Syftet med studien är att få en djupare förståelse för förskollärares tolkning av vilka arbetssätt de använder för att erbjuda en likvärdig språkutveckling för barn i behov av särskilt stöd. Detta undersöktes med forskningsfrågan; vad har förskollärare för föreställningar om en likvärdig språkutveckling och sitt arbete med språkutveckling hos barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår ifrån hermeneutik som teori och metod samt genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens resultat framkom det att förskollärares arbete mot en likvärdig språkutveckling utgår ifrån användande av olika arbetssätt. Forskning samt studiens resultat pekar på att barn i behov av särskilt stöd gynnas av alternativa kommunikativa arbetssätt för att uppnå en likvärdig språkutveckling i förskolan.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger på Foucaults teori om makt som belyser samhällets och lärarnas starka position kring maktutövandet i förhållande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell används för att stödja synen på hur miljön runt barnet påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lärarnas uppfattningar. Lärarna nämner vilka barn de uppfattar är i behov av stöd och de ger förslag på hur resurserna kan tas tillvara på. Generellt uppfattar lärarna att barn i behov av särskilt stöd inte får det stöd de har rätt till. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer av fyra lärare. Lärarna är verksamma inom årskurs 1 till 3 i kommunala skolor. Studien är huvudsakligen gjord efter en kvalitativ metod med öppna intervjufrågor. I styrdokumenten för skolan understryks att skolan ska vara en skola för alla elever. Barn med olika svårigheter ska känna en gemenskap och inkluderas i skolan.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger på Foucaults teori om makt som belyser samhällets och lärarnas starka position kring maktutövandet i förhållande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell används för att stödja synen på hur miljön runt barnet påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lärarnas uppfattningar. Lärarna nämner vilka barn de uppfattar är i behov av stöd och de ger förslag på hur resurserna kan tas tillvara på. Generellt uppfattar lärarna att barn i behov av särskilt stöd inte får det stöd de har rätt till. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer av fyra lärare. Lärarna är verksamma inom årskurs 1 till 3 i kommunala skolor. Studien är huvudsakligen gjord efter en kvalitativ metod med öppna intervjufrågor. I styrdokumenten för skolan understryks att skolan ska vara en skola för alla elever. Barn med olika svårigheter ska känna en gemenskap och inkluderas i skolan.

Syftet med studien är att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor för att få svar på detta. Fyra förskollärare och två specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det är barn som har någon slags svårighet eller som är i behov av lite mer stöd än andra barn. Det framkom även att de anser att alla barn är i behov av särskilt stöd någon gång. Det pedagogerna betonade var att se barnens behov och möjligheter till utveckling ur ett individuellt perspektiv. Samtliga tillfrågade pedagoger på förskolan betonar vikten av stöd och hjälp av specialpedagogerna. I undersökningen framkom det även vilka faktorer som pedaogerna och specialpedagogerna anser ligga bakom ett behov av särskilt stöd.

Ellström Larsson, S. &amp; Persson, S. (2011). Hjälp mig att växa – en studie av förskollärares upplevelser och arbetssätt med inkluderande specialpedagogik i förskolan. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskollärare upplever och arbetar med inkludering i förskolan, främst med barn inom autismspektrat. I studien används en kvalitativ metod och forskningsansatsen inspirerades av ett fenomenografiskt synsätt. Resultatet pekar på att verksamma förskollärare har en positiv attityd till att inkludera barn med behov av särskilt stöd i verksamheten. För förskollärare är delaktighet något primärt, detta för att ge alla barn i verksamheten en känsla av gemenskap. Resultatet pekar också på vilken avgörande betydelse utformningen av den omkringliggande miljön har, för att på ett så optimalt sätt som möjligt passa de som deltar i den. De resultat som var av mer negativ karaktär, är att förskollärarna hade upplevelsen av att inte alltid ha tillgång till resurser, för att på ett gynnsamt sätt genomföra specialpedagogiskt arbete. Olika hinder som stora barngrupper, brist på tid och avsaknad av fortbildning, redovisades. De fundamentala tongångar som genomsyrar resultatet är betydelsen av att se varje individ för den de är, samt att betona det positiva med att alla människor är olika. / Ellström Larsson, S. &amp; Persson, S. (2011). Help me grow- a study of preschool teachers experiments and practices of inclusive special education in kindergarten. Degree in Education. Teacher education program. School of Education and the Economy. University of Gävle. The study aims to examine how effective preschool teachers are experience and working on inclusion in preschool, especially with children within the autism spectrum. The study used a qualitative methodology and research approach was inspired by phenomenographic approach. The results indicate that effective preschool teachers have a positive attitude to the inclusion of the children with special needs in the business. For preschool teachers are participatory one primary, in order to provide all children in the business a sense of community. The results also point the crucial importance of the design of the surrounding environment, for in the most optimal manner possible suit those who participate in it. The results were more negative in nature, is that preschools teachers had the experience of not always having access to resources, to be in a favorable way out special education work. Various obstacles like large groups of children, lack of time and lack of training, were reported. The fundamental tones that permeate the result are the importance of ensuring every individual for who they are, and to emphasize the positive in that all people are different.

