• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 65
  • Tagged with
  • 65
  • 39
  • 28
  • 21
  • 16
  • 15
  • 15
  • 15
  • 15
  • 11
  • 11
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Fritidshemmens verksamhet utifrån barnens och pedagogernas perspektiv

Hessing, Johan January 2012 (has links)
With some help of a few interviews, with children, and some staff members, in two different schools, I hope to answer the question: if the picture of the operation, that the children and the staff are having, has some similarities, and I will try to compare these pictures with what some legal documents such as Lgr 11 and Kvalitet I Fritidshem is saying about daycare opera-tions? To be able to run a successful daycare center, is never an easy thing. The key to success is to make parties, like the staff, children and their parents to feel happiness, when it comes to things around and about the daycare center. The result shows that both the children and the staff are expressing a frustration around the daycare operation, because they feel that there being wrongly answered, by a higher authority. The children are frustrated of how the staff is answering them about different things and the staff is frustrated about how the headmasters are answering them. The staff has some improvements to do, when it comes to their commu-nication between them, about their answering of the children. It is obvious that the pictures that the staff is having of the operation, doesn’t always match the pictures that the children have of the same reality.
42

Stora barngruppers betydelse i ett arbete mot en förskola för alla. : En kvalitativ intervjustudie av förskollärares upplevelser av arbetet med inkludering i förskolan.

Högberg, Micaela January 2012 (has links)
I läroplanen för förskolan (2010) framhålls att förskolan ska möta alla barn i sin utveckling samt att verksamheten ska anpassas efter barns olika behov. Utifrån detta tankesätt syftar studien till att öka kunskapen om hur förskollärare tacklar sin uppgift att arbeta inkluderande när barngrupperna tenderar att bli större. I en inkluderande verksamhet ska alla individer delta i en helhet, där olikheter accepteras och ses som värdefulla. För att ta del av förskollärares uppfattningar om verksamhetens vardag, valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna är förskollärare som har arbetat som förskollärare i minst femton år. De arbetar nu i grupper med över arton barn.     Resultatet av studien pekar på att informanternas erfarenhet är att barngruppernas storlek har ökat de senaste åren samt att detta tillsammans med styrdokumentens ökade krav på dokumentation ses som ett problem i arbetet med en förskola för alla. För att ha möjlighet att ta vara på barns olikheter samt ha möjlighet till att se i vilken utsträckning inkludering sker, pekar resultatet på ett sätt att hantera problemet med att dela de stora grupperna i mindre grupper. Vidare belyser informanterna förskolepersonalens närvaro som en viktig del för att lyckas med samarbetet som även det anses vara en av viktig förutsättning i arbetet med inkludering. Samarbetet ses även viktigt ur denna aspekt att förskollärarna tillsammans diskuterar vad som anses vara ”avvikande” i ett beteende. Att förhålla sig till vad som är ”normalt” och ”avvikande” upplever informanterna vissa gånger vara ett svårt uppdrag och där ses specialpedagogens roll som ett betydelsefullt stöd i arbetet med inkludering.
43

Det krävs väldigt mycket av pedagogerna som jobbar i verksamheten. : En studie om växande barngrupper ur ett lärandeperspektiv. / It takes a lot of educators who work in preschool. : A study of emerging groups from a learning perspective.

Andersson, Marie January 2011 (has links)
Stora barngrupper och hur det påverkar barns stress ochlärande är en fråga som flitigt debatteras i media, men än så länge har inte politikerna gjort något för att grupperna ska blir mindre. Därför valdes ämnet i den här studien. Det är en kvalitativ studie där jag varit ute och intervjuat verksamma förskollärare om hur de ser på stora barngrupper och möjligheterna till lärande. Studien syfte är att ta reda på förskollärares erfarenheter och uppfattningar om växande barngrupper ur ett lärandeperspektiv. Hinns lärande och strävan mot att nå målen i läroplanen med? Analysen visar att informanterna kan se både för- och nackdelar med stora barngrupper, men de upplever ändå en otillräcklighetskänsla att inte hinna med sitt jobb så som de skulle vilja. De anser att tid till lärande finns, det handlar om förskollärarnas inställning till hur de ska hantera grupperna på bästa sätt. De uttalar samtliga att de vill jobba sociokulturellt men för att klara av vardagen krävs mycket struktur och flexibilitet för att verksamheten ska fungera. Vilket leder till att flera lärandeteorier än den sociokulturella finns representerade i mitt material.
44

Språkutveckling, gemenskap och glädje genom musik : En studie om musikpedagogikens betydelse i flerspråkiga barngrupper och för barns språkliga utveckling i förskolan / Language Development, Community and Joy through Music : A study of the importance of musical pedagogy in multilingual children’s groups and for children’s language development in preeschool.

