Syftet med studien är att uppdatera Gävle kommuns baskarta för området Furuviks camping. Området har genomgått stora förändringar, bland annat har campingen flyttats på grund av ombyggnation av väg och järnväg. Genom användning av UAS och flygfotografering samt framställning av ortofotomosaik i programvaran PhotoScan samt kontrollmätningar i fält har baskartan uppdaterats. UAS är förkortningen för “unmanned aerial system” eller “obemannat flygsystem”. Idag används UAS-teknik i större utsträckning än tidigare för att ta fram underlag till kartframställning av olika kartprodukter. Användningen av UAS har visat sig vara både effektivt och billigt. Innan flygning kunde genomföras placerades flygsignaler ut med god spridning i terrängen. Flygsignalerna mättes in med Global Navigation Satellite System (GNSS) nätverks-real time kinematic (N-RTK). Detta gjordes i två omgångar för att undvika tidskorrelation hos satelliterna. När flygfotograferingen var färdig bearbetades bilderna i PhotoScan där blockutjämning samt georeferering genomfördes. Vid bearbetningen i PhotoScan upptäcktes att en del bilder blivit överexponerade pga. skiftande väderlek under dagen för flygningen. Dessa bilder gick därför inte att använda vid georeferering. Därefter användes ortofotomosaiken till kartering av de nytillkomna objekten i baskartan. Detta gjordes i ArcMap med hjälp av Gävle kommuns kartmanér. Slutligen genomfördes en kartkontroll på befintliga objekt samt digitaliserade objekt utifrån ortofotot för att säkerställa kvalitén av den uppdaterade baskartan. Jämförelser av Gävle kommuns objekt (kontrollpunkter 1–5) visade att alla punkter låg inom toleransen på 0,050 m i lägesosäkerhet. Jämförelsen av de objekt som digitaliserats med hjälp av ortofotmosaiken (kontrollpunkter 6–15) visade att två av punkterna marginellt överskred toleransen på 0,050 m. / The purpose of the study is to update the Gävle municipality's base map for the Furuvik campsite. The area has undergone major changes, among other things, the campsite has been moved due to road and rail rebuilding. Through the use of UAS and aerial photography as well as the production of orthophotomosaics in the PhotoScan software and control by field measurements the base map has been updated. UAS is the abbreviation for "unmanned aerial system". Today, UAS technology is used to a greater extent than before to provide basis for production of various map products. The use of UAS has proven to be both efficient and inexpensive. Before the flight was carried out, ground control targets were spread out well in the terrain. The ground control targets were measured with Global Navigation Satellite System (GNSS) network real-time kinematic (N-RTK). This was done in two rounds to avoid time correlation with the satellites. When aerial photography was completed the pictures were processed in PhotoScan where block smoothing and georeferencing were performed. During the processing of PhotoScan some images were overexposed due to the fact that changing weather conditions during the day of the flight. These pictures therefore failed to be used for georeferencing. Thereafter the orthophotomosaic was used to mapping the newly added objects in the base map. This was done in ArcMap using the base map of Gävle municipality. Finally a map control was made on existing objects and digitized items from the orthophotomosaic to ensure the quality of the updated base map. Comparisons of Gävle municipality objects (checkpoints 1-5) showed that all points were within the tolerance of 0.050 m in uncertainty. The comparison of the objects digitized by the orthophotomosaic (control points 6-15) showed that two of the points marginally exceeded the tolerance of 0.050 m.

