Bakgrund: Förr i tiden var barnafödande enbart kvinnans område, men idag ses det som en självklarhet att även inkludera fäderna i förlossningsrummet. Det är barnmorskans uppgift att ta hand om barnafadern, likväl som den födande kvinnan. Syfte: Att beskriva nyblivna fäders upplevelser i samband med barnafödande.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer användes för att få fram resultatet. Åtta nyblivna fäder rekryterades under sin vistelse på BB. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: De flesta fäder förberedde sig inför barnafödandet genom att delta i föräldrautbildning och genom att söka information om förlossningen på internet. Fädernas känslor pendlade mellan negativa och positiva beroende på var i förlossningsarbetet dem befann sig. Fädernas främsta uppgift var att stötta kvinnan i den mån de kunde genom närvaro och peppande ord. Om barnmorskan inkluderade fäderna och stöttade dem, upplevde fäderna det lättare att behålla lugnet och att de i sin tur kunde stötta sin födande partner. Att bli positivt bemött av barnmorskan upplevdes som en viktig faktor som genomsyrade hela upplevelsen av barnafödandet.  Slutsats: Överlag upplevde fäderna barnafödandet som positivt, men de gav uttryck för att de saknade någon form av uppföljning bara för dem som nyblivna fäder. / Background: In late history the childbirth was the area of women alone, but today it´s more of an expectation that giving birth also includes that the fathers are present. It´s the midwife´s duty to focus on both the woman who is giving birth and the father to be.  The aim: To bescribe recent become fathers experiences of childbirth.  Method: The study was conducted with a qualitative approach, in which semistructured interviews were used. Eight recent become fathers were recruited to the study during there stay at the postnatal care ward. The collected data was analyzed using qualitative content analysis.  Results: Most fathers prepared themselves through parental education and by seeking information about childbirth on the internet. The feelings of the fathers varied between negative and positive, depending on where they were in the birth process. The fathers primary task was to support their woman through presence and uplifting words. If the midwife included the fathers and supported them, the fathers felt it easier to keep calm and in that way easier to support their partner during the birth process. Being positively treated by the midwife was an important factor that stayed throughout the entire experience of childbirth. Conclusion: Overall the fathers experienced the childbirth as positive, but they expressed a lack of follow-up just for them as recent become fathers.

The aim of the study “Gender and societal norms in change - Quantitative study on women's attitudes to childbearing and parenting” was to investigate women's attitude towards childbearing and parenthood, as well as women's attitude towards becoming a parent on their own. The goal was to develop knowledge regarding women's attitude towards having children in order to contribute with possible explanations for the downward trend of childbearing in Sweden. The study also investigates which factors can influence women's decisions towards having children. The questions that the study answered were: What does women's attitude towards becoming a parent look like on their own? What factors are important for women to consider when having children? How do the factors affect the timing of having children? The study was carried out using a quantitative method in the form of a survey. A total of 112 women participated in the study, which was based on theories of individualization, female individualization and gender socialization. The results of the study showed that the women did not experience a strong influence of gender and societal norms regarding childbearing and parenthood. However, the women felt that there are several important factors that they want to achieve before having children, which affect the timing. The majority of women were also positive about single parenthood and the use of medically assisted conception. / Syftet med studien var att undersöka kvinnors inställning till barnafödande och föräldraskap, samt kvinnors inställning till att bli förälder på egen hand. Målet var att utveckla kunskap gällande kvinnors inställning till att skaffa barn för att bidra med möjliga förklaringar till den nedåtgående trenden av barnafödande i Sverige. Studien undersöker även vilka faktorer som kan påverka kvinnors beslut att skaffa barn. De frågor som studien besvarade var: Hur ser kvinnors inställning ut till att bli förälder på egen hand? Vilka faktorer är viktiga för kvinnor att ta hänsyn till när de skaffar barn? Hur påverkar faktorerna tidpunkten för att skaffa barn? Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Totalt deltog 112 kvinnor i studien som tog avstamp i teorier om individualisering, kvinnlig individualisering och könsocialisering. Resultatet i studien visade att kvinnorna inte upplevde en stark påverkan av köns- och samhällsnormer när det gäller barnafödande och föräldraskap. Däremot ansåg kvinnorna att det finns flera viktiga faktorer som de vill uppnå innan ett barnafödande, vilket påverkar tidpunkten. Majoriteten av kvinnorna var dessutom positiva till ett ensamt föräldraskap och användning av medicinsk assisterad befruktning.

