• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 72
  • Tagged with
  • 72
  • 44
  • 29
  • 21
  • 17
  • 16
  • 16
  • 15
  • 15
  • 15
  • 12
  • 11
  • 11
  • 11
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Struktur - en förutsättning för arbetet i stora barngrupper på fritidshemmet? : En kvalitativ studie kring fritidshemmets möjligheter med stora barngrupper

Brander Hirsch, Klara January 2020 (has links)
Min empiriska studie utgår från hur fritidshemmets verksamhet är planerad och organiserad utifrån stora barngrupper. Fritidshemmet har genomgått en stor förändring under de senaste 40 åren, och storleken på barngrupperna bara ökar. Med läroplanen för fritidshem så har även det pedagogiska arbetet ökat och forskning visar på svårigheter med att tillgodose varje individs utveckling och lärande. Den teori som jag har använt mig av är läroplansteori med fokus på analys av ramfaktorer, då det finns ett flertal olika faktorer som påverkar verksamheten, vilka möjligheter som finns för att det ska ske en process och till slut leda till ett resultat. Tidigare forskning visar på att barngrupperna på fritidshemmen växer, vilket även syns i mina resultat. Det visar också att fritidshemmet har utvecklats och blivit en pedagogisk verksamhet, vilket sätter andra krav på barn och pedagoger. Detta betyder att man behöver skapa en verksamhet på ett annat sätt, där mina resultat visar på olika faktorer som påverkar verksamheten. Jag har besökt två skolor, varav en är en kommunal skola i Stockholm stad och den andra är en privat skola i en kommun strax utanför Stockholm. Under mina besök så har jag utfört intervjuer med pedagoger som arbetar på skolan och fritidshemmet samt en observation. I mina resultat så framkommer det att struktur, uppdelningen av barngruppen, ledningen, en helhetssyn och läroplanen påverkar verksamheten. Det blev tydligt att pedagogerna som jag träffade var väldigt engagerade och angelägna om att skapa en bra verksamhet för barnen, men att det fanns flera olika faktorer som påverkade hur väl de kunde utföra deras tankar och idéer. Ett område som jag anser skulle vara intressant att forska vidare kring är hur man tillämpar läroplanen i verksamheten, och hur man följer upp detta. Ett annat område som vore spännande att titta på är hur uppdelningen av barn sker, vilka faktorer som påverkar och hur tankegången går när man grupperar in barn i olika konstellationer.
32

”Vänta nu, har jag verkligen hunnit se alla barn idag?” : En kvalitativ studie om kvalitet i förskolan

Rubenson, Natacha, Persson Stafrén, Sanna January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att beskriva förskollärares uppfattningar om kvalitet i förskolan. I studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från två olikalän där vi sedan använt oss av en teoristyrd tematisk analys för att få fram resultatet. Resultatet visade att förskollärarna hade olika uppfattningar angående kvalitet i förskolan ochvad det innebär. Uppfattningarna berörde bland annat vad en stor barngrupp innebär samt dess betydelse för förskolans kvalitet. Begreppet kvalitet definieras olika av förskollärarna som exempelvis pedagogers kompetens och utbildning, kollegialt lärande samt att bedriva undervisning både planerat och genomtänkt men också i rutiner i vardagen. I resultatet framkom det även att förskollärarna uppfattar utmaningar i arbetet med förskolans kvalitet som exempelvis att utföra förskolans uppdrag med kvalitet, att hinna se alla barn, att arbeta med Lpfö 18s mål samt att dokumentera. Det framkom också att förskollärarnas uppfattningarom det formulerade styrdokumentet Lpfö 18 skilde sig olika på grund av den tolkningsprocesssom sker av enskilda individer. Sammanfattningsvis uppfattas förskolans kvalitet innefatta många olika aspekter och uppfattas bland annat bli påverkad av barngruppens storlek och sammansättning. Kvalitet i förskolan definieras av förskollärarna på olika sätt och kan kopplas till pedagogernas arbete med barnen, omgivande faktorer som personaltäthet och politisk nivå. / <p>Betyg i Ladok 210108.</p>
33

Barn med ”större uppmärksamhetsbehov” : Hur bemöter förskolans pedagoger dessa individer

Fredriksson, Caroline, Kristiansson, Jenny January 2012 (has links)
Vi har valt att kalla vårt examensarbete för; Barn med "större uppmärksamhetsbehov" – Hur bemöter förskolans pedagoger dessa individer. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka och få en inblick i hur pedagogerna i verksamheten möter de barn som utmärker sig genom större uppmärksamhetsbehov. Vår frågeställning lyder som följande; Hur bemöter förskolans pedagoger barn med större uppmärksamhetsbehov? Vi, (Caroline &amp; Jenny) har använt oss utav kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning. Resultatet utifrån tidigare forskning visar på att barn med större uppmärksamhetsbehov yttrar sig på olika sätt, i form av olika beteende och behov. Gemensamt är att barnens behov av uppmärksamhet behöver mötas på olika sätt beroende på var barnet befinner sig samt vilka behov som den enskilda individen uttrycker. I resultatet utifrån våra intervjuer kan vi se att det efterfrågas mindre barngrupper och mer personal till verksamheten för att lättare möta och tillgodose varje individ och dess behov.
34

