Bakgrund: Barnmorskan ska assistera den gravida kvinnan under graviditet och förlossning genom undervisning, vägledning och uppmuntrande stöttning. Denna studie behandlar förhållande och attityder, delande av livsvärld, mellan barnmorskor och tonårsgraviditeter. Syfte med studien var att belysa barnmorskors erfarenhet av att vårda tonåringar. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie har genomförts. Åtta artiklar som belyser barnmorskors erfarenhet av att vårda och förlösa tonåringar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien resulterade i två huvudkategorier med vardera efterföljande tre subkategorier: Barnmorskans önskan att vårda den gravida tonåringen: Att ta den gravida tonåringen på allvar, att vara en viktig person för den gravida tonåringen och att ta hand om den gravida tonåringen. Barnmorskans uppfattning av den gravida tonåringen: ett nytt sammanhang, den oförberedda gravida tonåringen, den gravida tonåringen och hennes kultur. Slutsats Barnmorskors erfarenheter av att vårda tonåringar visade på en stor variation. Barnmorskor tog ”vårdandet” på allvar samtidigt som det uppstod komplexa situationer i samband med ”varandet´” tillsammans med den gravida tonåringen. Ökade kunskaper om den delade livsvärlden kan leda till att tonåringar får ett hälsofrämjande bemötande samt att barnmorskan får redskap till att vårda och förlösa den unga kvinnan på ett betydelsefullt sätt. / Background: The midwife shall assist the pregnant woman during her pregnancy and delivery, educating, guiding and encouraging her. This study treats relations and attitudes, a sharing of life-world, between midwives and pregnant teenagers.The aim of the study was to illustrate midwives’ experiences from caring for teenage mothers.Metode:Through a qualitative systematic study of eight selected scientific articles, two categories, each with three sub-categories, were established: The midwife’s desire to care for the pregnant teenager: take the pregnant teenager seriously, to be an important person to the teenager, take care of the pregnant teenager;  The midvife’s impressions of the pregnant teenager: a new context, the unprepared pregnant teenager, the pregnant teenager and her culture.Conclusions: The midwives’ experiences of caring for teenage mothers showed forth a great variation. Midwives were serious in their “caring for” while, at the same time, complex situations appeared in the “being with” the pregnant teenagers.Increased knowledge about the shared life-world can result in respectful caring for the teenage mother, as it can provide the tools for the midwife required to deliver the teenage mother’s baby in a respectful and meaningful way.

Bakgrund: Kvinnors behov av modern familjeplanering är inte tillgodosett. Samhällsekonomiska vinster finns att hämta om fler använder långverkande reversibla preventivmedel (LARC), i stället för mindre effektiva kortverkande metoder. Det finns ett behov av förbättrade arbetssätt för att kvinnor genom ett välinformerat beslut ska kunna välja effektiva preventivmedel. Syfte: Att undersöka om reproduktiv anamnes och sociodemografiska faktorer har en inverkan på valet av LARC vid strukturerad respektive sedvanlig preventivmedelsrådgivning, bland ungdomar och unga vuxna (18–24 år) på ungdomsmottagningar i Stockholmsregionen. Metod: Kvantitativ ansats. Klusterrandomiserad studie och substudie av LOWE-studien. Resultat: Planerad användning av LARC innan besöket (OR 45.78, 95% CI 23,54–89,02) och strukturerad preventivmedelsrådgivning (intervention) (OR 3,67, 95% CI 2,24–5,97) var de variabler som visade sig vara påverka valet av LARC. Slutsats: En trolig anledning till att sociodemografiska faktorer och reproduktiv anamnes inte påverkar valet av LARC i denna studie kan vara att preventivmedelsanvändning är ett mer komplext område. Den information som ges vid preventivmedelsrådgivning har en inverkan på majoriteten av alla patienter, men rådande samhällsnormer styr valet av preventivmedel tillsammans med paradigmskiften inom SRHR. