The purpose of this essay is to examine and compare how womanliness and manliness reveal themselves in different children’s books, mainly focusing on the concept of gender, in both text and images aspects. The questions I have chosen to interrogate are the following: How is the male and female role represented in children's books from a gender perspective, in both images and texts? What gender is generally the main character in children's books? What clothes are the characters wearing in children's books? What kind of occupations do the characters practice in children's books? What kind of qualities or attributes do the characters possess in children's books? When it comes to the selection of the method, I have chosen the use a qualitative method, where I use both a text and image analysis. The essay is based on Hirdman's and Hardning's gender theories and alsow on Nikolajeva's theorie about male and female. During my study I have come to the conclusion that there has been a certain change when it comes to gender in children's books. Among other things, you are now met by male characters who are emotional and do the cleaning work and female characters who work and are independent and courageous. Despite these changes in child-books you can still feel that the male still covers the main role, reflecting society conciousness.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur tre förskollärare och tre fritidspedagoger beskriver att de använder sig av barnböcker i det vardagliga arbetet på förskola och fritidshem. Frågeställningarna är: Hur beskriver förskollärarna och fritidspedagogerna att de använder barnböcker i verksamheten? Vilken betydelse anser förskollärarna och fritidspedagogerna att barnböcker har för barnen?För att få svar på frågeställningarna användes kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare och tre fritidspedagoger som metod.Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt och visar att förskollärarna och fri-tidspedagogerna är medvetna om barnbokens betydelse för barns språkutveckling och fantasi. Böckers innehåll avspeglas i barnens egen lek och ger dem nya infallsvinklar. Det framkommer genom intervjuerna att förskolan och fritidshemmen arbetar på olika sätt med högläsning och ak-tiviteter kring barnlitteratur. Två av förskolans avdelningar arbetar med planerad högläsning och alla tre avdelningarna läser högt för de barn som vill. Ett av fritidshemmen läser högt för barnen och samtalar kring boken efteråt någon gång i veckan. Barnen på det andra fritidshemmet läser endast själva eller i mindre grupper utan att en fritidspedagog är närvarande, men barnen kan få lyssna på ljudböcker. Förskolan arbetar aktivt med drama och bordsteater utifrån barnlitteratur, medan fritidshemmen inte arbetar med andra aktiviteter än läsning kring barnböcker.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att belysa genusperspektivet i ett antal bilderböcker för förskolebarn samt att ge en bild av några barns uppfattningar om flickor och pojkar. De teoretiska utgångspunkterna fokuserades på barns genusskapande utifrån de stora utvecklingspsykologiska teorierna men en beskrivning av kamraters samt barnböckers påverkan på barns genusskapande gavs också. Forskningsmetoden som användes var kvalitativ, bl.a. beroende på att endast en förskoleavdelning medverkade i studien. I undersökningen analyserades åtta barnböcker där det visade sig att böckerna ofta gav en stereotyp bild av könen men också att det förekom flera exempel då könsstereotyperna bröts. Genom intervjuer med åtta förskolebarn kom det dessutom fram att barns uppfattningar om flickor och pojkar var mycket flexibla och att gränsen för vad som var typiskt för respektive kön var tämligen flytande. Resultatet av arbetet blev alltså att både barnböckerna och barnens uppfattningar gav mångtydiga bilder av begreppen kön och genus.</p>

This work addresses how the book boxes that are shipped to different schools, that don’t havelibraries themselves, from the city library are composed in Karlstad municipality and whatbooks they may contain. A case study is made to find out which books can be included in theboxes. An interview with staff from Karlstad City Library is made and two different kinds ofbook boxes are analyzed. There is one book box with children books that have a genderperspective and one with fiction children books.The books are analyzed and the conclusion of this work is that it is important to know whatthe children are reading and how books can influence them. Included in this work are alsoideas and suggestions for further research.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på med vilken medvetenhet förskollärare väljer barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser pedagogers genusmedvetenhet ut när de väljer barnlitteratur? Och hur arbetar pedagoger i förskolan genusmedvetet med barnböcker i syfte att utveckla barns språk? Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade fyra stycken förskollärare. Två av dem var genuspedagoger, vilket påverkade resultatet en del. Vi har kommit fram till att genusarbetet anses som viktigt men att det inte har en hög prioritet. Detta kan bero på att det inte lyfts fram som viktigt av informanterna. Vi har kunnat se i vårt resultat att utbildning inom detta område inte är prioriterat då båda genuspedagogerna hade gått sin utbildning på eget initiativ. De som arbetade inom kommunal regi hade fått en kortare kurs genom RFSL och de som arbetade på föräldrakooperativ hade ingen utbildning alls i ämnet. Av detta kan vi dra slutsatsen att det behövs utbildning i genus och normkritiskt tänkande. Om vi ska få ett jämställt samhälle behöver vi börja redan på förskolan och det måste genomsyra hela verksamheten.

