Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning – en studie om hur lärare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment – a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lärande och samhälle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudämne: pedagogik.Syftet med arbetet är att ta reda på om lärare använder sig av formativ bedömning och i så fall hur lärare definierar och lägger upp formativa bedömning. Med hjälp av teoretiska ramar tas det reda på hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp. Gruppen i studien är gymnasielärare och metoden är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att lärarna använder sig av formativ bedömning på olika sätt men tid, träning och övning måste ges för att implementera formativ bedömning fullt ut.

Bedömning är en central del av lärares och elevers vardag och i den svenska skolantillämpas mål- och kriterierelaterad bedömning. Om bedömningen kan leda till mer änbara ett betyg, och vägleda eleverna i deras sökande efter kunskap, sägs bedömningenha ett formativt syfte. En förutsättning för detta är effektiv feedback som kan hjälpaeleven att jämföra sin prestation med kriterierna och själv engagera sig i handlingar somleder till ökad kunskap. Syftet med detta arbete är, att som fallstudie, undersöka hurfeedback ges, upplevs och används i en studieverkstad i matematik på komvux.Resultatet av observationerna visar att vanligt förekommande feedback var att lärarnapreciserade vad de studerande skulle förbättra eller att de gav beröm. Intervjuerna visaratt den feedback som ges uppfattas positivt av de studerande och de använder denantingen för att korrigera fel eller som något som peppar och uppmuntrar dem. Detvisade sig dock att de studerande inte var medvetna om målen, vilket innebär attfeedbacken inte är så effektiv som den har möjlighet att vara.

Skolans styrdokument anger att eleverna ska öva upp sin förmåga att bedöma sina egna prestationer. Denna empiriska undersökning av kvalitativ karaktär har som syfte att synliggöra hur självbedömning utvecklar elevernas skriftliga förmåga i engelska för grundskolans senare år genom att besvara hur väl elevernas förmåga att bedöma sina egna texter på engelska utvecklas samt hur kvalitén på elevernas skrivna texter utvecklas av arbete med självbedömning under undersökningsperioden. Data för undersökningen består av elevskrivna texter, deras självbedömningar samt lärarens/undersökarens bedömning av samma texter. I resultatdelen presenteras hur väl eleverna har kunnat göra en pålitlig självbedömning samt huruvida progression i elevernas texter har skett för att därefter diskuteras och analyseras. Jag har då utgått från att lärarens bedömning är den mest trovärdiga. Slutsatsen är att vi kan, trots att undersökningen är begränsad, se att arbete med självbedömning gynnar elevernas förmåga att skriva texter på engelska. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning inom ämnet genomförda av exempelvis John Hattie (2012) och Anders Jönsson (2011). Vi kan även konstatera att deltagarna i denna undersökning inte utvecklade sin förmåga att bedöma sina egna texter på ett märkbart sätt under undersökningsperioden.

Idag är bedömning någonting som sker överallt, det har inte minst blivit en stor del av lärarnas vardag i skolan. Vår uppsats handlar om bedömning och hur verksamma lärare på lågstadiet arbetar med detta. Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i skolan ser på bedömningsarbetet och vilka metoder de använder sig av för att bedöma elevers prestationer. Genom sex kvalitativa intervjuer med verksamma lärare har vi fått svar på frågorna: Vilken syn har lärare på bedömningsarbetet i skolan idag? och Vilka metoder använder lärare sig av i bedömningen?Resultatet i studien visar att lärarna upplever bedömningsarbetet som väldigt tidskrävande men att bedömningarna samtidigt synliggör elevernas utveckling för både dem, eleverna och föräldrarna. De menar att de behöver enkla metoder och arbetssätt som underlättar då bedömningen ska göras. Fortbildning har visat sig vara betydelsefullt för hur lärarna uppfattar bedömning, vilka metoder de använder samt hur de involverar eleverna i detta.

Dagens skola skall sträva efter att ge varje elev en chans att utveckla sin förmåga att själv bedöma sina studieresultat samt bli medvetna om sitt utvecklingsbehov i förhållande till kursplanerna. Detta arbete behandlar studium av ett experiment med självbedömning där studenterna fick bedöma sina svar på de olika uppgifterna gentemot lärarens svar på samma uppgifter. Syftet med arbetet var att ta reda på studenternas uppfattning om värdet av självbedömning som inlärningsmetod. Vår datainsamling skedde genom sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med studenter på en lärarutbildning i södra Sverige. I vår resultatredovisning valde vi att dela in studenternas uppfattningar i olika kategorier för att göra vår analys mer överskådlig. Med denna kategoriindelning synliggör vi samtliga studenters uppfattningar samt även att en enskild students uppfattning kan hamna under olika kategorier inom samma frågeområde. Vi fick i vår studie fram en föraning av att självbedömning som undervisningsmetod ger en ökad förståelse för ämnet.

