Bakgrund: Svåra besked lämnas dagligen inom vården och definieras som svår eller ledsam information som drastiskt förändrar en persons uppfattning om livet och framtiden negativt. Sjuksköterskans yrkesroll i överlämnandet av ett svårt besked är att vara närvarande för läkare, patient och anhöriga. Majoriteten av den forskning som är gjord riktar sig till läkare och mindre till sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter i samband med att svåra besked delges till patienten. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom fem kategorier: Vikten av att anpassa information, Vikten av att använda sin professionalitet, Vikten av att bibehålla en god relation, Meningsskiljaktighet i teamet och Kunskapsbrist. Sjuksköterskan gav information och stöd samt skapade en relation med patient och anhöriga. Meningsskiljaktighet mellan läkare och sjuksköterska angående undvikande av svåra besked identifierades samtidigt som det i motsats identifierades att läkare och sjuksköterska delade samma värderingar angående hög sanningsenlighet till patient. Det framkom även att utbildning och övning saknades och efterlyses. Konklusion: Forskning och utbildning kring sjuksköterskans involvering i svåra besked anses bristfällig och litteraturstudiens resultat visar att fortsatt forskning behövs för att kunna ge evidensbaserad omvårdnad. / Background: In healthcare difficult news are given on a daily basis and is defined as any difficult or sad information that drastically changes a persons perceptions about his or her life and future in a negative way. The nurses role in delivering difficult news is to be present for physicians, patients and relatives. The majority of the previous research focuses more on physicians than nurses. Aim: The aim was to illuminate the nurses experience when difficult news is delivered to the patient. Method: The study was conducted as a literature study. Results: In the literature study´s result five categories emerged: The importance of adjusting information, The importance of using one’s professionalism, The importance of maintaining a good relationship, Disagreement in the team and Lack of knowledge. The nurse gave information and support and established a relationship with the patient and relatives. Disagreement between physicians and nurses regarding evasion of difficult news was identified while in the contrary physicians and nurses shared the same values regarding truthfulness to the patient. It also emerged that education and practise was missing and requested. Conclusion: Research and education about the nurses involvement in delivering bad news is considered being inadequate and the results of the literature study shows that continued research is required in order to give care based on scientific evidence.

Statisk visar på att över 50 000 människor i Sverige insjuknar i cancer varje år. Ny forskning visar att det finns ett samband mellan ett cancerbesked och en ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död. Hur ett cancerbesked lämnas har stor betydelse för den fortsatta reaktionen, vilken är individuell. På vilket sätt skall ett cancerbesked lämnas för att den fortsatta reaktionen efteråt blir så lätthanterlig som möjligt? Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att få ett cancerbesked. Metoden var narrativ och bygger på kvalitativ data i form av självbiografier och som senare har analyserats narrativt med utgångspunkt ur ett vårdvetenskapligt livsvärldsperspektiv. Texten har hanterats som intervjumaterial och en innehållsanalys har gjorts. Resultatet lyfter fram tre huvudteman; Överlevnadsstrategier, att bli sviken och sökandet efter svar som beskriver patienternas upplevelser. Patienterna upplever att informationen vid ett cancerbesked ofta är bristfällig och uttrycker vikten av att personalen avsätter tid och inte stressar i samband med att beskedet lämnas. De beskriver också att det är många blandade känslor som uppstår som overklighetskänslor, rädsla, längtan och ilska. Resultatet visar att reaktionerna är individuella men att känslorna i allmänhet är likartade. I diskussionen förs ett resonemang kring resultatets centrala delar och det essentiella lyfts fram. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund Cerebral pares är ett samlingsnamn för hjärnskador på den omogna hjärnan som kan uppstå under fosterlivet, i samband med förlossningen eller under spädbarnsperioden fram till två års ålder. Då den omogna hjärnan har en förmåga att till viss del kompensera för skadade delar och där det är stor skillnad från fall till fall, kan det vara svårt att tidigt ställa diagnosen Cerebral Pares. För föräldrarna kan det innebära en lång process fram till beskedet, där stor ovisshet råder. Bemötandet från vårdpersonalens sida har en central roll i den här processen och kan med fördel anta ett personcentrerat perspektiv. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av vårdpersonalens bemötande i samband med mottagandet av beskedet om att deras barn har cerebral pares. Metod En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer tillämpades. Sex intervjuer genomfördes. Intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat Föräldrarna redogjorde för vikten av ett bra bemötande under processen då de fick beskedet om att barnet hade en CP-skada. Ett bra bemötande beskrevs av föräldrarna som personligt, informativt, empatiskt samt med känslan av att tillräckligt med tid fanns avsatt för dem. De uttryckte att behovet av stöd och uppföljning genom hela processen var viktiga faktorer för att orka med sin situation, samt att vårdpersonalen inte enbart riktade sitt fokus mot barnet. Slutsats Personcentrerad omvårdnad var en viktig aspekt vid bemötandet av föräldrar som får besked om att deras barn har en CP-skada. Det var önskvärt att kommunikationen var rak och informativ men samtidigt inkännande och bekräftande. Vad det gällde behovet av information skiftade det mellan föräldrarna i föreliggande studie och somliga uppskattade ovissheten mer än fakta.

