61 |
Ett nytt sätt att tänka : En studie av fem lärares syn på bedömning och betygssättning i Engelska 5 / A new way of thinking : A study of five teachers' views on assessment and grading in English 5Billow, Emilie January 2012 (has links)
Sedan 1990-talet har Sverige ett kunskaps- och målrelaterat bedömningssystem i skolan där eleverna blir bedömda och betygsatta utifrån ämnesplan och kunskapskrav. I samband med den nya skolreformen 2011 reviderades innehållet i dessa styrdokument. Studiens syfte är att belysa hur engelsklärare resonerar i sitt val av bedömningsformer för underlag vid bedömning och betygssättning i förhållande till ämnesplan och kunskapskrav i Gy11, samt att undersöka om det finns skillnader i lärarnas bedömningsarbete i jämförelse med Lpf94. Undersökningen har genomförts vid en gymnasieskola där kvalitativa intervjuer har hållits med fem engelsklärare som undervisar i kursen Engelska 5. Studien visar att bedömning sker kontinuerligt av lärarna, men att de har olika sätt att bedöma, dokumentera och använda sig av bedömning i lärandet. De fem olika lärarna väljer att använda ämnesplan och kunskapskrav på olika sätt men med konkreta, tydliga och individuella synsätt. Elevdelaktighet är mycket viktigt utifrån motivation och engagemang i ämnet, och lärarens syn på bedömning är central såväl som hur både ämnesplan och kunskapskrav används i undervisning och bedömning. Lärarnas intentioner är att få eleverna motiverade och att känna lusten att lära sig något som de kan använda i praktiken. Slutsatsen är att Gy11, med ny ämnesplan och kunskapskrav i Engelska 5, ger lärarna en utmaning med ett nytt sätt att tänka. Utifrån den formativa bedömningen behövs tydlighet, kommunikation, strategier, återkoppling, elevaktivitet med ett kvalitativt tänkande som en röd tråd. / Since the 1990s, Sweden has a knowledge and goal-related grading system in schools, where students are assessed and graded according to the syllabus and grading criteria. In conjunction with the educational reform in 2011 the contents of these documents was revised. This study aims to show how English teachers reason when choosing which assessment forms for assessment and grading to use in relation to the syllabus and grading criteria of Gy11. It also aims to investigate whether there are differences in teachers’ assessments in comparison with Lpf94. The survey was conducted at an upper secondary school where qualitative interviews were held with five English teachers who teach the course English 5. The study shows that the teachers do assessment continuously, but that they have different ways to assess, document and use assessment in the learning process. The five different teachers choose to use the syllabus and grading criteria in different ways but with concrete, distinct and individual approaches. Student participation is very important as regards motivation and engagement in the subject, and the teacher’s approach to assessment is central as well as how both substance level and knowledge is used in teaching and assessment. The teachers’ intentions are to get the students motivated and feel the urge to learn something they can use in practice. In conclusion, the Gy11 reform, with a new syllabus and grading criteria in English 5, gives teachers a challenge with a new way of thinking. Based on the formative assessment, clarity, communication, strategies, feedback and student activity, with a qualitative approach is needed.