Bakgrund: Att bli förälder inebär stora förändringar. Den sexuella relationen hos blivande och nyblivna föräldrar är av medicinsk och psykologisk betydelse. Sexualiteten är en psykologisk resursfaktor som kan höja parets och individens livskvalitet. Syfte: med litteraturstudien var att belysa barnafödandets inverkan på sexlivet och barnmorskans stödjande roll. Metod: Den valda metoden var en litteraturstudie och baserades på tio vetenskapliga artiklar publicerade på engelska eller svenska mellan 1990 och 2006. Resultat: Risken för dyspareuni och perinela smärta postpartum är starkt associerad till instrumentella förlossningar och stora bristningar/klipp. Minskad lust, minskad tillfredsställelse och avbrott i sexlivet är dock inte associerat till förlossningsmetod. Även om problemen är av övergående art är adekvat information avseende typiska mönster för sexualitet under graviditet, postpartumtid samt under amningsperioden av stor betydelse för att ge realistiska förväntningar inför föräldraskapet och att hjälpa nyblivna föräldrar att klara denna mycket speciella tid i livet. Avsaknad av god förberedelse inför den omvälvande postpartumperioden och brist på stöd har visat sig kunna äventyra den unga familjens framtid. / Background: To become a parent means great changes. The sexual relationship of expectant and new parents is of medical and psychological issue. Sexuality is a psychological resource factor and migth increase the quality of life for the couple as well as individually. Objective: of this paper was to highlight the effect of childbirth on the sexual function and the supportive roll of the midwife. Method: a systematic review based on ten relevant studies published in English or Swedish between 1990 to 2006. Result: The risk of dyspareunia and perineal pain postpartum is highly associated with assisted vaginal delivery and perineal damage. On the other hand, decreased sexual sensation, decreased sexual satisfaction as well as interruption in sexual intercourse, are not related to method of delivery. Although these problems seem to be of self-limited nature, it is of great importance for the parents to get adequate information about the typical pattern during pregnancy, postpartum and during breastfeeding in order to cope. In addition realistic expectation can be given to help parents through this very special period of life. Lack of adequate information about the typical postpartum pattern as well as lack of supportive measures are shown to jeopardize the future of the young family.

Denna uppsats analyserar länders fertilitet i relation till deras ekonomi och arbetslöshet med anledning av den stora mängd rapportering i media om rekordlågt barnafödande i rika länder. Studiens syfte var att bidra med ökad förståelse kring drivkrafterna bakom trenderna i fertiliteten som förenas med teorin om rationella val där beslut om att skaffa barn antas vara ett resultat av rationella överväganden samt den demografiska transitionsteorin som kan förklara populationsförändringar baserat på historiska skeenden. Sambandet studeras genom linjär regressionsmodell som tillämpas för att undersöka sambandet för år 2020 för att se effekten av länders ekonomiska nivå och nivå av arbetslöshet på barnafödandet, men även över tid för att se effekten av ekonomiska förändringar och arbetslöshetsförändringar från år 2010 till 2020 och dess inverkan på förändringar i barnafödandet. Båda analyserna gjordes först för länderna ogrupperat samt för länderna uppdelat baserat på deras värde på FN:s index för mänsklig utveckling för att undersöka om effekterna skiljer sig. Resultaten av undersökningarna visade att variabeln som bäst förklarar variationerna i barnafödandet år 2020 är ekonomisk nivå medan arbetslöshetförändringar är bättre på att predicera förändringar över tid vilket visas i den longitudinella analysen. Till sist visade studien att effekterna skiljer sig mellan grupperna av länder men att en stor del av resultaten inte kan fastställas statistiskt och skillnaderna bör tolkas med försiktighet.