Mitt syfte är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns delaktighet i förskolan, med inriktning på barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka detta har jag gjort intervjuer med pedagoger i förskolan. Jag valde semistrukturerade intervjuer, då jag ville ha öppna svar, med det menas att jag vill ha pedagogens egna ord, inte ett svarsalternativ de kan välja på. Resultatet visade att alla pedagoger i intervjuerna anser att delaktighet är något alla ska få och att vara en del i gruppen är en självklarhet. De kämpar varje dag för att delaktighet ska finnas genom att stötta och finnas där för de barn som har en resurs knuten till sig. Stöttningen kan bestå i exempelvis att pedagogerna finns nära för att förtydliga och utveckla barns språk. Hjälpa barnen att förstå lekens regler och stötta till delaktighet i lekar och aktiviteter med andra barn på förskolan. De använder olika former av kommunikativa hjälpmedel, den vanligaste är TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation. De personer jag intervjuat beskriver olika arbetssätt. Några hade resurs i barngruppen, andra hade resurs kopplat till ett specifikt barn. De var alla överens om att det var bra för både barn och pedagoger att variera resursperson. Ett öppet arbetslag där de kan gå in för att byta av varandra gjorde att de orkade med resursarbetet då det ibland inte bara är psykiskt tungt utan även fysiskt. För att möjliggöra delaktighet i gruppen arbetar de ofta i smågrupper. Detta för att få en nära kontakt med gruppen och det specifika barnet. Det gör det också möjligt för alla barn att få egna positiva upplevelser av lek och aktivitet med de barn som behöver extra stöd. De är alla överens om att leken är en svår situation för delaktighet. Pedagogerna i min studie och tidigare forskning (Luttorpp, 2011; Skogman, 2004) menar att barnets förmåga till initiativtagande och flexibilitet har stor påverkan för delaktighet. Som en utmaning lyfte de alla tiden, tiden för reflektion, tiden att få kunskap och tiden att bara finnas. / The purpose of my study is to bring more knowledge regarding children in need of special support and how preschool teachers work with the participation of children in need of special support. I interviewed a number of educationalists from different preschools and I have chosen a form of questions with open answers. They all believe that it is very important for all children to have the opportunity to participate by their own abilities. Children with special needs get extra support, for example help to understand the child’s own language, words or special signs.  It could also be to help the child to be included in the play and other common activities and to understand the playing rules. This can be done by alternative communication. There are different kinds of communication. Often used is TAKK, a method of using signs as supplemental communication. The interviewee’s describe different form of work processes. Some of them had resources in the children groups, while others had resources connected to a specific child. They all agreed that variation of resource persons is good for both the children and the educators. A better way of work would be a team where they could cover for each other. It is not just psychology tough but also physical. To make it easier for participation in the group they often have the children in small groups. This is to get a good contact with the group and with the specific child. It is also to create possibilities for children without disabilities to get their own positive experience from play and activities with children with special needs. They all agree that play is a difficult situation for participation where the flexibility and ability to take initiative of the child is very important. As a challenge, they all lifted time for reflection, time to get more knowledge and time just to be.

The purpose with this essay is to explore how pupils in a special group of education experience how it feels to be part of this kind of group. Further I want to examine a special educationalist view of this kind of groups. To perform this essay I choose to interview four pupils and one special educationalist. Through the interviews I want to discover the pupils and the special educationalists thoughts and experience. The result has been compared with earlier research and the essay has its basis in different theories. The aim with this research is to get a view from the pupils and the special educationalist if it is required to continue the education in special groups. The result shows that the pupils enjoy belonging in special group of education. That provides them with an environment of teaching and education.  Also the special educationalist looks positive at special groups of education.

Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien är att förstå och beskriva hur sju förskollärare upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Samtliga respondenter berättar om barn som har behov av särskilt stöd av socioemotionell karaktär. De beskriver att de arbetar med barn som har svårt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna. Förskollärarna berättar att de har funderingar över vilka barn som egentligen är barn i behov av särskilt stöd. De tydliggör att alla barn har olika behov och förutsättningar. Studiens resultat visar att förskollärarna har strategier för att möta barn i behov av särskilt stöd. Strategier som de lyfter som framgångsrika är att skapa närhet och trygghet, att fånga intresse och motivation, att stötta i leken, att skapa tydlighet och struktur, att arbeta med mindre barngrupper, att ta vara på utemiljön samt att samverka inom och utanför arbetslaget. Respondenterna menar att dessa strategier gynnar alla barn i barngruppen. Resultatet visar också att förskollärarna upplever en del svårigheter kring att möta barn i behov av särskilt stöd. Svårigheter som de lyfter är att barngrupper är stora, att personaltätheten är låg, att barnet lätt blir syndabock, att det brister i anknytningen och att det brister i samverkan. / The study is a qualitative study with a hermeneutic, phenomenological approach. The purpose of the study is too understand and describe how seven preschool teachers experience their efforts with children in need of special support in the preschool. The study’s results show that the preschool teachers believe that they work with children in need of special support. All respondents report about children in need of special support of socio emotional nature. They describe that they work with children with troubles communicating, concentrating, control impulses, and who needs support in their relationships with other children and with grown-ups. The preschool teachers acknowledge that they contemplate which children that really are children in need of special support. They highlight that every child have different needs and pre-conditions. The results of the study show that the preschool teachers have strategies in their efforts with children in need of special support. Strategies which are brought forward and considered successful include to create closeness and safety, to capture interest and motivation, to support the children’s play, to create clearness and structure, to work with small groups of children, to benefit from the outdoor environment, and to cooperate within and between teams. The respondents think these strategies benefit all children in the children’s group. The results also show that the preschool teachers experience some difficulties related to supporting children in need of special support. Difficulties brought forward include too large children’s groups, too few staff members, the tendency to make a child into a scapegoat, flaws in connection and flaws in the interaction.

This study presents some teachers' views on whether today's school is a school for everybody or not. It has also looked into what special resources that are put in for children in special needs. The purpose of this study is to find out some teachers' views and thoughts on the concept of "an Education for everybody" and how these teachers said they worked with children in special needs. After taking part of and processed recent research results and literature, I chose to examine this through qualitative interviews. I interviewed three teachers, one primary school teacher, one special education teacher and one preschool teacher. The conclusions were that the concept of education could be understood in different ways. One teacher said that today’s school is for everyone because all children have the right to go to school. The other teachers said that today’s school is not a place for everybody since some children go to separate schools and special schools. The importance of including all students became clear since the teachers felt that that was the goal, but that the environment and time plays a big role when working with it. The teachers felt that more recourses would contribute to a more including and integrating environment. The school must adapt to the students' needs regardless of what they might be.

Syfte med detta arbete är att få en ökad kunskap om hur pedagoger planerar sin lärmiljö så att den är anpassad för barn i behov av särskilt stöd. Jag vill också med arbetet få en bild av hur mycket miljön överhuvudtaget påverkar ett barns lärande i förskolan. Syftet har besvarats genom intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor. Resultat visar att pedagogerna har ett noggrant tänk bakom miljön som byggs upp inför varje nytt läsår på förskolan. Är det en avdelning som har barn som är i behov av särskilt stöd ska detta självklart tas på allvar. De förskolor som jag har varit på använder sig bland annat av bilder som stöd för att se till att alla barn kan på något sätt bli förstådda genom att använda sig av bilder i kommunikation med andra. Pedagogerna trycker på att man alltid ska se till det enskilda barnets behov för att skapa det bästa för just det barnet. När man jobbat en stund så man skapat det bästa för de enskilda barnen kan man sedan jobba med barngruppen i helhet för att skapa den bästa miljön för just denna barngrupp. / The purpose of this work is to gain more knowledge about how educators plan their environment to be adapted for children with special needs. I also want to get a picture of how much the environment affects a child's learning. This purpose is answered through interviews with a total of four teachers at two different preschools. Through these interviews have I come up with a result where the educators have a great idea of the environment that is being built for every new year at the preschool with every new group of children. If it is a department that has children with special needs, this should of course be taken seriously. The preschools I have been at are, among other things, using pictures to ensure that all children can be understood in some way. All four educators I have been talking to are taking this very seriously and they all said that they have to look to every single child needs to create the best environment for the whole group.