Vi vill med vår undersökning se hur barnen bland annat anpassar sig efter eller anpassar inomhusmiljön i sina lekar och aktiviteter under skoltid samt på fritidsverksamheten. Studie syftar även till att ge kunskaper om hur rum är laddade med värderingar samt vilka signaler de sänder. Vår studie har utgått ifrån bland annat barns perspektiv och genusperspektiv. Studien har genomförts på två skolor i deras förskoleklasser samt på deras fritidshem. Sammanlagt medverkade 26 barn varav åtta stycken gick med oss på samtalspromenader och resterande observerades. Observationerna och barnens diskussioner i studien visar både att barnen anpassar miljön samt anpassar sig efter miljön i sina lekar och aktiviteter. Studien visar även att det finns rum som regleras av bland annat tid och rum. Våra observationer visar även att det finns rum som är laddade med värderingar gällande könstillhörighet.

No description available.

Tiljander Caroline (2013). Några pedagogers tal om och försök att främja barns inflytande i förskolan. Om barns perspektiv, ansvar och gemenskap. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskolaUnder de senaste åren har begreppet inflytande fått en mer framträdande plats i förskolans läroplan (Skolverket 1998). När den reviderade läroplanen kom 2010 hade begreppet fått ett eget avsnitt. I avsnittet går det att läsa ”förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar, känslor och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation” (Skolverket 2010, sid 12). Denna studies syfte är att undersöka hur tre pedagoger på en förskola talar om barns inflytande i verksamheten. De tre pedagogerna utgör tillsammans ett arbetslag. Studien bygger på en kvalitativ metod där tre individuella intervjuer samt en intervju med hela arbetslaget har utförts. Med hjälp av intervjusvaren besvarades undersökningens två frågeställningar: Vad uppfattas som centralt/viktigt när pedagoger talar om barns inflytande? Hur beskriver pedagoger sitt konkreta arbete med barns inflytande i verksamheten? I mitt empiriska material framgick det att pedagogerna på förskolan betonar vikten av att barn blir delaktiga i förskolans verksamhet samt att de får möjlighet till eget inflytande i verksamheten. Det blev även tydligt att begreppet inflytande kan omfattas av mycket och tolkas olika beroende på vem det är som tolkar situationen, och därför finns det ingen exakt definition på vad inflytande är. Det som framstod som mest centralt i det empiriska materialet var tre teman: •Att förstå barns perspektiv och utgå från barnens upplevelser om vad som är meningsfullt.•Att ge barnen ansvar och få dem att utveckla sin kompetens.•Att skapa känsla av gemenskap och arbeta med relationer mellan barnen. Nyckelord: Ansvar, barns perspektiv, delaktighet, förskola, gemenskap och inflytande

Arbetet handlar om ett tidsbundet fenomen som uppkommer på förskolan mellan vuxenstyrda aktiviteter och rutiner. Vi har valt att kalla detta fenomen för ”mellanrum”. Vi har försökt synliggöra vad barnen gör i mellanrummen genom att närma oss barnens perspektiv. Barn tycks få inflytande över sina liv i mellanrummen, inflytandet begränsas dock av förskolans strukturella utformning, det vill säga schemats styrning av verksamhetens tid. Förskoleschemat styr och kontrollerar barnens möjlighet att utveckla och fördjupa de processer som startar i mellanrummen. Det strukturella perspektivet har använts som teoretisk filter för få syn på vilka faktorer som ligger bakom mellanrummets ramar. Medan aktörsperspektivet synliggör och lyfter barnens olika handlingsmönster.Vår analys av mellanrum visar bristen på närvarande vuxna som engagerar sig i barnens görande. Vuxnas närvaro i mellanrummen är oftast av tillrättavisande karaktär. I vår studie upplever vi att barn under den icke-planerade förskoleverksamheten i stor utsträckning blir utelämnade till den enskilda pedagogens barnsyn.Nyckelord; Mellanrum, barns perspektiv, tid, styrning, inflytande, barnsyn