The aim of this thesis is twofold. First, from a life course perspective I´m going to study thetiming of a number of life course events in sparsely populated areas and urban areas in acohort of people born 1968-1971. The second part of the aim is to analyze how the timing ofthe life course events in a later stage of life affects the residential choice, with special focuson owning the dwelling, in the above mentioned geographical areas.The life course events in focus are; leaving the parental home, the first cohabitation or thefirst marriage, the first childbearing and the first separation or divorce.The results state that there are significant differences between sparsely populated and urbanareas in the cohort, in timing for at least three out of the four life events. The difference inaverage age between sparsely populated and urban areas is biggest for leaving the parentalhome and for the first cohabitation or marriage with the rural individuals being the youngest.The same pattern is also visible for the first child but the difference in timing between the twogeographical areas are less distinct for that event. For separations and divorces there are noclear differences in timing.Linear regressions show that educational level is of crucial importance for the timing ofthe life events. An increasing level of education leads to a later life event. Different economicvariables such as income support, unemployment allowance and disposable income also havean influence on the timing of the events. But the significance of the effect of these variableson the average age is stronger in the urban areas than in the sparsely populated districts. Itseems that in sparsely populated areas there are other variables that play an essential rolewhen it comes to the timing of the events in the life course. One possible aspect, but not investigatedhere, could be the impact of the wider family context.Finally, a control for how the different timing of the life events in the two geographicalcontexts affects the residential choice at least ten years after the events has been done. Itshows that the general pattern concerning the residential choice of the cohort is that 90 percentin sparsely populated areas and 70 percent in the urban areas defined as suburbs lives inowned villas. It seems that, in this cohort, house owning is an overrepresented way of residenceregardless the individuals geographical identity.The results also shows that people in the cohort, regardless if and when the four life eventshas taken place in the younger ages, to a large extent in the later life still lives in the sametype of municipality (sparsely populated or urban). In other words, it is not possible to findany strong correlations between the timing of the life events and residential choice in a laterstage of life.

Sweden has seen a reversal in marriage trends, from mainly declining marriage rates since the 1960s to increasing rates from 1998 and onwards. By applying event-history techniques to Swedish register data, this study examines whether the trend reversal is related to compositional changes in various socio-economic and demographic characteristics of the population, with special focus on childbearing. Only first marriages of women are studied as these largely represent the general marriage trends. The results show that the trend reversal only partly can be ascribed to compositional changes, more specifically to changes in labor-market attachment and childbearing. Thus, there is evidence of a new marriage trend in Sweden that does not conform very well to that of generally declining marriage rates as is often depicted in demographic literature. Furthermore, there is evidence of pro-cyclical marriage and childbearing trends. These patterns are especially interesting because Sweden is a country that in many aspects has been a forerunner in the development of new trends in family-demographic behavior and a country where childbearing and marriage are not necessarily seen as very closely interrelated.

Bakgrund: Barnmorskor har en viktig roll i att informera, stötta och vägleda kvinnan genom graviditet, förlossning och eftervården. Det vanligaste är att kvinnorna föder sitt barn på sjukhuset och därefter vårdas på BB för att bland annat få hjälp med amning och eftervård. Vårdtiden har idag förkortats och eftervården sker ofta via vårdformen ”tidig hemgång”, vilket upplevs olika av kvinnorna. Upplevelser av tidig hemgång efter förlossningen är av intresse för barnmorskor för att öka kännedomen av fenomenet. Syfte: Att beskriva förstagångsmammors upplevelser av stöd från BB relaterat till tidig hemgång efter barnets födelse. Metod: En kvalitativ metod användes med induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys. 15 förstagångsmammor fick svara på öppna frågor i en enkät. Resultat: Resultatet presenteras i löpande text utifrån ett tema och tre kategorier som framkommit. Resultatet visa att förstagångsmammorna önskar tydlig information och behöver olika mycket och olika typer av stöd som i sig genererar i trygghet. Förstagångsmammor upplever olika känslor vid tidig hemgång så som oro, stress, lugn och nervositet. Konklusion: Det är viktigt med tydlig information om vad tidig hemgång innebär. Informationen ges med fördel redan tidigt under graviditeten. Barnmorskornas stöd och tillgänglighet på BB är av stor vikt för förstagångsmammorna. Individanpassad vård är viktig. / Background: Midwives have an important role informing, supporting and guiding the woman through pregnancy, childbirth and postnatal care. Most common is that the woman is giving birth to her child at the hospital and go for continue care at the maternity hospital for help with breastfeeding and postnatal care. Maternity hospital time is shortened and the postnatal care are often given thru the form of care “early discharge”. Mothers´ feelings in relation to early hospital discharge differs. There is a lack of knowledge about mother’s feelings in relation to early hospital discharge. Therefore, more research is needed experience of womens feelings of early discharge after childbirth is important for the midwives for the knowledge of the phenomenon. Purpose: The aim of this study was to investigate first-time mothers´ experiences of support from maternity ward related to early hospital discharge after childbirth. Method: A qualitative method with inductive approach and qualitative content analysis was used. 15 first-time mothers answered a questionnaire after birth and hospital discharge. Result: The result is presented in continuous text based on a theme and three categories that have emerged. The results shows that first-time mothers´ want clear information and that they have different need of support for the feeling of safety. Feelings related to early discharge that first-time mothers´ experience are worry, stress, calm and nervousness. Conclusion: It is important to give clear information about what early hostpital discharge means. The information is advantageously given early during pregnancy. The availability of support from midwives is important for first-time mothers. Individualized care is therefore of importance.