Bakgrund: Att möta patienter som befinner sig i en svår situation och vars sjukdomstillstånd påtvingar dem ett lidande kan vara komplicerat och smärtsamt. I denna litteraturstudie definieras svåra situationer med patienter som nyligen delgivits svåra besked eller patienter som har långt framskriden cancer eller KOL. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roll i mötet med patienter i svåra situationer.Metod: Tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar låg till grund för denna litteraturstudie. Sökningarna för att finna dessa artiklar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO.Resultat: Två tydliga kategorier, tröst och stöd, identifierades. Som exempel på de sätt att ge tröst som nämns återfinns bl.a. humor, närhet, beröring och att möjliggöra att patienten blir så delaktig som möjligt i sin egen vård. Den stödjande rollen innefattar t.ex. att ge utrymme för känslor, bara finnas till och att inge hopp.Slutsats: Sjuksköterskan har en både tröstande och stödjande roll i mötet med patienter i svåra situationer. / Background: Meeting patients who are in difficult situations and are suffering from illness may be complicated and painful. In this literature review difficult situations were defined as patients who have recently received bad news or patients with advanced cancer or COPD.Aim: The purpose of this literature review was to examine the role of the nurse when meeting patients in difficult situations.Method: Ten qualitative and quantitative scientific articles were the basis for this literature review. The databases used to find these articles were CINAHL, PubMed and PsycINFO.Results: Two categories, comfort and support, were identified. Some examples of comfort are humor, closeness, touching and helping the patient to take part in his or her own care. The supporting role includes allowing for emotional expression, just being there and helping the patient achieving hope.Conclusion: Nurses have a comforting as well as a supporting role when meeting patients in difficult situations.

Kunskap och vetenskap inom hur det upplevs att drabbas av fysisk funktionsnedsättning efter en traumatisk ryggmärgsskada måste finnas för att sjuksköterskan ska kunna få en förståelse för personens upplevelse och förstå sin rolls betydelse. Detta ämne anses vara viktigt eftersom individen som drabbats av en ryggmärgsskada oftast inte kan använda de tidigare kroppsfunktioner som medför att personen ställs inför en livsavgörande händelse. I detta skede krävs det av sjuksköterskan att visa empati och möta individer i deras unika situation. Syftet med denna studie är att beskriva personers upplevelser av att drabbas av en fysisk funktionsnedsättning efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att kunna besvara syfte användes kvalitativ manifest innehållsanalys med latent ansats i denna litteraturstudie. Analysen slutade i 2 huvudkategorierna. Huvudkategorierna var att ställas inför en livsavgörande händelse, stödet från andra och bemötandet från andra. Att drabbas av en fysisk funktionsnedsättning till följd av en traumatisk ryggmärgsskada beskrevs som en livsomvälvande händelse som påverkade personen fysiskt och psykologiskt. Resultatet resulterade i kunskap om hur personerna hanterade förändringen, stödets betydelse och hur de upplevdes bli bemötta av andra personer. För att personen ska kunna bearbeta händelsen och acceptera förändringen var hur beskedet gavs en viktig faktor. SPIKES-modellen (setting, perception, invitation, knowledge, emotion, summary) används för att ge diagnoser och prognoser  inom cancervården, emellertid skulle denna modell kunna vara till hjälp för sjuksköterskan i deras arbete att vara ett stöd till personer som drabbats av en fysisk funktionsnedsättning.

Bakgrund: En av tre svenskar kommer att få ett cancerbesked under sin livstid. Cancerutvecklingen kan påverkas av yttre faktorer som kosten samt tobaksanvändning. Cancerbeskedet kan upplevas som en livskris och är förknippat med faran av att dö. Det har stor betydelse hur ett cancerbesked lämnas. En roll som sjuksköterskan har är att lindra lidande, öka välbefinnandet och ge stöd i olika sammanhang.  Syftet: Att beskriva upplevelser efter att ha fått ett cancerbesked. Metod: En kvalitativ självbiografistudie med induktiv ansats baserat på självbiografier. Resultat: Resultatet belyser upplevelsen av att få ett cancerbesked, där många olika känslor framkom. Dessa delades upp i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Det framgick i resultatet att cancerbeskedet upplevdes tungt och svårhanterbart. Beskedet uppmärksammade samtliga på hur skört livet är, och de gav en annan syn till livet. Slutsats: Olika delar i livet kommer att påverkas vid ett cancerbesked och det finns ingen tydlig mall för hur upplevelsen av beskedet kommer att hanteras. Samhörighet, god kommunikation och mänsklig kontakt är viktigt för att kunna minska lidandet.