Denna c-uppsats handlar om äldres erfarenheter och upplevelser av att ta emot hemtjänst. Syftet är att undersöka hur hemtjänsten inverkar på äldres självbestämmande, inflytande och oberoende i vardagen. Jag har intervjuat fem äldre med olika nivåer på hjälpbehov. De äldre upplever att de inte kan påverka sin hemhjälp. Studien visar också att hjälptagarna är i stark beroendeställning i förhållande till hemtjänsten. Detta underläge visar sig bland annat i den tacksamhet som de intervjuade visar till personalen och även i förståelsen för deras pressande arbetssituation. Men även om hemtjänsten inverkar på de äldres frihet i vardagen möjliggör den att de kan bo kvar i sina egna hem. Detta är centralt för flera av de intervjuade. De äldre i min studie har olika strategier för att bibehålla sitt oberoende gentemot hemtjänsten. De intar en attityd av tacksamhet till vårdpersonalen och försöker att i det längsta klara sig med minsta möjliga hjälp från hemtjänsten. Även tidigare studier har visat att hjälptagare av hemtjänst ofta undviker att påverka hjälpens utformning eftersom det kan uppfattas som otacksamt och påverkar relationen till hemtjänstpersonalen.

Background: Despite the time and money invested in relationships with other companies, it is a fact that many of them fail. Considering this, remarkably little research has been done regarding how inter-organisational relationships are controlled, given that control can function as a solution to the problems involved with collaboration, which arise since such a relation exists in the interface between organisational boundaries, where the companies’ often conflicting interests and points of view meet. If one part is stronger than the other in a relationship, the weaker however tends to give way for the stronger’s will. What happens then in a relationship between mutually strong, mutually dependent actors? Up until now research within the field of inter-organisational control focuses on asymmetric situations of dependence, which leaves the research field of more balanced relationships unexplored. At the same time it is obvious that also more equal parties collaborate and need to efficiently control their relationships. Aim: The aim of this study is to create a model of control in an inter-organisational relationship where a strong mutual dependence exists between the parties. Completion: Through qualitative interviews a case study has been conducted in a relationship between two mutually dependent companies. Findings: The findings of the study show that control in a relationship that is characterized by a strong mutual dependence between the parties, is complex and comprises a combination of different control mechanisms. Closeness, and trust as a control mechanism remain central, but the results also highlight the importance of hierarchical control mechanisms. Furthermore, trust, in certain cases, substitutes hierarchical control. Market forces are also used to control the relationship, but only to a certain extent. Moreover, the study shows that both parties have an active role in developing trust as a control mechanism. The customer has however a more active role in bringing forward other control mechanisms, while the supplier mainly responds to these initiatives, and also accepts them to a great extent. The findings also pinpoint that the contract has a remarkable role, since the control that it enables is only partly applied in the relationship. Keywords: management control, inter-organisational relationship, dependence, partnership, Autoliv, Volvo. / Bakgrund: Trots det engagemang, den tid och de pengar som företag investerar i relationer med samarbetspartners, är det ett faktum att många samarbeten mellan företag misslyckas. Med tanke på detta fokuserar anmärkningsvärt lite forskning på hur interorganisatoriska relationer styrs, trots att styrning kan fungera som en lösning på den problematik som uppstår i interorganisatoriska samarbeten. Denna problematik består i att ett samarbete mellan företag befinner sig i ett gränssnitt mellan två parter där inte sällan konflikterande intressen och uppfattningar möts. Om en part är starkare i en relation, tenderar dock den svagare att vika sig för den starkares vilja. Vad sker då i ett samarbete där ingen part är starkare, där båda är ömsesidigt beroende? Hittills fokuserar forskning inom interorganisatorisk styrning på asymmetriska beroendeförhållanden, vilket lämnar forskningen vad gäller mer jämbördiga relationer outvecklad. Samtidigt är det uppenbart att även jämbördiga företag samarbetar och är i behov av att styra sina samarbeten så att de fungerar. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en modell över styrningen i ett interorganisatoriskt samarbete där parterna är starkt ömsesidigt beroende av varandra. Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudie gjorts av ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende. Resultat: Studiens resultat pekar på att styrning i ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende är komplex och utgörs av en kombination av olika styrmekanismer. Kärnan i styrningen är dock en nära relation och tillit som styrningsmekanism men till detta kommer också en hög grad av hierarkisk styrning, där dock tillitsmekanismer i vissa fall visar sig ersätta hierarkisk styrning. Dessutom finns en liten användning av marknadsmekanismer. Studien påvisar att båda parterna har en aktiv roll i att skapa tillit som styrmekanism. Vad gäller övrig styrning är framförallt kunden pådrivande och leverantörens roll ligger främst i att svara på kundens initiativ till styrning, som till största del accepteras. Studiens resultat pekar också på att den styrning som kontraktet lägger en grund för inte används till fullo i samarbetet, vilket ger kontraktet en anmärkningsvärd roll i samarbetet. Nyckelord: styrning, interorganisatoriskt samarbete, beroende, partnerskap, Autoliv, Volvo