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet var av klinisk signifikans för vårdpersonal på ungdomsmottagningar och kan kliniskt tillämpas för en fördjupad kunskap kring bidragande faktorer för valet av LARC. / Background: Women’s need for modern family planning is not met. Socioeconomic benefits can be obtained if less-safe methods are replaced by long-acting reversible contraceptives (LARC). There is a need for improvement within the work to enable women to choose effective contraceptives by a well-informed decision. Aim: To investigate if reproductive history and socioeconomic factors have an impact on the choice of LARC under the influence of customary and structured contraceptive counselling, among adolescents and young adults (18-24) at youth clinics in Stockholm, Sweden. Method: Quantitative method. Cluster randomized controlled intervention study, and a substudy of LOWE. Result: Planned use of LARC before the visit (OR 45.78, 95% CI 23,54–89,02) and structured contraceptive counselling (intervention) (OR 3,67, 95% CI 2,24–5,97) was the variables that influenced the choice of LARC. Conclusion: A likely reason why sociodemographic factors and reproductive history did not influence the choice of LARC, could be that contraceptive use is a part of a more complex context. The information provided in contraceptive counselling has an influence on the majority of all patients, but current societal norms control the choice of contraception, as well as paradigm shifts within SRHR. External validity: The result was of clinical significance for staff at youth clinics and can be clinically applied for in-depth knowledge of influencing factors for the choice of LARC.

Bakgrund: Antalet induktioner ökar ständigt och i dagsläget sker de vanligen på sjukhus. På senare tid har intresset ökat för att induceras i hemmet, vilket flera andra länder har som etablerat arbetssätt. Flera kliniker i Sverige kan idag erbjuda kvinnor heminduktion. Detta är ett relativt nytt arbetssätt för barnmorskor i Sverige, där begränsat med kunskap om deras erfarenheter och inställning till heminduktioner saknas. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenhet och inställning till heminduktion. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats baserad på nio enskilda intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat: Analysen frambringade fyra kategorier med tre till fyra underkategorier vardera. Kategorierna är; Framgångsfaktorer vid heminduktion, Främja det normala vid heminduktion, Barnmorskors erfarenhet av hur heminduktion kan gynna den födande kvinnan och Utmaningar med heminduktion. Resultatet visade att barnmorskorna ansåg att heminduktion bör erbjudas som standardmetod vid normal graviditet då det kan främja det normala. Heminduktioner kan bidra till färre interventioner än vid induktion på sjukhus och stärker kvinnors egenmakt. Barnmorskorna menar att ett nytt arbetssätt kan vara utmanande, men att erfarenhet ger trygghet på sikt. Slutsats: När en kvinna med lågriskgraviditet behöver induceras är heminduktion, i samråd med kvinnan, att föredra. Genom heminduktion kan det normala bevaras med kvinnocentrerad vård i fokus. Det nya arbetssättet är samtidigt en utmaning där det skapar osäkerhet och kan vara en påfrestning organisatoriskt. Heminduktion kan vara bra för flera, men inte för alla. / Background: The number of inductions is constantly increasing and nowadays they usually take place in hospitals. In recent times interest has increased in being induced at home, which several other countries have as an established working method. Several clinics in Sweden can today offer women outpatient induction of labour, which is a relatively new way of working for midwives in Sweden and there is a lack of sufficient knowledge about their experiences and attitudes towards outpatient induction of labour. Purpose: To describe midwives' experience and attitude towards outpatient induction of labour. Method: A qualitative design with an inductive approach based on nine interviews. A qualitative content analysis was chosen as the analysis method. Result: The analysis produced four categories with three to four subcategories each. The categories are; Success factors in outpatient induction of labour, Promoting normality in home induction, Midwives' experience of how outpatient induction of labour can benefit the laboring woman and Challenges in outpatient induction of labour. The results of the study showed that the midwives believed that outpatient induction of labour should be offered as a standard method in normal pregnancy because it can promote the normal. Outpatient induction of labour can contribute to fewer interventions and strengthen women's empowerment. Midwives believe that a new way of working can create challenges, but that experience provides security in the long term. Conclusion: When a woman with a low-risk pregnancy needs to be induced, outpatient induction of labour is preferred, in consultation with the woman. Through outpatient induction of labour, the normal can be preserved with women-centered care in focus. At the same time, the new way of working is a challenge as it creates uncertainty and can be an organizational strain. Outpatient induction of labour is good for some, but not for all.