Denna studies syfte är att belysa hur pedagoger på ett barnsjukhus bedriver den pedagogiska verksamheten. I studien ingår pedagogernas personliga åsikter och beskrivningar av deras verksamhet. Det vi har valt att lyfta fram i deras verksamhet är deras barnsyn, hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka utmaningar och möjligheter de uppfattar i sin särskilda verksamhet. Vårt material är insamlat genom kvalitativa intervjuer med ett par av de aktiva pedagogerna. Perspektiven vi har utgått från i denna studie är barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt intersubjektivt perspektiv.Studien är främst riktad till blivande och redan aktiva pedagoger men även till de familjer som har eller är i kontakt med barnsjukhus samt lekterapi och är intresserade av att få en insyn i deras pedagogiska arbete.

Forskningsstudien bygger på tre huvudfrågor som belyser förskollärarollen och hur man som pedagog ska förhålla sig till styrdokumentet, det vill säga Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). Syftet är att undersöka yrkesrollen, studien bygger på att det finns två olika ingångskällor, en renodlad Montessoriförskola som är privat och en kommunal förskola. Undersökningen är en jämförelsestudie och innehåller både observationer, intervjuer och enkäter som ska hjälpa till att bidra med en bredare syn på vad som ingår i förskollärarens yrkesroll, för att tydligare kunna se hur pedagogerna förhåller sig till barngruppen och de enskilda individerna. Vilket ger en tydligare syn på hur pedagogerna tar sig an uppdraget att främja barnens individuella utveckling, då de strävar efter barnens självständighet och att kunna identifiera sig själv som en egen person.Resultatet av empirin blev att förskolorna inte urskiljer sig i den utsträckning som var förväntad, vilket bidrog till en svårare argumentation i forskningsstudien. Jämförelsestudien var något som kom upp i efterhand då vi valde de två olika pedagogiska inriktningarna där vi jämför pedagogernas likheter i hur de ser och agerar i sin lärarroll. Nyckelord: Förskollärarrollen, barns perspektiv, barnperspektiv, samspel, anknytning

Enligt nuvarande styrdokument för förskolan ska barnen få utveckla adekvat digital kompetens samt ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Av orsaken att förskolan många gånger är barnens andra hem fokuserar detta examensarbete på barns perspektiv. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur barn uppfattar digitala verktyg i den dagliga verksamheten. Studien har baserats på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data. I studien har 15 barn på fyra olika förskolor intervjuats i par/grupp av tre. Det teoretiska perspektivet som använts för att analysera och diskutera studiens resultat är ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att barnen har en omfattande uppfattning om, och en positiv inställning till digitala verktyg i förskolan där arbetet inte endast handlar om att konsumera med hjälp av digitala verktyg, utan även producera. Resultatet synliggör även att barnen uppfattar det svårt att beskriva vad de lär sig med digitala verktyg i förskolan, samt brist på interaktion med pedagoger. Den övergripande slutsatsen av föreliggande studie är att barnens positiva inställning till digitala verktyg behöver tillvaratas av pedagogerna för att möjliggöra lärande i förskolan.

Barns perspektiv på hur samhället, skolan och vårdnadshavarna påverkar deras tid efter diagnostisering finns det lite forskning kring. Syftet med denna studien är därför att belysa barns upplevelser av att få en diagnos och deras syn på vad samhället, förskolan och vårdnadshavarna har gjort för att hjälpa dem efter diagnostisering. Studien syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Upplever barnet att diagnosen har påverkat hur de lever sitt liv idag, isåfall hur? Upplever barnen att deras diagnos varit främjande, isåfall hur? Upplever barnen att deras diagnos varit hindrande, isåfall hur?. Studien som har genomförts är kvalitativ och har utgått från resultat av fyra olika intervjuer. Studien har utgått från fyra teoretiska begrepp, barns perspektiv och barnperspektiv, likvärdighet samt anknytningsteorin.   Utifrån frågeställningarna visar resultatet att samhället, skolan/förskolan och vårdnadshavarna har påverkat både hindrande och främjande till hur de lever sitt liv idag. Resultatet visar att barns perspektiv glöms bort under skolgången och i samhället enligt respondenterna. Vidare visar även resultatet att en likvärdig förskola och skola inte alltid uppnås enligt barnens perspektiv. Resultat visar även att barnets vårdnadshavare har den största påverkan på barnets diagnos och hur den påverkar barnet i dess vardagliga liv. Avslutningsvis är de grundläggande gemensamma faktorerna till barnens påverkan av diagnosen skolans miljöer, samhällets ekonomi och vårdnadshavarnas delaktighet.

