Syftet med detta arbete är att söka ta reda på vilka problem och svårigheterutlandsadopterade barn kan ha och varför de utvecklar dessa problem samt försöka ta reda på dessa barns specifika behov i skolan. Arbetet inleds med en litteraturstudie som beskriver hur det har sett ut med adoptioner från början av 1900-talet fram till idag. Därefter följer en beskrivning av adoptivbarnens specifika problem och svårigheter och varför de utvecklar dessa. För att få en inblick i hur adopterade själva ser på sin situation innehåller arbetet intervjuer med tre vuxna adopterade. I diskussionen går att läsa vilka slutsatser som kan dras av arbetet. Där framgår bland annat att kunskap om adoption och adopterade barn är mycket viktig för att adoptivbarnen ska få en gynnsam skoltid.

<p>Syftet med detta arbete är att söka ta reda på vilka problem och svårigheterutlandsadopterade barn kan ha och varför de utvecklar dessa problem samt försöka ta reda på dessa barns specifika behov i skolan. Arbetet inleds med en litteraturstudie som beskriver hur det har sett ut med adoptioner från början av 1900-talet fram till idag. Därefter följer en beskrivning av adoptivbarnens specifika problem och svårigheter och varför de utvecklar dessa. För att få en inblick i hur adopterade själva ser på sin situation innehåller arbetet intervjuer med tre vuxna adopterade. </p><p>I diskussionen går att läsa vilka slutsatser som kan dras av arbetet. Där framgår bland annat att kunskap om adoption och adopterade barn är mycket viktig för att adoptivbarnen ska få en gynnsam skoltid.</p>

Vårt arbete handlar om huruvida leken finns och används som redskap kopplat till lärandet med klasser med barn med behov av särskilt stöd. Vi har genomfört observationer i tre olika klasser och samtalat med respektive pedagoger, vi har även läst relevant litteratur bl.a. om Stern, Piaget och Vygotskij. Vår tes är att pedagogerna i klasser med barn med behov av särskilt stöd tar hjälp av leken som pedagogiskt verktyg för att stimulera och lära eleverna. Syftet är att belysa leken och koppla det till lärande, genom att besöka tre klasser med barn med behov av särskilt stöd. Vi vill även se om rummets organisation har någon betydelse för leken. De övergripande frågställningarna vi har arbetat efter är Hur används lek som verktyg pedagogiskt sett? Hur individanpassar pedagogerna undervisningen? Hur ser en dag ut för elever med behov av särskilt stöd? Hur är rummet organiserat? Vi har även arbetat med underfrågor till våra frågeställningar. Vår slutsats är att pedagogerna i träningsklassen använder sig av leken i undervisningen. Det är även där rummet är organiserat för att skapa möjligheter till lek.

Studiens syfte är att lyfta fram pedagogers uppfattningar och upplevelser av arbetet i förskola med funktionshindrade barn och arbetet i skolan med individuellt integrerade elever. Vi valde en kvalitativ metod där det handlar om människors uppfattning och deras förståelse av sin sociala verklighet. En fenomenografisk ansats för att vi är intresserade av människors tankar och vi har använt oss av en semistrukturerad intervju. Resultatet av vår empiriska undersökning redovisas genom beskrivningskategorier dvs. begrepp som respondenterna själva har benämnt i intervjuerna. Vår diskussion delade vi in i metoddiskussion och resultat- och analysdiskussion. I resultat- och analysdiskussion reflekterar vi över begreppen ansvar, kompetenser, förhållningssätt, utveckling, rektors ansvar, inkludering eller integrering och möjligheter. I vår undersökning ser vi att viljan och engagemanget finns hos pedagogerna för en inkluderad verksamhet. Men vi ser också att de rätta förutsättningarna för att lyckas saknas i deras arbetsvardag. Med de rätta förutsättningarna menar vi t.ex. tillräckliga ekonomiska resurser, nödvändiga kompetenser, klar ansvarsfördelning, tid för pedagogiska diskussioner och planering med övriga stödresurser. Att pedagogerna har en positiv inställning till arbetet med funktionshindrade barn och elever är viktigt, vi anser också att ett tydligt stöd från rektorn måste ingå. Med de rätta förutsättningarna anser vi att det finns möjligheter till en lyckad inkludering.

<p>Studiens syfte är att lyfta fram pedagogers uppfattningar och upplevelser av arbetet i förskola med funktionshindrade barn och arbetet i skolan med individuellt integrerade elever.</p><p>Vi valde en kvalitativ metod där det handlar om människors uppfattning och deras förståelse av sin sociala verklighet. En fenomenografisk ansats för att vi är intresserade av människors tankar och vi har använt oss av en semistrukturerad intervju.</p><p>Resultatet av vår empiriska undersökning redovisas genom beskrivningskategorier dvs. begrepp som respondenterna själva har benämnt i intervjuerna.</p><p>Vår diskussion delade vi in i metoddiskussion och resultat- och analysdiskussion. I resultat- och analysdiskussion reflekterar vi över begreppen ansvar, kompetenser, förhållningssätt, utveckling, rektors ansvar, inkludering eller integrering och möjligheter.</p><p>I vår undersökning ser vi att viljan och engagemanget finns hos pedagogerna för en inkluderad verksamhet. Men vi ser också att de rätta förutsättningarna för att lyckas saknas i deras arbetsvardag. Med de rätta förutsättningarna menar vi t.ex. tillräckliga ekonomiska resurser, nödvändiga kompetenser, klar ansvarsfördelning, tid för pedagogiska diskussioner och planering med övriga stödresurser. Att pedagogerna har en positiv inställning till arbetet med funktionshindrade barn och elever är viktigt, vi anser också att ett tydligt stöd från rektorn måste ingå. Med de rätta förutsättningarna anser vi att det finns möjligheter till en lyckad inkludering.</p>