Baskartan innehåller högdetaljerad geografisk information som ligger till grund för olika verksamhets-delar i en kommun. Ajourhållning av baskartan innebär en noggrann och krävande process för att säkerställa dess innehåll. Kvalitetskraven på innehållet varierar utifrån syfte och ändamål samt styrs av olika standarder och riktlinjer. Ett avtal som kommunerna tillsammans med Lantmäteriet kan ingå är, Ajourhållningen av adress- och byggnadsinformation samt information om övrig topografi (ABT-avtal). Avtalet innehåller dataspecifikationer som beskriver bl.a. riktlinjer kring insamling av specifika geodata, dataformat och datakvalitet. I avtalet ingår att leverans av kvalitetssäkrade byggnadsgeometrier ska ske. Avtalets syfte är att kommunerna tillsammans med Lantmäteriet uppnår en hållbar och kvalitativ process kring geografiska data. Syftet med studien var att utveckla, testa och utvärdera en metod i Topocad för att kvalitetssäkra byggnadsgeometrier med avseende på logisk konsistens, enligt ramen för ABT-avtal. Detta för att skapa ett underlag som kan användas för arbetsrutiner vid handhavande av byggnadsgeometrier. Studieområde är Hagfors, en mindre tätort i norra Värmland.  I studien presenteras en specifik metod för kvalitetsprocessen i programvaran Topocad med stöd av den kvalitetskontroll som utförs av Lantmäteriets i programvaran FME. Kvalitetsprocessen omfattar kontroll av logisk konsistens och skapande av byggnadsytor. Målet med arbetet är att testa och utvärdera Topocads kapacitet att klassificera och korrigera topologiska fel i polylinjer samt skapande av polygoner. Därför i arbetet har klassificering och korrigering testats och utvärderats för ett urval av felaktiga byggnadsgeometrier genom inbyggda funktioner i Topocad. Därtill har även skapande av polygoner utförts genom en automatiserad funktion utifrån de korrigerade byggnadsgeometrierna. I resultatet framgår att klassificeringen av topologiska fel i Topocad är till viss del icke tillförlitlig. Detta eftersom en specifik typ av polylinjer med lösa noder inte kan klassificeras. Därtill framgår även att det är möjligt att korrigera och kvalitetssäkra de övriga polylinjerna med lösa noder som Topocad klarar att klassificera med hjälp av lämpliga toleransparametrar. Dessutom visar resultatet att det är genomförbart att skapa polygoner av de klassificerade och korrigerade polylinjerna. Samtidigt är polygonernas tillförligtighet och kvalitet helt beroende av de tillämpade toleransparametrarna samt de uppställda kvalitetskraven.     Slutsatsen är att det inte är möjligt att utveckla en metod för hela kvalitetsprocessen som kvalitetssäkrar byggnadsgeometrier i Topocad enligt ABT-avtalet. Detta eftersom vissa delar av kvalitetsprocessen är otillförlitliga eller ej genomförbara. / The basemap contains highly detailed geographical information that is the foundation for several functions in the municipalities in Sweden. The upkeep of the basemap involves a specific and ever-evolving process to ensure the quality of its content. The quality requirements for the basemap content vary according to the purpose and are moderated by different standards and guidelines. The Maintenance of Address and Building Information and Information of Other Topography, ABT-agreement (ABT-avtal). This voluntary agreement presents guidelines and encloses data specifications on the gathering of specific geodata, data formats, and the logical consistency of the delivery. One specific part of the agreement includes the delivery of quality-assured building geometries. The agreement offers municipalities and The Department of Land Surveying (Lantmäteriet) in Sweden to enter collectively to construct a sustainable and qualitative process around the geographical information. The purpose of this study was, therefore, to develop and evaluate a quality process for the quality assurance of the building geometries regarding their logical consistency, according to the ABT agreement. This quality process can lead to creating a foundation for correctly handling the building geometries. Therefore, The Department of Land Surveying has contributed with its own quality control process to help the municipalities achieve a higher data quality. The quality control process was created in Feature Manipulation Engine (FME) program. The study area was a small urban area in the town Hagfors, situated in the north eastern part of the county of Värmland, Sweden. The study presents a specific method for the quality process in the software Topocad with the support of The Department of Land Surveying own quality control process. The method content is divided into two different parts that manage with the logical consistency in the polylines and the creation of polygons from the building geometries. The method was to test and evaluate Topocads capacity to classify and correct topological errors in the polylines, but also the creation of polygons. Classification and correction were performed for a selection of incorrect building geometries through program-built functions. In addition, the creation of polygons was also performed for the corrected building geometries through an automated function in Topocad. The result shows that the classification of topological errors in Topocad is, to a certain degree, unreliable. This because Topocad cannot classify a specific type of polylines with loose nodes. Furthermore, it also appears that it is possible to correct the other polylines with loose nodes that Topocad can manage to classify and thereby assure their quality. Moreover, the result shows that it is achievable to create polygons of the classified and corrected polylines in Topocad. At the same time, the reliability of the polygons is entirely dependent on the cluster tolerance applied in the method and the quality requirements established for the results. The study concludes that it is not possible to develop a method for the whole quality process that assure the quality of the building geometries in Topocad, according to the ABT-agreement. This because some parts of the quality process are unreliable or unachievable.