Denna studies syfte är att undersöka hur barn konstruerar kön utifrån normbrytande barnböcker. Därmed vill vi skapa förståelse för hur barn kan tänka och resonera kring könskonstruerande. Studiens upplägg är inspirerat av Davies (2003) forskning och den teoretiska utgångspunkten är den feministiska poststrukturalismen. För att söka svar på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod, vilken har integrerat en kombination av boksamtal och barnintervjuer. Undersökningsgruppen bestod av åtta 5-6 åringar, varav det var lika många barn av respektive ålder och kön. Genomförandet ägde sedan rum vid två olika tillfällen, det ena med 5-åringarna och det andra med 6-åringarna. Böckerna vi utgick ifrån var Kenta och barbisarna och Så gör prinsessor, utifrån dessa hade vi sedan formulerat intervjufrågor som diskuterades under boksamtalen. Därefter analyserades materialet i förhållande till den feministiska poststrukturalismen. Resultatet har stora likheter med Davies (2003) slutsatser, detta trots att hennes undersökning genomfördes på 1980-talet. Vi kan konstatera att det inte skett någon större förändring gällande barns syn på könskonstruktion. Majoriteten av barnen i vår undersökning intog så kallat traditionella diskurser gällande hur en flicka respektive pojke ska vara. Dock upplevde vi att de under diskussionernas gång kunde ändra sitt förhållningssätt och acceptansen för normöverskridandet ökade.

Syftet med denna studie var att undersöka hur traditionella genusmönster förekom i sju olikabarnböcker från 1940-talet fram tills 2012 för barn i förskoleåldern 1-6 år. Genom att jag analyseradesju stycken barnböcker genom både text och bild analys, undersökte jag hur flickor/kvinnor ochpojkar/män gestaltas och framställdes. De barnböcker som jag hade analyserat var ett urval på sjuböcker av det femtio mest utlånade barnböckerna från Sollentuna Bibliotek, under 2016. Metoden somjag använde mig utav var en text och bild analys för att sedan tolka böckerna, utifrån två olikascheman, som handlade om olika egenskaper vad som är kvinnligt respektive manligt. Resultatetvisar att i böckerna så gestaltas pojkar respektive flickor på ett typiskt genussterotypa sätt. Somexempelvis att pojkarna var aktiva och aggressiva, medan flickor var vackra och omtänksamma. Mendet fanns även vissa karaktärer som bröt emot den genussterotypa normen. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Som förskollärare gäller det att vara öppen och se vad olika saker kan få för konsekvenser. I denna studie har det studerats hur vit hudfärg respektive mörkare hudfärg bland karaktärerna i barnböckerna fördelar sig mellan böckerna som finns på två förskolor i två olika kommuner i Sverige. Syftet är att kartlägga karaktärer i barnböcker med hudfärg som identitetsmarkör och utifrån resultat dra slutsatser om barns möjligheter till igenkänning och identitetsskapande. För att nå syftet har två forskningsfrågor använts 1. Hur fördelar sig karaktärer med vit respektive mörkare hudfärg i förskolornas barnböcker? och 2. Vilka konsekvenser för barns igenkänning och identitetsskapande kan uppdelningen mellan vit och mörkare hudfärg få?   