Det emotionella arbetet vid intrauterin fosterdöd - barnmorskors erfarenheter av att bistå föräldrar under hela förlossningsprocessen Abstrakt Bakgrund: Intrauterin fosterdöd (IUFD) förekommer runt om i hela världen och närmare två miljoner barn föds fram döda varje år. Rökning, högt BMI samt tillväxthämning hos barnet är några av de kända riskfaktorerna kopplat till IUFD och prevalensen av dödfödda barn är högre i låginkomstländer jämfört med höginkomstländer. Barnmorskor bär en viktig roll i mötet med IUFD där deras uppgift dels är att stötta och tillgodose föräldrarnas behov, vilket ställer stora krav på deras emotionella arbete.   Motiv: Att möta föräldrar vars barn har dött intrauterint kan vara ett av de tuffaste möten en barnmorska ställs inför. Det finns få studier i Sverige om barnmorskors erfarenheter i mötet med IUFD, därför är det relevant att fördjupa kunskapen inom ämnet. Syfte: Syftet var att belysa barnmorskors känslor och erfarenheter av att bistå föräldrar innan, under samt efter förlossningen vid intrauterin fosterdöd. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpades för att besvara syftet med studien. Sju barnmorskor intervjuades och intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med inspiration av klassisk grundad teori.    Resultat: Det teoretiska perspektivet emotionellt arbete bidrog till framväxten av kärnkategorin: Barnmorskors emotionella arbete i interaktionen med föräldrar vid intrauterin fosterdöd, tre kategorier: Att vara fyren i stormen; En känslomässig berg-och-dalbana; Kunskap och stöd – intrauterin fosterdöd, en del av professionen, samt åtta underkategorier.  Konklusion: Barnmorskors emotionella arbete i interaktionen med föräldrar vid IUFD belyser det känslomässiga engagemanget som krävs från barnmorskorna, vilket resulterar i att många känner sig emotionellt dränerade. I denna studie tydliggörs förståelsen för den känslomässiga påfrestning och behovet av professionellt stöd som barnmorskor upplever vid IUFD. / The emotional work of intrauterin fetal death - midwives' experiences of assisting parents throughout the birth process Abstract Background: Intrauterin fetal death (IUFD) occurs all around the world and approximately two million babies are stillborn every year. Smoking, high Body Mass Index (BMI) and fetal growth retardation are some of the well-known risk factors associated with stillbirth and the prevalence of stillborn babies are higher in low-income countries compared to high-income countries. Midwives play an important role when meeting IUFD, where their tasks are partly to support and meet the parents’ needs, which places great demands on their emotional work.  Motive: Meeting parents whose babies have died in the uterus can be one of the toughest encounters a midwife faces. There are few studies in Sweden about midwives' experiences in meeting with IUFD, therefore it is relevant to deepen the knowledge about the topic. Aim: The aim was to explore midwives' emotions and experiences of assisting parents before, during and after childbirth in case of intrauterine fetal death. Methods: A qualitative method with semi-structured interviews was applied to answer the purpose of the study. Seven midwives were interviewed and the interviews were transcribed verbatim and analyzed with inspiration from classical grounded theory. Result: The theoretical perspective of emotional labor contributed to the emergence of the core category: Midwives' emotional labor in the interaction with parents at intrauterine fetal death, three categories: Being the lighthouse in the storm; An emotional roller coaster; Knowledge and support – intrauterine fetal death, a part of the profession, as well as eight subcategories. Conclusion: Midwives' emotional labor in interacting with parents at IUFD highlights the emotional commitment required from midwives, resulting in many feeling emotionally drained. This study clarifies the understanding of the emotional strain and the need of professional support for midwives who have taken care of parents experiencing an IUFD.