Lindh, Åsa, Hjamarsson-Fredriksson, Camilla January 2017 (has links)
Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om musikpedagogiskt arbete i förskolan. Specifikt fokus riktas mot förskollärares arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens frågeställningar är:   Hur beskriver förskollärarna sina musikpedagogiska metoder, specifikt i relation till barns andraspråksutveckling?   Vilka fördelar och svårigheter beskriver förskollärarna med att använda musik som pedagogiskt redskap i flerspråkiga barngrupper?   Genom semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare, som arbetar i barngrupper med hög andel flerspråkiga barn, har resultatet visat att förskollärarna arbetar dagligen med musik på olika sätt, exempelvis musiksamlingar och projekt. Förskollärarna är överens om att musikpedagogik har positiva effekter på barns språkutveckling samt är ett stöd i andraspråksutvecklingen. Musikens melodier och rytmer gör det roligare för barnen att möta det nya språket och genom konkreta material stimulerar förskollärarna barnens språkförståelse. Förskollärarna lyfter framförallt sång, vilket beskrivs som ett redskap för att utveckla ordförråd, ordförståelse och uttal.    De är även överens om att musikpedagogiska aktiviteter skapar gemenskap, glädje och trygghet i en flerspråkig barngrupp. Det musikpedagogiska arbetet väcker barnens lust att lära och är ett tillfälle för barnen att mötas och kommunicera, oavsett modersmål. De svårigheter som framträder i resultatet berör förskollärarens didaktiska och pedagogiska förmåga, genom att förskollärarens engagemang, kunskap och tålamod lyfts som viktiga egenskaper i det musikpedagogiska arbetet.
45

Stress i förskolan : - En enkätstudie om hur stress hos pedagoger kan se ut och hur det kan påverka den pedagogiska verksamheten.

Törnqvist, Sara, Öhlin, Hanna January 2018 (has links)
I detta arbete undersöks pedagogers stress i arbetet och hur det kan påverka den pedagogiska verksamheten. Ämnet är aktuellt i många debatter idag och upprorsgrupper visar på att de vill ha en förändring av arbetsförhållandet. Kraven från politiker och Skolverket sätter idag stor press på pedagogerna och sjukskrivningar ökar allt mer. Vi vill med studien undersöka hur stressen kan se ut i förskolan hos pedagoger och vilka faktorer som kan utlösa den. Den fokuserar även på hur barn kan bli påverkade i deras utveckling och lärande om pedagogerna utsätts för förhöjd stressnivå. Studien utgår från två olika frågeställningarna som lyder: 1. Vad i verksamheten upplever pedagogerna som stressande? 2. Hur ser pedagogerna på relationen mellan den upplevda stressen och den pedagogiska verksamheten som barnen erbjuds? Resultatet av enkätundersökningen redovisas i cirkeldiagram och sammanställs i en sammanfattning. Vi har valt att undersöka detta via en kvantitativ enkätundersökning. Den skickades ut till en grupp på Facebook som heter Förskoleupproret (u.å.), där medlemmarna till största del är verksamma pedagoger. Förskoleupproret behandlar ämnen som berör arbetsförhållandena i förskolan och arbetar för bättre villkor till verksamheten. I enkäten har det kommit fram att det inte är arbetsuppgifterna som är krävande, utan att den bidragande orsaken till stress är de stora barngrupperna samt tidsbristen. Dessa faktorer har också visat sig vara en orsak till att förskolorna inte kan upprätthålla en god kvalité och erbjuda barn den pedagogiska verksamhet som de har rätt till.
46

”Har vi tid för det eller är de för många?” : Barngruppens storlek och betydelse för förskolans pedagogiska verksamhet. / ”Do we have time for it or are they too many?” : The size and significance of the children's group for the pre-school educational activities.