Studiens syfte var att genom UAS-fotogrammetri se om det var möjligt att uppnå en mätosäkerhet på 2–3 cm samt se om det är möjligt att använda sprayfärgade kryss som markstöd istället för masonitplattor med målade timglas och ändå uppnå samma mätosäkerhet. Detta gjordes från två olika flyghöjder, 80 m och 110 m för att få en till dimension på studien. Markstöden mättes in med GNSS och i studien användes UAS DJI Phantom 4 v2.0 vid flygfotograferingen. I plan kontrollerades kartan genom detaljmätning med hjälp av multistation etablerad med 180-sekunders metoden. Kontroll av kartan i höjd gjordes genom inmätning av kontrollprofiler med GNSS och multistation. Totalt bearbetades data från 4 inmätningar, data från 80 m där markstöd bestått av masonitplattor respektive sprayfärgade kryss och det samma från 110 m. Databearbetningen utfördes i Agisoft PhotoScan där bilderna bearbetades till en ortofotomosaik, DEM och DSM. Ortofotomosaiken och DEM importerades sedan till ArcMap för skapande av baskarta och för kontroll av koordinaterna i plan. Markmodellen importerades till SBG Geo för vidare bearbetning och kontroll av avvikelse mellan kontrollprofilerna och DEM.  Resultatet av 42 st detaljmätningar gjordes genom beräkning av RMS-värdet mellan inmätta koordinater och motsvarande punkt i kartan. Vid flygfotografering från 80 m visade timglas ett RMS-värde på 0,038 m och kryss ett RMS-värde på 0,039 m. Motsvarande från 110 m visar att timglas gav ett RMS-värde på 0,062 m och kryss på 0,048 m. Alla inmätningar utom timglas från 110 m klarar toleransen mot HMK – Geodatakvalitet som är 5 cm och när enbart marknära objekt mättes gav det ett RMS-värde i plan på 0,026 m för timglas från 80 m och 0,023 m för kryss. 2–3 cm mätosäkerhet uppnåddes därmed. Från 110 m blev värdet 0,054 m med timglas och 0,035 m med kryss.  Kontroll av höjdosäkerhet gjordes enligt SIS-TS 21144:2016, där 12 kontrollprofiler mättes in och jämfördes mot DEM. Resultatet från 80 m med timglas som markstöd visade en total medelavvikelse på 0,006 m med 0,019 m i standardosäkerhet. Från samma flyghöjd, men med inmätningar av kryss visade ett resultat om -0,001 m med standardosäkerhet 0,030 m. Från den högre flyghöjden med timglas genererades en total medelavvikelse på 0,010 m med standardosäkerhet 0,033 m. Motsvarande genererade kryss en total medelavvikelse på 0,026 m med standardosäkerhet 0,040. Alla 4 markmodellerna klarar den efterfrågade mätosäkerheten om 2–3 cm. / The aim of this study was to collect data through UAS photogrammetry and investigate if it was possible to achieve an uncertainty of 2-3 cm. The second aim was to investigate if it was possible to use spray-colored crosses as control points (GCP) instead of hourglass-painted fibreboards to achieve the same uncertainty. This was done from two different flight heights, 80 m and 110 m to add another dimension to the investigation. The GCPs were measured with GNSS and in the study a UAS DJI Phantom 4 v2.0 was used for aerial photography. The plane coordinates was checked by measuring details using multistation established with the 180-second method. Height control was done by measuring profiles with GNSS and multistation. All together data from 4 measurements were processed; from 80 m where GCPs consisted of hourglass and crosses, respectively, and the same from 110 m. The processing was performed in Agisoft PhotoScan where the images were aligned to an orthophoto mosaic. A DEM and DSM were also created. The orthophoto mosaic and DEM were used in ArcMap for digitizing a base map and for checking the plane coordinates. The DEM was imported to SBG Geo for further processing and control of deviation between profiles and DEM.  The result of the 42 measured details was made by calculating the RMSE value between the measured plane coordinates and the corresponding points in the map. In aerial photography from 80 m, hourglass showed an RMSE value of 0.038 m and crosses an RMSE value of 0.039 m. Corresponding from 110 m, hourglass gave an RMSE value of 0.062 m and a cross of 0.048 m. All measurements except hourglass from 110 m can withstand the tolerance to HMK – Geodatakvalitet (2017) which is 5 cm. If only ground-level objects were to be measured the RMSE value of 0.026 m for hourglass from 80 m and 0.023 m for crosses reached the wanted measurement uncertainties of 2–3 cm. From 110 m the value was 0.054 m with hourglass and 0.035 m with cross.  The control of the height uncertainty was made in accordance with SIS-TS 21144:2016, where 12 profiles were measured and compared with the DEM. The result from 80 m with hourglass showed a total mean deviation (MD) of 0.006 m with 0.019 m in standard deviation (SD). From the same flight height, but with crosses, a result of -0.001 m with SD showed 0.030 m. From the higher height with hourglass, a total MD of 0.010 m with SD 0.033 m was generated. The corresponding crosses got a MD of 0,026 m and a SD of 0,040 m. All 4 DEM can handle the required measurement uncertainty of 2-3 cm.