• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 65
  • Tagged with
  • 65
  • 39
  • 28
  • 21
  • 16
  • 15
  • 15
  • 15
  • 15
  • 11
  • 11
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Förskollärares upplevelser av stress i förskolan

Jacobsson, Carolina, Ohlén, Lisa January 2022 (has links)
Inledning Denna studie handlar om stress i förskolan utifrån förskollärarens yrkesroll, detta kommer att belysas genom förskollärarnas beskrivningar och tankar om vad som är stressrelaterat. Det blir allt vanligare att pedagoger upplever stress i förskolan, detta utifrån flera olika orsaker som påverkar detta. Några utav dem är stora barngrupper, personalbrist, barn i behov av stöd, att arbeta utifrån läroplanen samt hur stressen hanteras i och utanför arbetet.  Syfte Studiens syfte är att undersöka pedagogers beskrivningar av stress i förskolan. Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vår studie, vilket är relevant utifrån vårt syfte och våra två frågeställningar. Vi använder oss av intervju som metod där vi intervjuat 7 förskollärare från två olika förskolor. Utifrån respondenternas svar har vi sedan analyserat och kommit fram till ett resultat. Resultat Resultatet som framkom i vår studie var att samtliga respondenter någon gång känt sig stressade i sitt arbete som förskollärare. Detta framkom på olika sätt, vid olika tillfällen men stora barngrupper var den största bidragande faktorn till stress och detta återkom hos samtliga respondenter.
32

Att arbeta med stora barngrupper i förskolan - ur ett förskollärarperspektiv

Jännebring, Isabell, Svensson, Lina January 2012 (has links)
Arbetets syfte är att få en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin arbetssituation i stora barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: • Hur ser förskollärare på sitt arbete i stora barngrupper? • Hur arbetar förskollärare för att skapa trygghet hos barn i stora barngrupper? Vi har med kvalitativ metod intervjuat tio förskollärare som arbetar i två olika kommuner i sydvästra Skåne. Våra informanter gav individuella och varierande svar angående sitt arbete i stora barngrupper. Empirin visade flertalet gemensamma teman som resulterade i en analys. Den teoretiska utgångspunkten i vårt arbete är Maslows behovshierarki samt tidigare forskning som behandlar begreppen trygghet och struktur. En av våra slutsatser i vår uppsats är att förskollärare som arbetar i stora barngrupper måste använda sig av två verktyg, struktur och uppdelning, för att ha möjlighet att ge barnen en trygg och god pedagogisk verksamhet. Med hjälp av den teori vi vilar på samt tidigare forskning, visar vi att uppdelning och struktur både kan vara en möjlighet och ett hinder i arbetet med att skapa trygghet hos barn som vistas i stora barngrupper i förskolan.
33

Trygghet? Det är att ta sig tid till att hålla dem nära

Gonzalez Burgos, Carlos, Nittmark, Maria January 2017 (has links)
I takt med att fler barn börjar förskolan i Sverige och att inte fler förskolor öppnas stiger antalet barn i barngrupperna på de förskolor som redan finns. Detta bidrar ofta till en miljö med för många barn per barngrupp sett till Skolverkets rekommendationer för hur många barn det bör vara per barngrupp och vuxen. Hur påverkar detta barnens trygghet i förskolan? Blir barnen sedda, hörda och får de den uppmärksamhet och närhet de behöver?Syftet med det här arbetet är att se hur tre personer ur personalstyrkan på en av Malmös förskolor ser på påverkan av barnens trygghet under de omständigheter som en stor barngrupp producerar, informanternas syn innan och efter att de tagit del av den senaste svenska forskningen om barngruppens storlek i förskolan, den som pekar på att bland annat personalens kompetens är ett mera relevant problem än vad barngruppens storlek är. Empirin är gjord utifrån en kvalitativ metod där vi intervjuat tre personer ur personalstyrkan, innan och efter de tagit del av den senaste svenska forskningen - alltså två gånger vardera.Studien behandlar trygghetsspektrat hos de yngsta barnen på småbarnsavdelningen i förskolan, och vi har valt anknytningsteorin som teori för denna studie eftersom den behandlar känslomässiga och nära relationer mellan de yngsta barnen och förskolans vuxna.Resultaten efter intervjuerna har visat att de tre informanterna är ense om att något positivt med stora barngrupper inte kan åstadkommas när det gäller barnens trygghet i förskolan, och att barnens trygghet i förskolan i mångt och mycket inte har med kvalité på verksamheten eller personalens utbildning att göra, utan hur en är som person och den tid en har möjlighet att lägga på varje enskilt barn.
34