Syftet med denna studie är att undersöka och utforska barns upplevelser och perspektiv i förskolemiljö, där de aktivt deltar. Mer specifikt avser studien att granska hur barnen upplever och uppfattar strukturerad undervisning och fri lek i förskolemiljö, samt hur de uppfattar pedagogens förhållningssätt och närvaro under dessa olika situationer. Studien strävar efter att förstå och analysera hur barnen samverkar, kommunicerar och förstår sina inlärningsupplevelser i dessa två olika situationer.Studien har utgått från ett barndomssociologiskt perspektiv samt tidigare forskning kring barns perspektiv, undervisningsmetoder och lek i förskolan. Det empiriska materialet har samlats in genom att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer med tio fyraåriga barn i en förskola. Att intervjua barn och observera deras kroppsspråk vid intervjuer ansågs vara av största relevans för studiens syfte och mål eftersom det kan ges en fördjupad förståelse kring barns uppfattning av fri lek, undervisning och pedagogens deltagande och närvaro under dessa två olika situationer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån olika centrala begrepp som barns aktörskap, barns perspektiv, barnperspektiv, kamratkulturer, being och becoming inom det barndomssociologiskt perspektivet. Studiens resultat visar att barnen har en mångfald av upplevelser och tankar kring fri lek, undervisning och om pedagogens deltagande och närvaro i dessa två situationer. Dessa resultat framhäver betydelsen av att förskolemiljön ska vara inkluderande och kanna anpassa barns olika tankar, behov och perspektiv.

Konst som undervisningsform i förskolan ur barns perspektiv är idag ett begränsat forskningsområde. Därför är syftet med studien att undersöka och analysera förskolebarns uttryck för och samtal om en föreställning med musik. Detta besvaras genom följande frågeställningar: På vilket sätt samspelar (eller samspelar inte) didaktiska och konstnärliga aspekter inför och under en föreställning med musik för barn i förskolan? Vad väljer barnen att återberätta efter en föreställning? Samt, Hur kommer föreställningens innehållsliga aspekter om känslor till uttryck hos barnen? Ett gestaltande arbete samt en kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i videoobservationer och barnsamtal har genomförts. De teoretiska perspektiv som använts för att analysera det empiriska materialet är Nielsens (1998) musikdidaktiska aspekter, Corsaros (2018) teoretiska begrepp “tolkande reproduktion” som förstärks genom Halldéns (2003) resonemang om barns perspektiv, samt Biestas (2011; 2019; 2021) utbildningsfilosofi.   Baserat på studiens syfte och frågeställningar visar resultaten att didaktiska och konstnärliga aspekter samspelar inför och under en föreställning med musik för barn i förskolan, men att det inte nödvändigtvis behöver betyda att barnen upplever att handlingens innehållsliga aspekter är de samma som skådespelarensemblen planerat för. Detta med utgångspunkt i att barnen som deltagit i studien både återberättat innehållsliga aspekter om känslor och händelser som berör föreställningens fantasivärld. Vidare visar resultatet att känslorna kommer till uttryck genom att barnen drar paralleller mellan det de upplevt i föreställningen och sin egen vardag. Parallellerna appliceras sedan i deras egen kultur, som i denna studie avser barnsamtalen.