|
62 |
Tack för responsen! : En studie hur formativ bedömning påverkar matematikresultaten och hur elever beskriver formativ bedömning.Eskdahl, Ann-Christin January 2017 (has links)
Syftet med denna studie har varit att söka svar på om och hur formativ bedömning påverkar elevers resultat inom geometri, samt hur elever beskriver formativ bedömning. För att få svar på elevers resultat har en intervention genomförts med 21 elever i årskurs 6 där tio elever ingick i två testgrupper och elvaelever ingick i två kontrollgrupper. Elever från testgrupperna blev även intervjuade i fokusgrupper där de beskrev sitt lärande i geometri kring formativ bedömning. Den teoretiska bakgrunden som studien utgått ifrån samt studiens analysverktyg är ett begreppsligt ramverk för formativ bedömning där fem nyckelstrategier har varit i fokus både i interventionen och fokusgrupperna. Resultatet visade att majoriteten av eleverna i de två testgrupperna fick ett positivt resultat efter ha mött formativ bedömning som stöd, medan majoriteten av kontrollgruppernas resultat visade ett sämre resultat efter ha haft ordinarie stöd i matematik. Efter avslutad intervention beskrev eleverna i fokusgrupperna att de inte är vana vid formativ bedömning, utan att bedömning för dem är en samlad bedömning från lärare med betyg efter avslutande prov. Sammanfattade beskrivningar efter elevernas nya erfarenheter av formativ bedömning var att: de tydligt förstod målen med arbetet, de var positiva till öppna uppgifter som skapar diskussioner, önskade att få både återkoppling från lärare och klasskamrater samt stöd av lärare vid självbedömning. / The purpose of this study is to investigate if and how formative assessment affect pupils’ results within the area of geometry; as well look in to how pupils describes formative assessment. To answer this, an intervention was made with 21 pupils in grade 6 where ten of them was a part of two test groups and the other eleven was a part of two control groups. The pupils in the test group, was also a part of two focus groups where they described their thoughts about formative assessment in geometry. The theoretical background from which the study was based as well as the study’s analytical tools is a conceptual framework about formative assessment where five key strategies been in focus, both in the intervention and the focus groups. The result showed that most of the pupils in the two test groups had a positive result after the experience of formative assessment as support, while most of the control group showed a negative result after ordinary support in mathematics. After closed intervention, the focus groups said they´re not used to formative assessment. They are used to a summed-up assessment from their teachers consisting of grades, given after tests. To summarise the pupils’ thoughts about their new experiences of formative assessment: it was clear they understood the purpose with their work, they were open minded to tasks that lead to discussions, wanted feedback from teachers and classmates as well as support from teachers when it comes to self-assessment.
|
63 |
Formativ bedömning i teknikundervisning : En intervjustudie om användandet av formativ bedömning i grundskolanJohansson, Terese January 2021 (has links)
Syftet med studien var att ta reda på lärares arbetsmetoder för den formativa bedömningen i teknikämnet i grundskolan, vilka möjligheter och svårigheter lärare finner med formativ bedömning samt att ta reda på hur lärare skapar och bibehåller teknikintresset hos eleverna i teknikutbildningen genom grundskolan. Metoden som användes var semi-strukturerade intervjuer med legitimerade lärare som undervisar i ämnet teknik i grundskolan. Huvudresultatet visar att lärarna använder sig av formativ bedömning i olika utsträckning inom teknikundervisningen. Det framkommer att tidsbrist och stora elevgrupper utgör ett hinder för att arbeta fullt ut med formativ bedömning på ett adekvat och önskvärt sätt. För att bibehålla intresset för teknikämnet hos eleverna behöver undervisningen hitta elevernas intresseområde och att arbeta mycket praktiskt samt att modernisera undervisningen. Studien visar att lärarna arbetar med delar utifrån de fem nyckelstrategierna som presenteras i bakgrundsavsnittet.
|
64 |
Bedömning för lärande i idrott och hälsa grundskolan årskurs 7–9 : En kvalitativ undersökning om hur lärare ger formativ feedback och hur elever omsätter formativ feedback i ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9Olsson, Madelene January 2023 (has links)
Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur lärares återkoppling omsätts i handling av eleverna när de undervisas i idrott och hälsa. Studien genomförs med hjälp av deltagande observationer av två lärare i idrott och hälsa inom området redskap. På dessa lärare genomförs sedan semistrukturerade intervjuer för att belysa deras uppfattning av formativ bedömning, bedömning för lärande och hur de arbetat med detta under de lektioner som observerats. Tre elever kommer även intervjuas kort under observationerna för att få deras syn på den feedback de fått från lärarna. Intervjuerna transkriberas sedan och observationerna renskrivs och därigenom har det synliggjorts fyra kategorier som belyser formativ bedömning. Det resultat jag kommit fram till visar att det finns en variation av uppfattningar av den formativa feedbacken som ges till och tas emot av elever i idrott och hälsa. Lärarna ger rikligt med feedback till eleverna under lektionerna och eleverna upplever att de får en feedback som hjälper dem i sitt lärande. Dock är den feedback som ges inte alltid av framåtsyftande karaktär och stimulerar erfarenhetstillväxt hos eleverna. / The purpose of this study is to develop knowledge about how teachers’ feedback is translated into action by students in physical education and health. The study is done through participant observation of two teachers in physical education and health in the field of gymnastics. Semistructured interviews were carried out with these teachers to highlight their perception of formative assessment, assessment for learning and how the teachers worked with this during the lessons observed. Three students were also interviewed briefly during the observations to get their views on the feedback they received from the teachers. The interviews and the observations were then analysed and thereby four categories that highlight formative assessment have been made visible. The identified finding was that there were a variety of perceptions of formative feedback that was given to and received by students in physical education and health. The teachers gave plenty of feedback to the students during the lessons and the students felt that they were getting feedback that helped them in their learning. The feedback was not always of a,forward-looking nature that stimulated growth of the students.