Pedagogers och förskolechefers tankar kring utvidgade syskongrupper

Boskovic, Patricija, Svensson, Camilla January 2011 (has links)
Syftet med denna studie var att beskriva möjligheter och svårigheter med utvidgade sys-kongrupper och pedagogers och förskolechefers tankar kring detta. Vi ville även få ökad förståelse om mot vilken bakgrund åldersammansättningen i barngruppen organiseras. Vår studie utfördes på en förskola med utvidgade syskongrupper och undersökningen bygger på intervjuer med öppna frågor. Vår analys grundar sig på tidigare forskning och Vygotskijs teorier om barns utveckling. I stort upplever pedagogerna att det sociala gynnas men att överlag är utvidgade syskongrupper negativt för barnens utveckling. Barnen leker inte ål-dersblandat och de får ofta stå tillbaka för varandra. En ojämn åldersspridning, stora barn-grupper och låg personaltäthet är det som påverkar det pedagogiska arbetet negativt. Det viktiga är då att man har ett bra arbetssätt och en väl planerad verksamhet för att få det att fungera. Förskolecheferna uppger att man främst organiserar barngrupper mot en pedago-gisk bakgrund och med läroplanen som utgångspunkt. Flest fördelar finner de i åldersinde-lade barngrupper.Denna studie visar därmed att barn gynnas socialt i ålderblandade grupper men att nack-delarna överväger.
35

En förskola för alla - Specialpedagogik i förskolan

Lagergren, Louise, Lyhagen, Isabella January 2015 (has links)
Detta arbete syftar till att undersöka hur det specialpedagogiska arbetet är utformat i förskolan. Våra upplevelser av detta ämne är att man väntar till grundskolan med specialpedagogiska insatser. Forskningen ägnar sig i huvudsak åt specialpedagogiskt arbete i grundskolan, vilket gör det extra intressant att få en bild av hur arbetet med specialpedagogik utformas i förskolan. Det är samtidigt intressant att granska hur förskolepersonal uppfattar det specialpedagogiska arbetet. En viktig teoretisk utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet. 11 personer intervjuades på fyra olika förskolor, två kommunala och två enskilda. 10 intervjuer spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. Under en intervju tog vi endast anteckningar.Av resultatet framgår att respondenterna var eniga om att andelen barn med behov av specialpedagogiska insatser har ökat i förskolan. Det som även togs upp att barngruppernas storlek är en faktor som kan försvåra det specialpedagogiska arbetet.Svaren visar en ambivalens angående för- och nackdelar med diagnoser i förskolan. Man kunde inte se en klar för- eller nackdel med diagnostisering i förskolan.Respondenterna beskriver arbetet i de specialpedagogiska teamen i positiva termer men en nyckelfråga är om förskolepersonalens kompetens är tillräcklig för att göra en första bedömning av en individuell elevs hjälpbehov?
36

Att arbeta med öppna dörrar i förskolan

Jansson, Ida, Deticek, Marlene January 2008 (has links)
<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka och beskriva hur det fungerar att arbeta med öppna dörrar och ett stort arbetslag som har ansvar för alla barn på en förskola. Undersökningen genomfördes på en förskola i en mellansvensk kommun genom att ett antal observationer utfördes vilka sedan ledde fram till några semistrukturerade intervjuer. Observationerna visade att barn och personal rörde sig fritt över hela förskolan, förutom under matsituationerna och när det genomfördes gruppverksamhet, vilket förespråkas i Lpfö98 där det påträffas att lokalerna ska vara lämpliga för barngruppen som finns i den. Det framkom att respondenterna ansåg att barnen utvecklade sin kommunikation och sin förmåga att vara med många olika barn och vuxna, men att det också ibland kan bli stökigt på grund av många barn på samma plats. En framgång ansågs vara att det alltid fanns någon för barnet, personal som barn. Kommunikation mellan personal ansågs från respondenter och litteratur väldigt viktig för att få arbetssättet att fungera.</p>
37

Status och roller. Barns uppfattningar om fördelning av status och roller i grupper. / Status and roles. Childrens apprehension about the distribution of status and roles in groups.