Fast, Alexandra, Oldefors, Amanda January 2018 (has links)
Barngruppernas storlek i förskolan är ett aktuellt och återkommande ämne, många upplever att grupperna är för stora och att de är för lite personal. Skolverket har tagit fram olika rikt-märken för hur storleken på barngruppen bör se ut. Dessa riktmärken är till för att ge barnen trygg och lärorik förskoleverksamhet. Genom verksamhetsförlagd utbildning har även vi upplevt att barngrupperna är för stora. Vårt syfte är att ta reda på om förskollärare upplever att barngruppens storlek påverkar den pedagogiska verksamheten. Under bakgrund beskrivs vad dokument, litteratur och andra forskare påstår gällande barn-gruppernas storlek samt sammansättningen på barngruppen. I förskolans verksamhet har man som förskollärare styrdokument och andra dokument att förhålla sig till. Förskolans läroplan är en förskollärares främsta uppdrag, i den beskrivs det att verksamheten ska lägga grunden för barns livslånga lärande samt att verksamheten ska vara trygg och lärorik. Läroplanen kom år 1998 och har reviderats efter det. I och med det har kraven på både förskollärare samt verksamheten ökat. Litteraturen som presenteras är vald för den visar på hur barngruppens storlek kan påverka det pedagogiska arbetet. Lämplig litteratur har valt för det är essentiellt att veta vad andra forskare inom ämnet har kommit fram till. Den teoretiska utgångpunkten vi valt till vår studie är Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Teorin är uppdelad i olika system som kallas makro, exo, meso och mikro. Alla dessa system tillsammans kallas chronosystem. Bronfenbrenners systemteori handlar om interaktionen samt kommunikationen mellan människor. Genom chronosystemet kan man se hur förutsättningar förändras och hur de olika delarna påverkar varandra. Den metoden vi har ansett som lämpligast för att undersöka studiens syfte är fokusgruppsamtal, som är en form av gruppintervju. Studiens resultat pekar på att barngruppernas storlek påverkar den pedagogiska verksamheten. Förskollärarna belyste vilka konsekvenser det blir av för stora barngrupper. Delarna av verksamheten som blir drabbade är planeringsarbetet, kontakten med barn, samverkan med vårdnadshavare och pedagogerna upplever att de blir en stressad miljö. Även lokalerna upplevs vara för små när de inrymmer mycket barn. Förskollärarna uttrycker att utöver barngruppernas storlek är det en rad andra faktorer som sätter hinder för förändring, till exempel politiska beslut och förskolans lokaler. Förskollärarna har strategier för lösningar de använder sig av för att få verksamheten att fungera, då pedagogerna inte upplever någon förändring. Förskollärarna har en åsikt om att barngruppernas storlek påverkar verksamheten.
47

”Djungelns lag i stora barngrupper” : En kvalitativ studie om anknytningens betydelse för de yngre barnens trygghet på förskolan

Biberg, Madeleine, Hashimoto, Sophie January 2016 (has links)
Purpose The purpose of the study was to examine the educator’s thoughts and experiences regarding the term “attachment”. Similarly, we wanted to find out what strategies educators use to create comfortable and secure relationships for the younger children within the large groups of children. According to this purpose, we have formulated the following questions: What experience has educators in working with large groups of children? How do educators perceive the term attachment in relation to the younger children in preschool? Which known strategies the educators use to ensure the younger children’s security within the larger group? Method We have, with a qualitative method, interviewed six educators at three preschools in different municipalities. As a complement to the collected data, we made observations at two of the preschools. Our greatest focus and importance have been on the empirical evidence from the interviews conducted. Theory In our study we have taken the support of Bowlby's “attachment theory” which highlights the importance of close emotional relationships and we also used current research in the field. We have chosen to assume only this theory because we believe that it corresponds to the study's main purpose, namely children's secure attachment. Results From an attachment theory perspective that emphasize the importance of close and emotional relationships for the individual child's development and comfort, one of our results indicates that large groups of children complicate the educators ability to meet the individual child's needs on a daily basis. Based on the interview material it became clear that all educators agree on the importance of being a calm and present educator in the attachment work with younger children. Our results indicate that strategies such as dividing large groups in to smaller ones, as well as a structured working team, are important factors in order to tie in with all children within the larger groups. Most educators emphasize that an inspiring environment that raises the child's curiosity and exploration, promotes the child´s sense of security at the preschool. / Syfte Studiens syfte har varit att ta reda på pedagogers tankar om och erfarenheter av begreppet anknytning. Vi ville även ta reda på vilka strategier pedagogerna använder sig av för att skapa trygga relationer för de yngre barnen i stora barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: Vilka erfarenheter har pedagogerna av att arbeta med stora barngrupper? Hur uppfattar pedagogerna begreppet anknytning i förhållande till de yngre barnen i förskolan? Vilka uttalade strategier säger pedagogerna att de använder sig av för att skapa trygghet till de yngre barnen i stora barngrupper? Metod Vi har med en kvalitativ metod intervjuat sex pedagoger på tre förskolor i olika kommuner. Vi har även observerat på två av förskolorna som ett komplement till vårt intervjumaterial. Det är empirin från intervjuerna som vi har lagt störst fokus och vikt på. Teori Vi har tagit stöd av Bowlbys anknytningsteori som belyser vikten av nära känslomässiga relationer i vår studie samt använt oss av aktuell forskning. Vi har endast valt att utgå från denna teori då vi anser att den motsvarar studiens huvudsyfte det vill säga barns trygga anknytningar. Resultat Ett av våra resultat påvisar att stora barngrupper försvårar pedagogers möjligheter att dagligen tillgodose det enskilda barnets behov, sett utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv som betonar vikten av nära och känslomässiga relationer för det enskilda barnets utveckling och trygghet. I intervjumaterialet framkom det att alla pedagoger är överens om vikten med att vara en lugn och närvarande pedagog i anknytningsarbetet med yngre barn. Vårt resultat påvisar att strategier som gruppindelning samt ett strukturerat arbetslag är betydelsefulla faktorer i arbetet med stora barngrupper. Flertalet pedagoger betonar att en inspirerande miljö bidrar till att väcka barns nyfikenhet och utforskande, vilket främjar barnets trygghet på förskolan.
48