|
65 |
"Ska jag förklara det?! Alla har ju redan löst det så vad spelar det för roll?" Användandet av formativ bedömning i utvecklingen av de matematiska förmågorna i Lgy 11Grudéus, Maria, Lindén, Nicklas January 2012 (has links)
The aim of this study is to investigate how mathematics teachers use formative assessment to make the course objectives clear to the student. This is part of a wider aim in Sweden to find ways for improving mathematics teaching. Qualitative semi-structrured interviews and observations were used for collecting data. Different approaches to integrate formative assessment in their classrooms is discussed: questioning, discussions in whole-class, group work and assessment and feedback. The analysis of the results indicated that the teachers thought differently about how to integrate the course objectives in their planning. Two out of three teachers did not consciously base their planning on these which could be due to a lack of time to discuss the curriculum amongst the teachers. Conditions that make implementation of these approaches more or less easy include the teacher’s view of formative assessment, the school-based support and the impact of high-stake tests such as national tests.
|
66 |
Challenges, needs, and connection points in EFL teachers’ and students’ perspectives of formative assessment / Utmaningar, behov och beröringspunkter i lärares och elevers perspektiv på formativ bedömning i engelskaLinde Svantesson, Melissa, Ticak, Sebastian January 2023 (has links)
Formative assessment is an educational approach that challenges the traditional summative ways of teaching. Although formative assessment has been found to stimulate learning development, it also involves difficulties for teachers to implement. Moreover, a tendency of blending summative and formative assessment has caused complications among both teachers and students. Furthermore, students require support, clear instruction, and training of self-regulation in order for formative assessment to be efficient. The present study aims to explore what research say about the challenges and needs of teachers and students concerning formative assessment as well as find connection points between the perspectives of teachers and students. The study is a research overview conducted through a thematic analysis of ten empirical studies. The data is collected by database research using specific delimitations with means to analyze studies significant to the aim and target demography of research, which is secondary education English as a foreign language (EFL) teachers and students. The findings suggest four themes: Teachers’ lack of time, support, or knowledge; Students’ need for clear instruction and thorough guidance; Difficulties in interactions and expectations; and Clashes with summative habits and a grade-oriented mindset. The discussion aligns these themes with theory on formative assessment and examines its alignment with policy documents as well as a Swedish secondary education EFL context. The present study offers an insight into problematic areas regarding challenges and needs of formative assessment.