Sammanlagt studerades 938 böcker på dessa två förskolor. För att nå ett resultat har ett noga genomtänkt kategorischema använts. Uppdelningen har skett genom att granska böckerna med variablerna endast vit hudfärg, en eller flera av huvudkaraktärerna har mörkare hudfärg, en eller flera av birollerna eller statisterna har mörkare hudfärg samt om boken endast innehåller djur eller materiella artefakter. Detta har gjort det möjligt att kunna få syn på hur fördelningen ser ut i böckerna som finns ute i förskolorna.   Studien har utgått från en kvantitativ ansats, där resultatet utgörs av siffror som sammanställts i olika diagram. Resultatet visar att endast vit hudfärg med 39 procent förekommer i betydligt högre omfattning än mörkare hudfärg som endast förekom 14 procent, 11 procent av dessa utgör statister eller biroller med mörkare hudfärg vilket lämnar 3 procent till huvudkaraktärer med mörkare hudfärg. Det visar på en stor skillnad och olika slutsatser har dragits om resultatets utfall, bland annat att de flesta barnboksförfattarna kanske själva har vit hudfärg och aldrig reflekterat över sitt budskap av vad som anses normalt. Vit hudfärg blir norm medan mörkare hudfärg blir det avvikande. För att få en förändring kan hudfärgerna på karaktärerna i barnböckerna vara ett steg mot ett mer jämställt samhälle med start i tidig ålder.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur genus framställs i tio olika barnböcker, samt om det finns någon skillnad om man jämför nya böcker från 2017 med äldre böcker från 30 år tidigare. För att undersöka detta har text och bild analyserats i tio barnböcker, där fem böcker är utgivna 2017 och fem mellan 1986 och 1990. Fokus har legat på vilka karaktärer som framkommer i böckerna, vilka personliga egenskaper som tillskrivs dessa, hur karaktärerna ser ut och vilka färger som framkommer i böckerna.  För att genomföra analysen har jag använt mig av Hirdmands (1988) tankar om genussystem samt Nikolajevas (2017) tabell över maskulina och feminina personliga egenskaper. Utifrån detta har jag utformat frågor som jag använt mig av när jag har analyserat text och bild. Dessa frågor innefattar vem som är huvudpersonen i böckerna, vilka personliga egenskaper karaktärerna i böckerna har, hur karaktärerna ser ut och vilka färger som förekommer i böckerna.  Det som framkom av analysen är att genus framställs i litteraturen genom såväl personegenskaper som utseende och färger. Den nyare litteraturen motverkar i högre grad traditionella könsmönster, särskilt när det kommer till karaktärernas personliga egenskaper.

Läroplanerna för förskola ställer krav att pedagoger som är verksamma inom dessa skolformer skamotverka traditionella könsmönster och genusstrukturer och verka för jämställdhet mellan könen.Pedagogerna jag jobbat med genom åren har dock sällan reflekterat kring hur pojkar kan bli offerför genusstrukturer. En av de absolut främsta författarna inom skönlitteratur riktat till barn är AstridLindgren. Hennes berättelser är intressanta ur ett jämställdhetsperspektiv då hon är känd för att haväldigt starka flick-karaktärer i sina böcker. Jag har gjort en diskursanalys av Astrid Lindgrensböcker där jag granskar vilka roller pojkar och män har och med vilka adjektiv de beskrivs. I minaresultat kan man se att det finns få bra förebilder för pojkar i dessa böcker som visar andra adjektivoch egenskaper än de man historiskt sett kopplat ihop män med.