Huvudgrupperna är konstanta,med mindre grupper varierar beroende på intresse : Struktur,organisation och arbete i stora barngrupper

Dahlund, Alexandra, Nirouz, abdo January 2020 (has links)
Syftet med studien är att studera hur förskollärare tänker kring miljöns betydelse på en modulförskola, hur förskollärare resonerar om organisation och struktur i det större arbetslaget och i större barngrupper i modulförskolor. Vi gör en sammanfattning av modulförskolor för att ge en bild av hur en modulförskola ser ut, hur stora är barngrupperna och hur fungerar samarbetet i arbetslaget. För att fördjupa oss och få en inblick i detta valde vi att genomföra åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare från fyra olika modulförskolor, två har funnits längre tid och två är relativt nya. Vi har valt att i arbetet benämnda dessa förskolor som modulförskolor, på grund av konfidentialitet. I studiens resultat beskriver de medverkande förskollärarna hur de arbetar med gruppindelningar och hur organisation och struktur samt miljöns inverkan fungerar i dessa förskolor. Efter bearbetning av data framkom olika temana baserat på våra två forskningsfrågor. Temana är modulförskolors miljö, modulförskolans byggnad, organisation och struktur, gruppindelning och arbetslaget i modulförskola. Det framkommer i resultatet under temana att förskollärare delar in barnen i två stora grupper först. Indelningen görs efter ålder i första hand och därefter görs delningen i de två grupperna till mindre grupper. Respondenterna beskriver att i de små grupperna utgår de från barnperspektivet, men det framkommer även att indelningen utifrån pedagogens perspektiv. Struktur och organisation är en viktig faktor i arbetet på modulförskolor och indelning av barnen är en central del i den organisationen.
35

Förskollärares upplevelser av stress i förskolan

Jacobsson, Carolina, Ohlén, Lisa January 2022 (has links)
Inledning Denna studie handlar om stress i förskolan utifrån förskollärarens yrkesroll, detta kommer att belysas genom förskollärarnas beskrivningar och tankar om vad som är stressrelaterat. Det blir allt vanligare att pedagoger upplever stress i förskolan, detta utifrån flera olika orsaker som påverkar detta. Några utav dem är stora barngrupper, personalbrist, barn i behov av stöd, att arbeta utifrån läroplanen samt hur stressen hanteras i och utanför arbetet.  Syfte Studiens syfte är att undersöka pedagogers beskrivningar av stress i förskolan. Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vår studie, vilket är relevant utifrån vårt syfte och våra två frågeställningar. Vi använder oss av intervju som metod där vi intervjuat 7 förskollärare från två olika förskolor. Utifrån respondenternas svar har vi sedan analyserat och kommit fram till ett resultat. Resultat Resultatet som framkom i vår studie var att samtliga respondenter någon gång känt sig stressade i sitt arbete som förskollärare. Detta framkom på olika sätt, vid olika tillfällen men stora barngrupper var den största bidragande faktorn till stress och detta återkom hos samtliga respondenter.
36

Att arbeta med stora barngrupper i förskolan - ur ett förskollärarperspektiv

Jännebring, Isabell, Svensson, Lina January 2012 (has links)
Arbetets syfte är att få en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin arbetssituation i stora barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: • Hur ser förskollärare på sitt arbete i stora barngrupper? • Hur arbetar förskollärare för att skapa trygghet hos barn i stora barngrupper? Vi har med kvalitativ metod intervjuat tio förskollärare som arbetar i två olika kommuner i sydvästra Skåne. Våra informanter gav individuella och varierande svar angående sitt arbete i stora barngrupper. Empirin visade flertalet gemensamma teman som resulterade i en analys. Den teoretiska utgångspunkten i vårt arbete är Maslows behovshierarki samt tidigare forskning som behandlar begreppen trygghet och struktur. En av våra slutsatser i vår uppsats är att förskollärare som arbetar i stora barngrupper måste använda sig av två verktyg, struktur och uppdelning, för att ha möjlighet att ge barnen en trygg och god pedagogisk verksamhet. Med hjälp av den teori vi vilar på samt tidigare forskning, visar vi att uppdelning och struktur både kan vara en möjlighet och ett hinder i arbetet med att skapa trygghet hos barn som vistas i stora barngrupper i förskolan.
37