Bakgrund: Sedan december 2019 har ett nytt virus, som orsakar sjukdomen Covid-19, spridits världen över och för att minska smittspridning har restriktioner införts i samhället och vården. Detta innebär att partners inte får delta vid exempelvis besök på barnmorskemottagningar, ultraljud eller närvara på BB efter förlossningen. Partners delaktighet är viktig under graviditet och barnafödande för att främja föräldratransitionen och anknytningen till barnet, vilket försvårats under pandemin. Det är därför av vikt att undersöka partners upplevelse under Covid-19-pandemin. Syfte: Syftet var att belysa partners upplevelse av graviditet och barnafödande under Covid-19-pandemin. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, där åtta partners intervjuades. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som sedan mynnade ut i ett tema. Samtliga partners uppgav bristande delaktighet. Förstagångsföräldrarna upplevde en stark negativ påverkan av den bristande delaktigheten vilket resulterade i känslor av utanförskap och en svårighet att förverkliga graviditeten. Andragångsföräldrar upplevde en större trygghet i föräldraskapet vilket ökade förmågan att hantera den bristande delaktigheten. Konklusion: Beslutsfattare bör väga smittorisken mot de negativa effekterna som uppstår av restriktionerna. Det krävs förändringar för att främja partnerns delaktighet och motverka långsiktiga negativa konsekvenser på hälsan för partners och deras familjer. / Background: Since December 2019, a new virus, which causes Covid-19 disease, has spread around the world and to reduce the spread of infection, restrictions have been introduced in society and healthcare. This entails that partners are not allowed to participate in, for example; visits to midwife clinics, ultrasounds or attend BB postpartum. Partner participation during pregnancy and childbirth is important to promote the transition to parenthood and connection to the child, which is made more difficult during the pandemic. It is therefore important to examine partners' experiences during the Covid-19 pandemic. Aim: The aim was to illustrate the partners' experience of pregnancy and childbirth during the Covid-19 pandemic. Method: The study was conducted with a qualitative content analysis with an inductive approach. Eight partners were interviewed. Results: The results revealed four categories which then culminated in a theme. All partners stated a lack of participation. The first-time parents experienced a strong negative impact of the lack of participation, which resulted in feelings of exclusion and a difficulty in actualizing the pregnancy. Second-time parents experienced greater security in parenthood, which increased the ability to handle the lack of participation. Conclusion: Decision-makers should consider weigh the risk of infection against the negative effects of restrictions. Changes are needed to promote partner participation and counteract long-term negative health consequences for partners and their families.