Aim: Inform of the experiences of midwives in providing care for women undergoing second-trimester abortions. Method: A qualitative approach was employed, utilizing a web-based survey distributed within Facebook-groups dedicated to midwifery. This survey comprised of multiple-choice questions, dictum questions and with open ended questions. Participants were also given the opportunity to provide detailed responses following each question. Data analysis was conducted using qualitative content analysis. Results: Findings underscore the critical role of midwives in providing essential support throughout the abortion process, highlighting abortion as a fundamental human right. Midwives emphasize the importance of respecting women’s decisions and providing personalized care despite challenges such as limited resources and societal stigma. Improvements in abortion care are needed, including access to pain relief and post-abortion support. Midwives advocate for enhanced education and resources to reduce stigma and ensure every woman receives the care she deserves. Conclusion: Engaging in abortion care as a midwife is viewed positively, offering purpose and empowerment. Challenges such as resource limitations and difficulty in managing pain can lead to feelings of inadequacy. There’s a call for prioritizing these patients and improving abortion care through better pain relief, education, and practical changes. / Syfte: Belysa barnmorskors erfarenheter av att vårda kvinnor som genomgår abort i andra trimestern. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Webbaserad enkät distribuerades inom Facebook-grupper dedikerade barnmorskeprofessionen. Enkäten bestod av flervalsfrågor, dikotoma frågor och öppna frågor. Deltagarna gavs möjlighet att ge ett mer utförligt svar efter varje fråga. Resultat: Framhäver barnmorskans avgörande roll i att tillhandahålla väsentligt stöd genom hela abortprocessen och barnmorskorna understryker abort som en grundläggande mänsklig rättighet. Barnmorskor betonar vikten av att respektera kvinnors beslut och tillhandahålla individanpassad vård trots utmaningar såsom begränsade resurser och samhällets stigmatisering. Förbättringar inom abortvården behövs, som bättre smärtlindring och stöd efter aborten. Barnmorskor förespråkar ökad utbildning och mer resurser, och minskad stigmatisering för att säkerställa att varje kvinna erhåller den vård som behövs. Slutsats: Att vara engagerad i abortvård som barnmorska ses som positivt och ger en känsla av att vara behövd och göra skillnad. Utmaningar ses som resursbegränsningar och svårighet till optimal smärtlindring, vilket kan leda till känslor av otillräcklighet.

Studier har visat att hud-mot-hud har flera positiva effekter för modern och det nyfödda barnet. Trots detta upplever barnmorskor hinder för kontinuerlig hud-mot-hud under föräldraparens BB-vistelse.  Syftet med arbetet var att beskriva barnmorskors tankar kring hinder och möjligheter för kontinuerlig hud-mot-hud på barnbördshus (BB). Forskning finns om hud-mot-hud men inga specifika studier om barnmorskors tankar kring vilka hinder och möjligheter som finns för kontinuerlig hud-mot-hud under BB-vistelsen.  En intervjustudie utfördes och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys för att lyfta fram de viktigaste aspekterna. Resultatet som framkom belyser barnmorskors tankar om hinder och möjligheter vid implementering av kontinuerlig hud-mot-hud under barnets första dygn på BB. Resultatet av studien visade att barnmorskorna största hinder var brist på riktlinjer, förekomsten av barnsängar, bristande föräldrainformation, platsbrist, samt föräldrarnas kulturella bakgrund och personalens attityder. De möjligheter som lyftes fram var enkelrum, bärhjälpmedel såsom tubtopp eller bärsjal, samt att utbilda föräldrarna under graviditeten. Vårdhandlingen införlivas lättast om de blivande föräldrar deltar i förberedande föräldrakurser under graviditeten, samt att personalen är välutbildade och uppmuntrar till hud-mot-hud. / Studies have shown that skin-to-skin care has several positive effects for both the mother and the newborn. Despite this, midwifes experience that it can be difficult to get parents to implement the skin-to-skin care continuously during its stay the maternity ward.  