ABSTRAKT Vår uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushållet, där kvinnor inte verkar ha lika mycket som män att säga till om vad gäller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgång till pengar inom familjen, främst vad gäller pengar för deras eget bruk. Vi tänker oss således en koppling mellan inkomst och hushållsarbete. Det vi avser undersöka är vem som lägger ner mest tid på hushållsarbete och hur inkomsten kan påverka denna fördelning, om den har någon påverkan. Med samhällsutvecklingen har kvinnan kommit ut på arbetsmarknaden i allt större utsträckning än tidigare, men många av de typiska ”kvinnosysslorna” finns fortfarande kvar. Sådant som jämställdhet, utbildning och könsroller påverkar också det hur hushållet sköts. För att undersöka kvinnans ekonomiska beroende av mannen tänker vi oss att resursförhandlingsmodellen kan ge oss förklaringar till varför hushållsarbetet fördelas såsom det gör. Detta ser vi även att Homans teori ska kunna hjälpa till att ge förklaringar till. Kärlekskraftsteorin kan ge förklaringar till kvinnors ekonomiska underordning och beroendeställning gentemot mannen. För att undersöka våra forskningsfrågor har vi gjort två intervjuer med en person som arbetar inom Landstinget Västernorrland med regionala resurser för kvinnor och den andra informanten är verksam inom politiskt arbete för kvinnors nätverk i Sverige. Vi har också delat ut enkäter på sex arbetsplatser i länet. Det handlar om enkäter med utgångspunkt från kvinnors ekonomiska beroende av män. Enligt våra enkätundersökningar tjänar kvinnor med högskola-/universitetsutbildning nästan lika mycket som männen med samma utbildning gör. Kvinnor har också det största ansvaret inom hushållet och de obetalda hemsysslorna. Det finns en stereotyp uppfattning av hur ett hem bör vara organiserat. Kvinnorna, oberoende av vilken inkomst de har, utför en större del än mannen av hushållsarbetet. Könsrollerna lever vidare trots att män och kvinnor är mer ekonomiskt jämställda såväl yrkesmässigt som utbildningsmässigt, men när det kommer till hushållsarbetets fördelning lever, som sagt, könsrollerna kvar.

Leva Nykter i Ljusdal bedrivs som en öppenvårdsbehandling på kvällstid enligt tolvstegsprogrammets filosofi två gånger varje vecka. Studien lyfter fram brukarnas egna åsikter och upplevelser av att genomföra detta program. Den innehåller hur deltagarna har upplevt själva deltagandet i programmet i termer av delaktighet och klimat m.m, vilket stöd de har upplevt sig ha fått samt hur det går för dem nu, ett par år senare och hur de bedömer sin framtid. Därmed handlar den såväl om utfall som kvalitet i vården. Studien har genomförts med hjälp av en strukturerad enkät där i huvudsak flervalsfrågor samt skattningsskalor har använts. I slutet av enkäten har brukarna även givits en chans att fritt tycka till om verksamheten, om vad de själva ansåg vara bra och vad som kunde ha gjorts bättre. Resultatet av studien har visat att vårdmiljön och programmets innehåll (funktionell kvalitet) på Leva Nykter har upplevts som positivt av brukarna. Att behandlingen har varit på kvällstid, att ha kunnat fortsätta arbeta och bo på hemmaplan har varit något som har uppskattats mycket av brukarna. Det har skett en positiv förändring överlag på de initialt upplevda problemområdena (teknisk kvalitet) från det att brukarna skrevs in till utskrivningen. Många av de tidigare problemen har idag försvunnit men några finns dock kvar i reducerad styrka. Av allt att döma verkar det ha gått bra för de brukare som har svarat på enkäten och brukarnas egen framtidstro är positiv när det gäller deras kommande tillvaro. Kvinnorna har haft lägre svarsfrekvens än männen, har i mindre utsträckning fullföljt behandlingen och har inte deltagit i självhjälpsgrupper vilket kan innebära att Leva Nykter kanske bör se över hur deras program fungerar specifikt för kvinnor vid en annars mycket väl fungerande verksamhet.