|
67 |
Lärarens tydliggörande av kunskapskrav i grundskolan : Att tydliggöra kunskapskraven för spanska som främmande språk. En analys utifrån den formativa bedömningens perspektivMoreno, Margarita January 2014 (has links)
Denna studie har som syfte att beskriva en lärares tillvägagångssätt för att tydliggöra kunskapskraven i Lgr 11 som är relaterade till skriftlig språkfärdighet i spanska, samt att ta reda på elevernas uppfattningar om detta tillvägagångssätt. I den här studien används uttrycket att tydliggöra i en bred mening, vari ingår både lärarens verbalisering av kunskapskraven och alla aktiviteter som läraren sätter igång och som ska hjälpa eleverna att utveckla en förståelse för dessa. Undersökningen bygger på en fallstudie i vilken olika källor har använts: intervjuer med läraren och fyra elever, enkät, klassrumsobservationer, en matris och ett urval rättade uppgifter. Resultatet visar att läraren och hennes elever verbaliserar sina tolkningar av kunskapskraven på ett likadant sätt. För att tydliggöra kunskapskraven använder läraren flera olika tillvägagångssätt, främst utsagor om kvalitet och exempel på korrekta meningar. Som utsagor om kvalitet använder läraren de formuleringar som finns i kursplanen, samtidigt som hon förklarar med andra ord och tydliggör för eleverna vilka konkreta tecken på kvalitet dessa innebär i en text. Återkopplingen till eleverna är också ett tillfälle för att tydliggöra kunskapskraven. Som metod för att tydliggöra kunskapskraven efterlyser eleverna framförallt konkreta råd om hur en text kan bli bättre, samt att få exempel på bra och mindre bra texter. Både läraren och eleverna är tveksamma till vilken roll tydliggörande av kunskapskraven spelar i undervisningen. / This study aims to describe a teacher’s way to clarify knowledge requirements regarding written expression skills in Spanish. It also aims to find out how students perceive their teacher’s way to clarify those requirements. In this study the expression “to clarify” is used in a broad sense, in which is included not only the teacher’s verbalization of knowledge requirements, but also all the activities that the teacher starts in order to help the pupils understand them. This investigation is based on a case study in which data is gathered from the following sources: in-depth interviews with the teacher and four students, a survey, structured observations and documents (a scoring rubrics and a selection of assessed compositions). The results show that the teacher and her students verbalize their understanding of knowledge requirements in a similar way. The teacher uses different ways to clarify knowledge requirements, mainly through descriptive statements and examples of correct sentences. As descriptive statements she uses the same expressions that are used in the course plan while at the same time explaining them with other words and showing the students which specific characteristics those requirements imply when writing a text. Feedback to the students is also an opportunity to clarify knowledge requirements. As a method to clarify knowledge requirements students would like to get concrete advice about how a text could be better and exemplars of texts of varying quality. Both the teacher and the students have doubts about what role clarifying knowledge requirements may have for instruction.
|
68 |
Formativ bedömning : en enkel match eller en svår utmaning? Effekter av en kompetensutvecklingssatsning på lärarnas praktik och på elevernas prestationer i matematik / Formative assessment : a piece of cake or a difficult challenge? Effects of a professional development programme on teachers' classroom practice and students' achievement in mathematicsBoström, Erika January 2017 (has links)
Research reviews have shown that the use of formative assessment in classroom practice can substantially improve student achievement. However, a strong research base about how to support teachers’ implementation of such formative classroom practice is lacking. In this thesis, I investigate the effects of a comprehensive professional development programme (PDP) in formative assessment on teachers’ classroom practice and students’ achievement in mathematics. In addition, I identify reasons for the changes made in the teachers’ formative classroom practice. Fourteen randomly selected year - 7 mathematics teachers participated in the PDP. The teachers’ formative classroom practice before and after attending the programme was analysed and described, and reasons for their change in practice were explored. The effect of the changes in formative classroom practice on students’ mathematics achievement was examined using pre- and post-tests administered to both the intervention group and a control group. A mixed methods approach with classroom observations, teacher interviews, questionnaires and student achievement tests in mathematics was used in the studies included in the thesis. The results show that the teachers used aspects of formative assessment in their classroom practice before the PDP, but that there was plenty of room for development towards a more effective formative assessment practice. Several possibilities for developing the practice were identified. After the PDP the teachers believed in the idea of formative assessment and were motivated to make changes towards a more formative classroom practice. The teachers included new formative assessment activities in their classroom practice, but in different ways and to different degrees. The characteristics of these changes were identified, and also the characteristics of the PDP that the teachers found to be influential for their development of the formative classroom practice. Results also show that the teachers’ motivational beliefs held after the PDP was an explanatory factor for their changes in practice. However, the formative assessment practice the teachers implemented did not have a significant effect on their students’ achievement compared to the control group. In addition, there was no correlation between the number of formative assessment activities implemented by the teachers and their students’ achievement gains. Reasons for these non-effects on student achievement, and for the teachers’ degree and type of implementation of formative assessment in the classroom practice, are discussed in the thesis.