The aim of the thesis is to describe midwives’ thoughts on the obstacles and opportunities for continuous skin-to-skin care at the maternity ward. There are studies on skin-to-skin care but no specific studies regarding midwives’ thoughts on the obstacles and opportunities for continuous skin-to-skin care during maternity stay. An interview study was conducted, and the material was processed using qualitative content analysis to highlight the main points. The result highlighted midwives’ thoughts on the obstacles and opportunities in the implementation of continuous skin-to-skin contact during the child's first days in the maternity ward. The results of the study showed that midwives biggest obstacles are the hospital baby beds, as well as lack of guidelines, parental information, private rooms, and the parents' cultural background and the staff attitudes. The opportunities that arouse were private rooms, aids such as tube tops or slings, and prenatal parental training during pregnancy. Skin-to-skin care can most easily be implemented when parents participate in preparatory parenting training, and when the staff is well trained and encourage implementing skin-to-skin care.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Studiens syfte var att undersöka hur existerande riktlinjer för fysisk aktivitet för kvinnor under graviditet ser ut och hur de tillämpas på mödravårdscentraler. Undersökningen gjordes på de barnmorskor som arbetar på mödravårdscentraler kopplade till Stockholms läns landsting.  Frågeställningar: Hur ser rekommendationerna för fysisk aktivitet ut för kvinnor under graviditet?  Hur tillämpas dessa på mödravårdscentraler i Stockholms län? Metod: Studien undersökte och granskade existerande styrdokument för rekommendationer av fysisk aktivitet vid graviditet, dessa användes därefter till ett underlag för ett utformande av en enkät. På hemsidan för Stockholms läns landsting finns 33 mödravårdscentraler angivna, samtliga centraler kontaktades via mail. Därefter skickads en enkät ut, utformad på en tjänst på internet, som skickades per mail via en länk. Samtliga centraler hade möjlighet att delta, dock var deltagandet frivilligt. Enkäten avsåg bland annat att undersöka barnmorskornas erfarenheter av fysisk aktivitet under graviditet, om de ansåg detta som positivt eller negativt, deras egen inställning till fysisk aktivitet samt hur deras råd till patienter var utformade. De redan granskade styrdokumenten med riktlinjer för fysisk aktivitet, författade av de största aktörerna och Stockholms läns landsting analyserades återigen. En sammanfattning togs därefter fram för att sammanställa vilka rekommendationer som var relevanta och användbara för att besvara studiens frågeställningar. Resultat: 17 barnmorskor deltog i studien. Mer än hälften av respondenterna anser att fysisk aktivitet vid graviditet är positivt, men att anpassningar krävs, samt att det är viktigt att lyssna på kroppen och dess signaler. En mer kontrollerad viktuppgång, minskad smärta i rygg/bäcken, mindre komplikationer generellt och även bättre psykiskt välmående var några positiva effekter av fysisk aktivitet som var återkommande i svaren. De nackdelar som nämndes var foglossning, samt smärta i bäckenbotten/rygg kan förvärras vid promenader och gång i trappor. Fler nackdelar som angavs var att fysisk aktivitet kan även medföra högt tryck på anklar/vrister, vilket kan medföra komplikationer då dessa blir sköra under graviditet. Dock använde majoriteten sig av mer generella råd till sina patienter. Dessa kom övervägande från vårdguiden, vilket lyder ca 30 minuters rörelse om dagen. Slutsats: Det behövs mer utbildning för dessa barnmorskor vad gäller fysisk aktivitet vid graviditet. Utbildningen bör leda till mer kunskap kring personligt anpassad information och individuella råd om fysisk aktivitet till gravida.

