sker med barn i behov av särskilt stöd. De teoretiska perspektiven vi valde att utgå ifrån är det relationella och kategoriska perspektivet. Metoden som användes i denna studie var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det framkom i resultatet att förskollärare har liknande syn på specialpedagogers roll i förskolan samt att de anser det viktigt att de är lättillgängliga. Det framkom även att specialpedagogen givit många råd och verktyg till förskollärarna att använda i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. De verktyg och råd som förskollärarna givits har även kunnat användas i hela barngruppen. Studiens slutsats är att specialpedagogen har en betydelsefull roll i förskolan för att alla barns behov ska tillgodoses men att rektorn har det yttersta ansvaret för att möjliggöra samarbete mellan förskollärare och specialpedagog.

Denna studie har för avsikt att undersöka vilka resurser förskolan har för att kunna möta barns behov av stöd i relation till förskolans kvalitetskrav. Detta undersöks genom intervjuer med yrkesverksamma i förskolan med olika yrkesroller. Den insamlade empirin analyseras utifrån ramfaktorteorin och tidigare forskning som berör inkludering, förskolans kvalitet och pedagogers förhållningssätt. Det finns ett gap när det kommer till tidigare forskning som specifikt fokuserar på förskolans resurser för att kunna möta barnens behov av särskilt stöd för att kunna bibehålla förskolans kvalitet.  Behovet av individuella insatser för enskilda barn i förskolan är ständigt ökande och behovet av kompetensutveckling och ökat ekonomiskt stöd är en gemensam nämnare som kommit upp under samtliga intervjuer oavsett intervjupersonernas yrkesroll. Studiens resultat visar att det finns en stor mängd olika resurser som kan nyttjas i förskolan för att stödja barn i behov av individuellt stöd. Men vissa av dessa resurser är svårare att nyttja i verksamheten av olika skäl, så som ekonomisk- och tidsbrist, vilket i sin tur påverkar utbildningens kvalitet.

Kan pedagogerna tillgodose alla barns behov och ge en likvärdig utbildning till alla barn som det står i läroplanen för förskola? I denna studie är syftet därför att utifrån några förskolepedagogers perspektiv få reda på om de kan tillgodose alla barns behov och vilka förutsättningar som behövs. Deras erfarenhet och kontakt med specialpedagog kommer också att belysas i studien.   Teorin som jag valt att använda mig av är det relationella perspektivet med fokus på det mänskliga mötet, relationer och kommunikation. Jag har använt en enkät som metod i denna studie för att besvara syftet och enkäten skickades ut till tjugo utvalda respondenter.   I resultatet som framkommer från enkäten poängteras barngruppernas storlek, outbildad personal och personalbrist som påverkande faktorer, vilket även lyfts i tidigare forskning. Respondenternas kontakt och erfarenhet med specialpedagog skiljer sig dock från vad den tidigare forskningen kommit fram till. Slutsatsen är att förskolepedagogerna upplever att de inte har de förutsättningar och möjligheter som krävs för att kunna tillgodose alla barns behov i förskolan.

No description available.

Förskolan är ett första steg för barn i deras utbildningsresa och utgör ofta deras första möte med samhället, därför är det viktigt att förskolan kan representera den mångfald som finns i samhället och därmed innefattar barn och pedagoger av olika bakgrund, behov och förutsättningar. Förskolan ska genom att följa bland annat läroplanens riktlinjer erbjuda ett inkluderande klimat med goda, demokratiska värderingar och normer där alla barn har en naturlig plats i gemenskapen. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares definition av inkluderingsbegreppet samt deras resonemang kring hur barn i behov av särskilt stöd kan gynnas av ett inkluderande arbetssätt och anpassade miljöer. För att ta reda på detta kommer vi att använda oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog och intervjuades åtta förskollärare från fyra olika rektorsområden i studien. Empirin som samlades in bearbetades genom transkriptioner och en tematisk analys genomfördes. Resultatet analyserades utifrån ett kritiskt specialpedagogiskt perspektiv. Idiskussionsavsnittet ställs dessa resultat mot tidigare forskning och teorier.Studiens resultat visar att de deltagande förskollärarna till stor del definierar inkludering som en god gemenskap där alla barns olikheter och förmågor ses som en tillgång. De beskriver utmaningar för inkluderingarbetet och i fokus ligger stora barngrupper i förhållande till antalet pedagoger. Sett till de arbetssätt, strategier, anpassningar och förhållningssätt som beskrivs synliggörs en tydlig vilja att uppnå den gemenskap som de genom inkluderingsarbetet strävar mot att nå.