Bakgrund: Forskning visar att den sexuella hälsan hos kvinnor minskar under barnafödandet och kvinnans relation till partnern förändras. Kvinnan har behov av närhet och intimitet men mindre fokus på sexuell aktivitet. Kvinnor upplever att barnmorskor saknar tid och intresse att fokusera på deras sexuella hälsa vid besöken på kvinnohälsovården. Barnmorskor upplever att de har en kunskapsbrist och känner osäkerhet kring hur frågorna ska ställas i mötet med kvinnorna. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att stödja kvinnors sexuella hälsa under barnafödande. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuer med åtta barnmorskor från kvinnohälsovården. Resultat: Fyra kategorier framkom: Anpassa samtalet till situationen, Stödja den fysiska processen, Stärka parets relation och Hinder som försvårar. Barnmorskors erfarenhet är att deras professionella kunskap bidrar till öppna samtal och att de stödjer genom att informera om de psykiska och fysiska förändringar som sker hos kvinnan och genom att stärka parets relation. Hinder för stödjande kan vara tidsbrist, kunskapsbrist, kvinnans fokusering på förlossningen eller att kvinnor förväntas ta egenansvar att inhämta information. Konklusion: För att förbättra stödet av kvinnors sexuella hälsa behövs mer utbildning till barnmorskor och eventuellt omorganisering av besöken för att kunna fånga upp kvinnan en längre tid efter barnafödandet.

Bakgrund: Majoriteten av tonårsgraviditeterna var oplanerade men tonårsmammorna ställde sig ofta positiva till sin graviditet.  Även fast graviditeten var oplanerad användes preventivmedel endast i liten utsträckning vid tiden för befruktningen. Tonårsmammans första kontakt med mödrahälsovården skedde någon gång mellan vecka 5–36. Barnmorskor i Sverige upplevde att bemötande av den gravida tonåringen var en svår balansgång. Tonårsmamman vill inte bli behandlad som en omogen person av barnmorskan utan vill ses och behandlas som den gravida kvinna hon är. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tonåringars erfarenheter av vårdpersonalens bemötande i samband med graviditet och barnafödande. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en webbaserad enkät och med deskriptiv ansats. Resultat: Resultatet visade att den gravida tonåringen över lag var nöjd med vårdpersonalens bemötande under graviditet och barnafödande. Ungefär hälften uppgav att de blivit diskriminerade på grund av sin unga ålder. Ett tydligt samband sågs mellan en positiv förlossningsupplevelse och känslan av trygghet, stöttning, att bli lyssnad på och barnmorskans lyhördhet under förlossningen. Önskan fanns om riktade föräldragrupper till unga vuxna. Slutsats: Sammanfattningsvis visade studien att tonårsmammorna i stor utsträckning är nöjda med vården i samband med både graviditet och barnafödande. Det framkom önskemål om riktade föräldragrupper för unga vuxna. Det visade sig även finnas behov av förbättring kring vårdpersonalens kunskap om tonårsmammor, främst på BB. Mer forskning krävs för att ta reda på hur vården kan anpassas på bästa sätt för att ge bra vård till tonårsmammor. / Background: Most of teenage pregnancies were unplanned, but the teenage mothers were often positive about their pregnancy. Even though the pregnancy was unplanned, contraceptives were used only to a small extent at the time of conception. The teenage mother's first contact with maternal health care took place sometime between weeks 5–36. Midwives in Sweden experienced that treating the pregnant teenager was a difficult balancing act. The teenage mother does not want to be treated as an immature person by the midwife but wants to be seen and treated as the pregnant woman she is. Aim: The aim of this study was to describe teenagers' experiences of the care staff's care encounter in connection with pregnancy and childbirth. Method: The study was conducted as a cross-sectional study with a web-based questionnaire and with a descriptive approach. Results: The results showed that the pregnant teenager was generally satisfied with the care staff's care encounter during pregnancy and childbirth. About half stated that they had been discriminated due to their young age. A clear connection was seen between a positive birth experience and the feeling of security, support, being listened to and the midwife's sensitivity during the birth. There was a desire for targeted parent groups for young adults. Conclusion: In summary, the study showed that teenage mothers are mainly satisfied with the care in connection with both pregnancy and childbirth. There were requests for targeted parent groups for young adults. It also turned out that there was a need for improvement in the care staff's knowledge of teenage mothers, mainly at postpartum ward. More research is needed to find out how care can adapt in the best way to provide good care for teenage mothers.