Isaksson, Ulrica January 2000 (has links)
<p>Mitt syfte med detta arbete är att studera hur barn själva ser på fördelningen av roller och status i en grupp. Jag har samtalat med barn om vilka faktorer som har betydelse för att få en hög position i en grupp, samt hur de ser på sin egen roll och status och om barnen har en medvetenhet om roll- och statusfördelning. Jag har försökt att göra en sammanställning av barnens svar och jämföra dessa med litteratur som belyser ämnet. I litteraturen har jag försökt att även ta med aspekter som på skilda sätt belyser konsekvenserna av status och roller. Sammanfattningsvis kan sägas att min undersökning visar att barn som exempelvis är aktiva och bra på sport tilldelas en hög position i kamratgruppen. Barnen är till stor del nöjda med den roll och status de har tilldelats i gruppen., detta under förutsättning att gruppen som barnet ingår i fungerar bra. Slutligen visar min undersökning att barn har en viss medvetenhet om sig själva och sina kamraters olika roller i barngruppen.</p>
38

Men jag då? : Individualisering i stora barngrupper i förskolan

Fransson, Hanna, Wimmerfalk, Linda January 2010 (has links)
<p>Studiens syfte är att undersöka sex förskollärares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. Frågeställningarna är följande:</p><ul><li>Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?</li><li>Vilka hinder och möjligheter ser förskollärarna med individualisering i stora barngrupper?</li></ul><p>Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollärare som arbetar i stora barngrupper, med barn i åldrarna tre till fem. Livsvärldsfenomenologin används som inspiration i studien.</p><p>De faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att arbeta med individualisering är flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget är en faktor. En annan faktor är att dela den stora gruppen i mindre grupper. Resultatet visar att det är ett dilemma att arbeta med individen kontra gruppen. Det krävs en medvetenhet och ett starkt engagemang för att hitta ett arbetssätt som är både individ- och gruppinriktat.</p>
39

Fritidspedagoger och pedagogisk kvalitet : En studie om fritidspedagogers syn på pedagogisk kvalitet med stora barngrupper / Leisure educators and  educational quality : A study of leisure educators view on educational quality with big children’s groups

Walfridsson, Carola January 2014 (has links)
This work is about leisure educators' views on educational quality in large groups of children. School centers will contribute to children's development and learning through meaningful leisure and leisure educators' contribution with a high educational quality. There are a lot of discussions and writings about growing groups of children. How are the leisure education and its quality affected by increasing children's groups? It sparked my interest and therefore I wanted to examine this more closely how it might look in the leisure activities. The aim of this work was to examine leisure educators' perspective on how the educational quality is affected by large groups of children and what is considered of leisure educators' as a high educational quality. To answer my purpose five interviews was made with leisure educators' in different parts of Sweden and also by studying the theoretical foundations and literature for school centers and leisure education. The results of the interviews reveal, among other things, that leisure educators' feel that the large groups of children affects the quality of teaching at many levels. And that the group of children complicates the implementation of the commission and the activities of leisure educators' try to pursue. In the theoretical part it’s about the school center and its activities, and the leisure education the leisure educators are working with.
40

Förskolepedagogers sätt att få barnen uppmärksamma på miljöfrågor

Gustafsson, Sanna January 2014 (has links)
The aim of this study was to find out how the work with environmental issues are implemented in preschools. The method used was an email survey sent to preschool pedagogues in Sweden. The result of the study showed that the environmental issue that was most used was recycling and the activities that was most used were recycling and composting. The result also showed that mixed groups of children between 1-5 years old were the ones who work the most with environmental issues. / Denna studies syfte var att undersöka hur arbetet med miljöfrågor på förskolor ser ut. Metoden som användes var epostenkäter och skickades till förskolepedagoger i Sverige. Resultatet som framkom var att miljöfrågor arbetas främst genom vardagssysslor och det som fokuseras på mest ute i verksamheterna är källsortering och kompostering. Det framkom även att blandade åldersgrupper mellan 1-5 år är de barngrupper som arbetar mest med miljöfrågor.

Page generated in 0.0695 seconds