Bakgrund: Covid-19 är en luftburen infektionssjukdom med hög smittorisk som främst överförs via droppsmitta. Nationella samt internationella försiktighetsåtgärder har framtagits i syfte att minska smittspridningen av viruset. Folkhälsomyndigheten har skärpt rekommendationerna för gravida samtidigt som omprioriteringar görs inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka barnmorskors erfarenheter av att arbeta i patientnära vård under virusutbrottet covid-19. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling har gjorts via en webbenkät som besvarats anonymt. Resultat: Av de 159 respondenter som svarat på studien upplevde majoriteten en ökad stress samt en oro att bli smittad av covid-19 och föra smittan vidare. En femtedel av barnmorskorna upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Slutsats: Riktlinjer på nationell nivå för simulering, skyddsutrustning och tydlig information för barnmorskor kring arbetet i patientnära vård under covid-19 efterfrågas. Detta i syfte att skapa trygghet i arbetet, att inte bli smittade eller föra smittan vidare. / Background: Covid-19 is a highly contagious airborne infectious disease which primarily spreads via droplets when throat or nasal secretions are released into the air. Precautions have been implemented worldwide with the intent to minimize the spread of the disease. The Public Health Agency of Sweden has implemented new and improved recommendations. Purpose: The aim for this study was to investigate the midwife’s firsthand experiences working intimately with patients during the outbreak of the covid-19 pandemic. Method: The study was a cross- sectional study with a quantitative method. The data was gathered throughout anonymous online questionnaires answered by midwives in Sweden. Result: Of the 159 respondents in the study, the majority reported an increased level of stress and anxiety related to becoming ill or transferring the virus to others. One in five respondents experienced a decrease in mental wellbeing. Conclusion: National guidelines for midwives regarding practice simulations, protective gear and comprehensive information concerning the work in near proximity to the patient was desired. Midwives called for this to ensure a safe working environment, and to avoid transferring the virus to their colleagues and patients.

Bakgrund: I Sverige finns 45 förlossningskliniker. Varje klinik har egna PM/riktlinjer för olika tillstånd och omhändertagande. De är framtagna för att underlätta arbetet och främja jämlik vård. Det finns både risker med att ge oxytocin och att avstå från det. Därför är det viktigt att åtgärden används på ett sätt som minimerar riskerna för mor och barn samt ökar sannolikheten för ett positivt förlossningsutfall.  Syfte:  Att kartlägga svenska förlossningsklinikers riktlinjer för värkstimulering med oxytocin under aktiv förlossning utifrån frågeställningarna: Är förlossningsklinikernas riktlinjer utformade enligt Nationella Mediciniska Indikationer och uppvisar riktlinjerna en god kvalitét enligt bedömningsinstrumentet Apprasial of Guidelines Research and Evaluation II (AGREE II). Metod: En kvantitativ studie med beskrivande och jämförande design. Resultat:  Resultatet grundar sig på samtliga förlossningskliniker riktlinjer för värkstimulering med oxytocin under aktiv förlossning. Jämförelsen mot Nationella Medicinska Indikationer visar på stora skillnader vad gäller innehållet i riktlinjerna. I 25 PM (69 %) saknas en eller flera delar av innehållet. Resultatet utifrån AGREE II visade att endast 20 PM (56%) kunde rekommenderas för användning.  Slutsats: Kvalitén på riktlinjerna varierar och de förlossningskliniker som följt Nationella Mediciniska Indikationer är också de som uppvisar bäst resultat enligt AGREE II. / Background: In Sweden there are 45 delivery wards. Every ward has their own guidelines for different conditions and their management. They are composed to relieve the work and promote equal care. There are risks of both administering oxytocin and to refrain from it. It is therefore important that the course of action taken is used in a way that minimizes the risk for both the mother and the child at the same time increasing the probability for a positive delivery outcome. Purpose: To map the Swedish delivery wards local guidelines in inducing delivery with oxytocin during active delivery in regards to the following issues: are the delivery wards guidelines formed according to National Medical Indication and do they uphold the high quality standard according to the assessment tool Appraisal of Guidelines Research and Evaluation II (AGREE II). Method: A quantitative study with descriptive and comparable design. Results: The result is based on all delivery wards local guidelines for inducing delivery with oxytocin during active delivery. In comparison to NMI there are large differences in the content of the guidelines. In 25 guidelines (69%) there were one or several parts of content missing. The result according to AGREE II showed that only 20 local guidelines (56%) could be recommended for clinical use. Conclusion: The quality of the local guidelines vary and the delivery wards that have followed National Medical Indication recommendations are also the ones that present the best results according to AGREE II.