Denna studie har som huvudsyfte att undersöka formativ bedömning ur våra elevers perspektiv. Genom att sätta oss in i vad det formativa arbetssättet innebär och vad Lgr11 säger om detta fick vi en fin möjlighet att samtidigt utvecklas som pedagoger och bedömare. Lgr 11 anger tydligt att lärare förväntas arbeta mer formativt då aktuell forskning visar stora vinster för de enskilda elevernas kunskapsinhämtning. Våra elever har vid två tillfällen fått besvara enkäter med frågor om hur de upplever lärares bedömningar av deras kunskaper och vilken feedback de vill ha. Vårt arbete ger en kort tillbakablick hur bedömning i allmänhet utvecklats sedan antiken och hur de båda begreppen summativ och formativ bedömning uppkommit och utvecklats. Vi redovisar sedan enkätresultatet och analyserar detta utifrån den teori vi läst. Teorin går i korthet ut på att eleven måste veta var de är i sin kunskapsinhämtning, vart de ska och hur de ska ta sig dit. Vi går igenom några av de hjälpmedel som ett formativt arbetssätt kräver i form av tydliga instruktioner, bedömningsanvisningar, kamratbedömningar och matriser.Våra elever har fått uppleva formativ bedömning och utveckla sina funderingar kring detta. Vår slutsats är att de av våra elever som behöver mest stöd har uppskattat det formativa arbetssättet mer. 14 av 18 elever uttryckte att de först och främst behövde veta vad de skulle göra för att bli bättre, utan att uttrycka att de ville ha betyg som feedback. Av de elever som fortfarande vill ha betyg har tre av fyra meritvärde över 202,5. Vårt resultat visar också att det är elever med högt meritvärde som tycker att bedömningen blivit otydligare, vilket vi har några tolkningar kring. Vi ser att vi lärare har utvecklats både som bedömare och pedagoger och att det naturligtvis kommer våra framtida elever till del.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka ett arbetssätt med formativ bedömning i matematik på gymnasienivå. Målet med den formativa bedömningen är att ge eleverna stöd i deras fortsatta lärande, att göra dem uppmärksamma på hur de ligger till kunskapsmässigt och hur de kan förbättra sig. Arbetet bygger på intervjuer med fem elever, som fått göra uppgifter som jag har gett dem kommentarer på, samt för ämnet relevant litteratur. Jag har kommit fram till att eleverna var mycket positiva till denna form av formativ bedömning. De kände att de blev hjälpta av de kommentarer jag gav dem eftersom de uppmärksammades på saker de behövde öva mer på. / The purpose of this thesis is to examine one way of working with formative assessment in mathemathics in the upper secondary school. The goal with the formative assessment is to give the students support in their continued learning, to make them aware of the level of their knowledge and in what way the can improve. The thesis is based on interviews with five students, who have been given exercises which I have commented and also relevant literature. I have come to the conclusion that the students were very positive regarding this form of formative assessment. They felt that they were helpt by the comments I gave them since they were made more aware of what they needed to improve their skills in.

Kunskapsbegreppet har länge varit uppe för diskussion, inte minst sedan den nuvarande läroplanen infördes i mitten på 90-talet. Det är intresset för hur matematisk kunskap kan uppfattas, för att sedan kunna undervisas och bedömas, som ligger till grund för arbetet. Genom kvalitativa intervjuer med sju undervisande lärare i Matematik A, och textstudier av styrdokumenten, har jag undersökt i vilken mån matematiklärares kunskapssyn överensstämmer med den syn styrdokumenten förmedlar. Studien har visat att matematikkunskaper främst innefattar förståelse och färdigheter. Styrdokumenten betonar förståelsen som menas nås med varierande och undersökande arbetsformer. Lärare lägger större vikt vid färdigheter som kräver strukturerade inlärningstillfällen. Avslutningsvis diskuteras huruvida skillnaderna kan minska om ett aktivt arbete med läroboken byts mot ett öppnare förhållningssätt till styrdokumenten.

Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som används för att främja elevers utveckling och lärande.Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare som arbetar med formativ bedömning på en gymnasieskola i Malmö.Studien visade att pedagogerna utgick utifrån samma kunskapssyn och ansåg att undervisning och bedömning bör främja utvecklingen av förmågor. De ansåg dock att många av dagens lärare fortfarande fokuserar på fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sätta betyg. Studien visade också att samsynen lärare emellan kan ha en avgörande roll när det gäller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlättar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder även på att lärare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsättning som, i likhet med bedömningen, sätter elevers utveckling i fokus.

SammanfattningSyftet med den här studien är att undersöka likvärdigheten i fysiklärares bedömning inom en skola. För att undersöka detta intervjuades fem lärare som undervisar i fysik. De fick bedöma kvalitén på fyra elevers svar på provfrågor inom optik och akustik. Lärarna fick också i uppgift att motivera sin bedömning samt berätta om sina erfarenheter kring implementeringen av Lgr 11. Intervjuerna spelades in och transkriberades och i resultatet redovisas deras bedömning och erfarenheter av införandet av Lgr 11.I litteraturavsnittet presenteras forskning om likvärdig bedömning och implementeringen av Lgr 11. Tidigare forskning visar på brister i bedömningens likvärdighet, trots att en av anledningarna till införandet av Lgr 11 var just att öka likvärdigheten. Det visar sig att tolkningen av värdeorden i kunskapskraven är en viktig faktor som gör det svårt att bedöma likvärdigt. Ur elevernas synvinkel är likvärdigheten av stor vikt då bedömning och betygsättning får konsekvenser för elevernas möjligheter till vidare studier.Resultatet av undersökningen visar att lärarna inom skolan bedömer olika. Det framkommer i denna undersökning att det är svårare att avgöra skillnaden mellan de högre kunskapskraven, C till A än E till C. De fem lärarna har olika erfarenheter av införandet av Lgr 11. Detta beror bland annat på att de har jobbat olika tid inom den aktuella skolan, samt olika utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet. Alla respondenter efterfrågar mer tid till att diskutera bedömning och kunskapskrav. Det framkommer också att de anser att det finns betydligt mer stöd för införandet av Lgr 11 jämfört med Lpo 94