Trygghet? Det är att ta sig tid till att hålla dem nära

Gonzalez Burgos, Carlos, Nittmark, Maria January 2017 (has links)
I takt med att fler barn börjar förskolan i Sverige och att inte fler förskolor öppnas stiger antalet barn i barngrupperna på de förskolor som redan finns. Detta bidrar ofta till en miljö med för många barn per barngrupp sett till Skolverkets rekommendationer för hur många barn det bör vara per barngrupp och vuxen. Hur påverkar detta barnens trygghet i förskolan? Blir barnen sedda, hörda och får de den uppmärksamhet och närhet de behöver?Syftet med det här arbetet är att se hur tre personer ur personalstyrkan på en av Malmös förskolor ser på påverkan av barnens trygghet under de omständigheter som en stor barngrupp producerar, informanternas syn innan och efter att de tagit del av den senaste svenska forskningen om barngruppens storlek i förskolan, den som pekar på att bland annat personalens kompetens är ett mera relevant problem än vad barngruppens storlek är. Empirin är gjord utifrån en kvalitativ metod där vi intervjuat tre personer ur personalstyrkan, innan och efter de tagit del av den senaste svenska forskningen - alltså två gånger vardera.Studien behandlar trygghetsspektrat hos de yngsta barnen på småbarnsavdelningen i förskolan, och vi har valt anknytningsteorin som teori för denna studie eftersom den behandlar känslomässiga och nära relationer mellan de yngsta barnen och förskolans vuxna.Resultaten efter intervjuerna har visat att de tre informanterna är ense om att något positivt med stora barngrupper inte kan åstadkommas när det gäller barnens trygghet i förskolan, och att barnens trygghet i förskolan i mångt och mycket inte har med kvalité på verksamheten eller personalens utbildning att göra, utan hur en är som person och den tid en har möjlighet att lägga på varje enskilt barn.
38

Pedagogers och förskolechefers tankar kring utvidgade syskongrupper

Boskovic, Patricija, Svensson, Camilla January 2011 (has links)
Syftet med denna studie var att beskriva möjligheter och svårigheter med utvidgade sys-kongrupper och pedagogers och förskolechefers tankar kring detta. Vi ville även få ökad förståelse om mot vilken bakgrund åldersammansättningen i barngruppen organiseras. Vår studie utfördes på en förskola med utvidgade syskongrupper och undersökningen bygger på intervjuer med öppna frågor. Vår analys grundar sig på tidigare forskning och Vygotskijs teorier om barns utveckling. I stort upplever pedagogerna att det sociala gynnas men att överlag är utvidgade syskongrupper negativt för barnens utveckling. Barnen leker inte ål-dersblandat och de får ofta stå tillbaka för varandra. En ojämn åldersspridning, stora barn-grupper och låg personaltäthet är det som påverkar det pedagogiska arbetet negativt. Det viktiga är då att man har ett bra arbetssätt och en väl planerad verksamhet för att få det att fungera. Förskolecheferna uppger att man främst organiserar barngrupper mot en pedago-gisk bakgrund och med läroplanen som utgångspunkt. Flest fördelar finner de i åldersinde-lade barngrupper.Denna studie visar därmed att barn gynnas socialt i ålderblandade grupper men att nack-delarna överväger.
39

En förskola för alla - Specialpedagogik i förskolan

Lagergren, Louise, Lyhagen, Isabella January 2015 (has links)
Detta arbete syftar till att undersöka hur det specialpedagogiska arbetet är utformat i förskolan. Våra upplevelser av detta ämne är att man väntar till grundskolan med specialpedagogiska insatser. Forskningen ägnar sig i huvudsak åt specialpedagogiskt arbete i grundskolan, vilket gör det extra intressant att få en bild av hur arbetet med specialpedagogik utformas i förskolan. Det är samtidigt intressant att granska hur förskolepersonal uppfattar det specialpedagogiska arbetet. En viktig teoretisk utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet. 11 personer intervjuades på fyra olika förskolor, två kommunala och två enskilda. 10 intervjuer spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. Under en intervju tog vi endast anteckningar.Av resultatet framgår att respondenterna var eniga om att andelen barn med behov av specialpedagogiska insatser har ökat i förskolan. Det som även togs upp att barngruppernas storlek är en faktor som kan försvåra det specialpedagogiska arbetet.Svaren visar en ambivalens angående för- och nackdelar med diagnoser i förskolan. Man kunde inte se en klar för- eller nackdel med diagnostisering i förskolan.Respondenterna beskriver arbetet i de specialpedagogiska teamen i positiva termer men en nyckelfråga är om förskolepersonalens kompetens är tillräcklig för att göra en första bedömning av en individuell elevs hjälpbehov?
40

Hur många barn blir vi idag? : -En kvalitativ studie kring stora barngruppers påverkan på Förskollärarprofessionen

Remius, Fredrika, Zdravkovic, Angelika January 2023 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0742 seconds