|
69 |
Bedömning för lärande i dans : En studie om danslärares bedömningsarbete i dans inom gymnasieskolan / Assessment for learning in dance : A study of teachers assessment in dance in upper secondary schoolAndersson, Lina January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att få kunskap om hur sex danslärare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya ämnes-och kursplanerna från 2011. Studien avser också undersöka hur danslärarna går tillväga under feedbacksamtal i dansämnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag själv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har använt mig av i studien är tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts på grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya ämnes-och kursplanerna. Resultatet visar att samtliga danslärare anser att ämnes-och kursplanerna styr deras bedömningsarbete, men även deras undervisningsplanering av kurser och lektioner. Alla lärare uppfattar att de nya ämnes-och kursplanerna från 2011 är tydliga. Resultatet visar också att danslärarna arbetar med formativ bedömning (bedömning för lärande) under läsåret och summativt inför betygsättning, då de tittar på allt insamlat material. En svårighet som alla lärarna uppger, är att få tiden att räcka till allt arbete som bedömning omfattar. På feedbacksamtal arbetar danslärarna formativt och vill både säga något om hur eleverna ligger till men också hur de ska arbeta vidare. Förutom omdöme och betyg på feedbacksamtal, vill alla lärare i undersökningen, även lyfta och stärka elevernas självförtroende och förmedla deras positiva utveckling. / The aim of this study is to gain knowledge of how six dance teachers view their work regarding assessment in Dance, in upper secondary school, within the new subject-and course syllabus from 2011. The study also aims to find out how the dance teachers go about in the feedback development dialogue in dance. The aim of the study is based upon my interest of assessment and how I further can find and develop different methods of assessment. The methods of the study are based on three qualitative interviews, as well as three interviews via e-mail. The interviewees have been chosen to participate in the study due to their students who major the Esthetic Programme, orientation Dance. The interviewees have also been chosen due to teaching within the new subject-and course syllabus. The result of the study demonstrate that the dance teachers find that the subject-and course syllabus is steering all of their work with assessment, as well as planning of courses and lessons. They also perceive the new subject-and course syllabus as very explicit. The result also shows that the dance teachers use formative assessment (assessment for learning) during the academic year. Summative assessment is used before grading, when they assess the students’ development and achievements. All teachers perceive one difficulty with assessment. They account for a shortage of time when it comes to assessing all elements of each course. During the feedback development dialogue in dance, the teachers are communicating in a formative way and present the students’ current position in the learning process, and how to reach further. In addition to rating and grading in the feedback development dialogue, all the teachers want to reinforce and strengthen the self-confidence of their students and also emphasize the students’ positive development.