APA har föreslagit den nya diagnostiska kategorin, hypersexuell störning, för att effektivisera forskning kring individer med normativa men omåttliga sexuella beteenden associerade med lidande. Pilotstudiens syfte var att undersöka om symptomnivå mätt med Hypersexual Disorder Screening Inventory (HDSI), var relaterat till upplevelsen av livskvalitet, psykiskt lidande och nedstämdhet samt förekomst av negativa konsekvenser. Syftet var även att utforska HDSI’s samstämmiga validitet. Deltagarna, vilka rekryterades genom annons, besvärades av omåttliga sexuella beteenden. Inga skillnader förelåg mellan grupperna som jämfördes avseende livskvalitet och upplevda konsekvenser, men gruppen som uppfyllde diagnoskriterierna (n=35) rapporterade ett större psykiskt lidande, mer oro för konsekvenser och en tendens till mer nedstämdhet än den subkliniska gruppen (n=24). Resultatet indikerade att högre symptomnivå enligt HDSI var förenat med sämre psykiskt mående. Formuläret visade tillfredställande samstämmig validitet. Båda grupperna rapporterade livskvalitet och psykiskt lidande på klinisk nivå samt förhöjd nedstämdhet, vilket stödjer diagnosens relevans, men fyndet ledde även till funderingar kring om formulärets bedömningsinstruktioner är för stränga.

No description available.

SAMMANFATTNING   Akupunktur har en mångtusenårig historia och kan användas vid till exempel vid smärta, oro och depression. Vid behandling av beroendetillstånd används ett standardiserat öronakupunkturprotokoll (NADA), som främst används i syfte att avgifta substansberoende men kan även användas mot oro och ångest. Akupunkturen är kostnadseffektiv och har få negativa biverkningar. Vi vill med denna systematiska litteraturstudie beskriva människors erfarenheter av akupunktur som behandlingsmetod vid beroende och missbruk. Denna studie grundar sig på tio stycken vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes i databaserna, Cinahl, PubMed och PsycInfo och artiklarna kvalitetsgranskades. Resultatet visade att akupunkturens positiva effekter framkom i alla studierna, bland annat på avslappning, sömn, oro, depression, abstinens och drogsug. Den avslappnande effekten samt minskning av oro och depression var huvudresultatet i flera studier. Genom resultatet har det framkommit att deltagarna i studierna upplever att akupunkturen ger en mängd positiva erfarenheter, dock behövs mer forskning inom området för att öka kunskapen om alternativa behandlingsformer.

The aim of present study is to evaluate the work of the employees within the Addict Care field, how they experience their struggle as well as the significance of the interaction between the client and the employees. It takes a great deal of effort when facing individuals with alcohol –and drug related problems. The focus should be on the occupational and individual qualifications, while there is legislation, regulations and ethical guidelines to be followed. Intending to comprehend these issues better several interviews were made with six employees within The Administration for the Social Services and The Addict Unit in Växjö area. The purpose was to, from their point of view, find out about the experiences and opinions in general when working with these matters. The Addict Care field must be characterized by commitment and involvement from the staff. The best results are accomplished when there is mutual trust and honesty between both parties.

Världen blir allt mindre och fler människors levnadsstandard runt om i välden blir allt mer påtaglig. Samtidigt lever vi i västvärlden i ett samhälle som strävar efter att bli individualistiskt. Vi i väst har aldrig tidigare varit så medvetna, kritiska och utbildade som nu, vilket även borde betyda en ökad sympati för våra medmänniskor. Men forskare säger annat. Våra handlingar bygger allt mer på vad som kommer att se bra ut i våra CV. Detta projekt försöker gestalta människans behov av medmänniskor och hennes behov av att känna sig behövd. Projektet producerade en artefakt i form av en golvlampa som ska förmedla projektets budskap. Projektet skiljer sig något från en konventionell designprocess då budskapet och berättelsen är beställaren. Processen bygger på ett förhållningssätt som har kommit att kallas konceptdesign.

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka vetenskaplig litteratur om hur sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal bemöter och vårdar patienter med missbruksproblem. Begreppet missbruk innefattar alla former av missbruk av både narkotika och alkohol. Artiklarna skulle handla om patienter med ett missbruk och deras möte med vården. Litteratursökningen har skett i följande databaser: Science Direct (Elsevier) PubMed , Blackwell Synergy. Urvalet skedde utifrån relevans till syfte och frågeställningar. Sammanlagt har 20 stycken artiklar mellan åren 2002-2007 har använts. Resultatet visade ett negativt fördomsfullt bemötande mot missbrukare och att dessa fick en sämre omvårdnad.Det fanns även en stor brist på kunskap om missbruksproblem inom sjukvården och att frågor om alkoholkonsumtion inte alltid ställs till patienter. Hur sjukvårdspersonalens bemötande är spelar en mycket stor roll för att få missbrukarens förtroende och ökar sannolikheten för att patienten tar emot råd och stöd . Enskilda samtal med patienten om missbruksproblemet är en åtgärd som främjar en livsstilförändring.