Barn i behov av särskilt stöd i stora barngrupper : Pedagogers tankar om huruvida barn i behov av särskilt stöd påverkas av stora barngrupper i förskolan

Lundberg, Johanna January 2014 (has links)
<p>Validerat; 20140116 (global_studentproject_submitter)</p>
49

”En ond cirkel” - En diskursanalys med fokus på stora barngrupper i förskolan utifrån Förskoleupprorets dokument #Pressatläge

Andersson, Linnea, Andersson, Hanna January 2020 (has links)
Denna uppsats är en diskursanalys av berättelser från förskolepersonal som publicerats på www.forskoleupproret.weebly.com under hashtagen #pressatläge. I uppsatsen undersöks diskursen om stora barngrupper, samt de återkommande problematiska aspekter som uttrycks i berättelserna om stora barngrupper. I uppsatsen har en kombination av en kvalitativ och kvantitativ metod använts. Att kombinera dessa två metoder har medfört att vi genom den kvalitativa metoden kunnat studera språket och de symboliska innebörderna, samtidigt som vi genom kvantitativa metoden kunnat se vilka återkommande tema det finns i texterna samt vilka uttryck som varit dominerande i talet om stora barngrupper. Vid analys av materialet så har vi använt oss av Foucaults diskursanalytiska ansats, som även lett oss in på maktbegreppet och de olika subjektspositioner som blir synliga i berättelserna. Resultatet av vår studie visar att diskursen om stora barngrupper i förskolan skapas, upprätthålls och reproduceras genom talet om de problematiska aspekter som kopplas till stora barngrupper i berättelserna. I materialet framkommer ett återkommande tema om en ond cirkel som satts igång genom att barnantalet ständigt ökar samtidigt som personalantalet minskar. Resultatet visar även att pedagogerna i berättelserna positionerar sig själva som otillräckliga och oförmögna att förändra rådande situation. I flera av berättelserna positioneras barn i behov av särskilt stöd som (mer) resurskrävande, tidskrävande, barn som tar uppmärksamhet och att de är de andra barnen som blir lidande.
50

Utmaningar i förskolläraryrket - en studie om förskollärares kompetens i relation till upplevda stressfaktorer

Tøråsen, Karianne, Moreno, Fredric January 2020 (has links)
Denna uppsats syftar till att undersöka förskollärarens utmaningar i vardagen och hur de hanterar dessa för att skapa en tillfredsställande arbetssituation. Vi har valt att anta förskollärares perspektiv och genomfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare. Det empiriska materialet har transkriberats och använts för att göra en innehållsanalys där utdrag från intervjuerna presenteras i analysen. I analysen utgår vi från samhällsforskaren Thomas Brantes definitioner av professionsteorin och analyserar empirin utifrån begrepp som utbildning, kompetens, autonomi, förtroende och utbytbarhet. Resultatet visar att förskollärare trivs med olika aspekter av sitt arbete trots utmaningar. Förskollärarna upplever arbetsrelaterad stress och har olika sätt att bemöta och hantera stressen på. Bristen av vikarier togs upp som ett stressmoment och vi kunde dra slutsatsen att personlig lämplighet vägde tyngre än utbildning då vikarier framförallt har ett omvårdnadsuppdrag. Alla involverade i studien lyfte kollegor och ett fungerande arbetslag som en viktig orsak till trivsel på arbetsplatsen och därmed att förskollärare inom professionen endast delvis är utbytbara.

Page generated in 0.0766 seconds