|
70 |
Bedömning? Kan vi inte bara ha roligt? : En kvalitativ studie om lärare i idrott och hälsas bedömningsarbete i grundsärskolan / Assessment? Can’t we just have a good time? : A Qualitative Study of the Assessment Process of Teachers in Physical Education in Schools for Intellectually DisabledSödergård, Lars, Bergström Jonsson, Björn January 2011 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10, arbetar med kunskapsbedömning och dokumentation av kunskap. Vidare syftade studien till att undersöka vilken eventuell inverkan Lgr 11 kommer ha på detta arbete. Studiens frågeställningar var: Hur resonerar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan kring bedömning och betygssättning? Hur har lärare i idrott och hälsa i särskolan dokumenterat sina elevers utveckling med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument? Med vilka verktyg/på vilka sätt har elevernas kunskaper bedömts med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument samt hur uppfattar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan Lgr 11? Metod Intresseförfrågningar skickades ut till ca 50 aktiva idrottslärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10. Åtta lärare svarade positivt till medverkan varav två av dessa, efter vidare kontakt, sållades bort på grund av att de var verksamma i annan skolform än grundsärskolan. Intervjuer genomfördes sedan med de sex informanterna, på en tid och plats som passade informanterna. Intervjuerna var ca 40 min långa, semistrukturerade och frågeområdena omfattade tankar kring betyg och bedömning generellt, hur bedömningsarbetet sett ut med Lpo 94 som styrdokument, samt hur lärarna uppfattade Lgr 11. Intervjuerna behandlade även frågor rörande hur lärarna kunde föreställa sig att undervisningen skulle kunna se ut med Lgr 11 som styrdokument. Resultat Lärarna uppgav att deras huvudsakliga syfte med bedömningsarbetet var att samla information för att kunna anpassa undervisningen. Fem av sex ställde sig frågande till betyg i särskolan. Hälften av de tillfrågade lärarna uppgav att bedömning i särskolan är problematiskt på grund av att elevgruppen är heterogen. Lärarnas dokumentation av elevernas utveckling skiljde sig åt, några dokumenterade ingenting medan andra hade välutvecklade system. I samtliga fall bedömdes eleverna genom observation. Lärarnas samlade intryck av Lgr 11 var att kraven ävarhögre än i Lpo 94 men tre av dem menade att de är väldigt oinsatta i särskolans nya kursplan för idrott och hälsa. Slutsats Lärarnas skiftande inställning till kunskapsbedömning och dokumentation av bedömning kan relateras till deras uppfattning av syftet med ämnet idrott och hälsa i grundsärskolan. Vidare verkade det som att implementeringen av Lgr 11 inte fått särskilt stort fokus i idrott och hälsa i grundsärskolan på de skolor som informanterna i denna studie var aktiva. Anledningen till denna brist på fokus kan dock ej urskiljas ur resultaten i denna studie, utan kräver en annan studie med ett annat fokus. / Abstract Aim The aim of this study has been to investigate how teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled, year 7-10, incorporates assessment and documentation of knowledge in their practice. The aim of the study was also to investigate what possible effect the introduction of the new curriculum and syllabi of Lgr 11 will have on their work. The questions this study asked were: How do teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled argue about assessment and grading? In what way have teachers in physical education and health in schools for mentally disabled documented the progression of their pupils, with Lpo 94 as a framework? What tools of assessment have been used with Lpo 94 as a framework? and How do teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled perceive Lgr 11? Method An inquiry of participation was sent to 50 active teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled, year 7-10. Eight teachers agreed to participate in the study. Two of these eight teachers were excluded due to the type of school they worked in did not match the intended form of the study. Interviews were then conducted with the six informants, at a place and time that suited the informants. The interviews were approximately 40 min long, semi-structured and the questions covered thoughts on grading and assessment in general, how the assessment process with Lpo 94 as a framework had been carried out along with how the teachers perceived Lgr 11 and their thoughts on how their lessons will look, with Lgr 11 as a framework. Results The main purpose of the assessment process is gathering information to be able to make sure that the lessons maintain an appropriate level of difficulty, according to the interviewed teachers. Five out of six teachers questions the usage of grades in schools for intellectually disabled. Every other teacher claims that assessment in schools for intellectually disabled is difficult, mainly because of the heterogeneity of the groups of pupils. The way the different teachers document their pupils development differs from one-another, some teachers do not document the development at all, while some have elaborate methods for documentation. All of the teachers state that they assess their pupils through observation. The teachers’ collected impression of Lgr 11 is that the demands are higher than in Lpo 94 but three of the teachers mean that their familiarity with the new curricula for Physical education and health is poor. Conclusions The way the teachers in this study work with assessment and documentation of knowledge differs from one another. Some of the teachers seem to emphasize the importance of a functioning assessment process more than others. This can be related to what the teachers perceive as the purpose of physical education and health in schools for intellectually disabled. Furthermore it seems like the implementation of Lgr11 in physical education and health-classes has not received the attention needed in the schools in which the informants in this study are active. The reason for this lack of attention cannot be distinguished in the results of this study. Another study with a different focus would be necessary to investigate this matter.
|
Page generated in 0.1303 seconds