För att nå betyget E i ämnet svenska behöver elever i årskurs 9 uppvisa förmågan att använda sig av enkla gestaltande beskrivningar. Genom kvalitativ textanalys av tio elevtexter undersöks hur eleverna använder sig av just gestaltande beskrivningar. En gestaltande beskrivning innebär den strategi eleverna använder sig av för att skapa en visuell bild av texten. Med en tvärvetenskaplig ansats fokuserar undersökningen på gestaltande beskrivningar av miljö, deltagande personer och synvinkel. Elevtexterna som analyserats är hämtade från det nationella provet i svenska för årskurs 9. Uppgiften texterna är hämtade från innebär att eleverna ska skriva en novell med inspiration av en specifik bild. Tillsammans med bilden skapar novellerna multimodala texter. Analysen av novellerna visar att elevernas noveller skiljer sig markant åt vilket beror på bildens möjliga betydelsepotentialer. Elevernas gestaltande beskrivningar speglar variationen av betydelsepotentialer.

En teknisk handbok är ett verktyg som används av kommuner och projektörer runt om landet. Rapporten är avsedd att kunna nyttjas som stöd och inspiration bland de som planerar att framställa en teknisk handbok och de som söker fördjupad kunskap i hur en redan framställd handbok kan användas, förbättras och underhållas.  En teknisk handbok kan ge stora vinster för sina användare om den utformas på rätt sätt. Det finns många olika utmaningar att övervinna för de som arbetar med framställandet av en teknisk handbok.

Syftet med studien är att undersöka hur några sångpedagoger erfar fenomenet sångteknik. Forskningsfrågorna handlar om hur sångpedagogerna verbaliserar sin syn på sångteknik, registertermer och metoder samt hur sångpedagogerna förhåller sig till forskning i området. Utgångspunkterna för genomförandet är semistrukturerade intervjuer där fyra sångpedagoger med lärarexamen har intervjuats. Studiens teoretiska ramverk omfattas av fenomenologi med inriktning mot intentionalitet och livsvärdsfenomenologi. Intervjuerna spelades in med ljudupptagning som sedan transkriberades och analyserades med tematisk analys. De teman som utkristalliserades presenteras i resultatkapitlet och är följande: sångpedagogernas syn på sångteknik, sångpedagogernas erfarenheter och uppfattningar av register, sångpedagogernas egna metoder samt sångteknik och metoder i förhållande till forskning. Resultatet synliggör både likheter och olikheter i hur de ser på och verbaliserar sina förhållningssätt till sångteknik, registertermer, metoder och forskning. De erfarenheter som ligger till grund för dessa förhållningssätt erfars emellertid i den egna livsvärlden och har på olika sätt haft betydelse för hur de erfar fenomenet sångteknik och förhåller sig till det i undervisningen. Resultatet visar även att sångpedagogerna är överens om att forskning i sång är mycket viktigt, dock är det endast undantagsvis som de själva vänder sig till forskning. I diskussionen resoneras det vidare kring de teman som framkommer i resultatet i relation till den tidigare forskningen som presenteras samt det teoretiska perspektiv som genomsyrar studien. / The purpose of this study is to investigate vocal teachers views on and experiences with the singing technology phenomenon. The study’s research questions concerns how singing pedagogues verbalize their views on singing technique, their terms about register, methods and their relation to research. The starting points for implementation is semi structured interviews with four singing pedagogues whom all have a teachers degree. The study’s theoretical framework covers phenomenology and focus on intentionality and lifeworld phenomenology. The interviews was recorded with phonogram and later transcribed and analyzed through thematic analysis. The different themes which are presented in the result are as follows: the vocal teachers views on singing techniques, the vocal teachers experiences and perceptions of registers, the vocal teachers own methods and singing techniques and methods in relation to research. The result visualizes both similarities and differences in how they view and verbalize their approaches to singing technology, terms about register, methods and research. The experiences that form the basis of these approaches, however, are experienced in their own lifeworld and have in different ways been important for how they experience the phenomenon of singing technique and relates to it through teaching. The result also shows that the singing pedagogues agree that research on singing is very important, nonetheless they themselves seldom turn to research. The discussion is further conferring around the themes that emerge in the result in relation to the previous background and the theoretical perspective that permeates the study.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att förbättra livskvalité för patienter och närstående och erbjuda dem stöd. Stöd till närstående kan ske på olika sätt, där god kommunikation är av betydelse för att minska oklarheter. Inom den palliativa vården förekommer det en rad samtal och ett av dem är närståendesamtalet som är ett kliniskt verktyg för att kommunicera med närstående. Forskning beskriver närståendesamtalet som användbart för vårdpersonal för att förmedla information och planera vården. Det finns ett behov av mer forskning som inriktar sig på närståendes perspektiv och undersöker vilken stödjande funktion samtalet kan ha. Syfte: Att beskriva närståendes förväntningar och upplevelser av ett närståendesamtal under pågående vårdtid. Metod: Studien har en explorativ design, där närståendesamtalet utforskas för att få ny kunskap. Femton individuella intervjuer genomfördes med närstående efter att de har deltagit i ett närståendesamtal inom specialiserad palliativ sluten vård. Intervjuerna transkriberades Verbatim och analyserades genom Sally Thone tolkande beskrivning. Resultat: Närståendes förväntningar och upplevelser presenteras utifrån fyra mönster som är närståendes behov av att få en förståelse av situationen, faktorer som kan inverka på upplevelsen av närståendesamtalet, närståendes situation och behov av stöd och till sist närståendes råd och förslag till förbättring av närståendesamtalet. Närståendes förväntningar inför närståendesamtalet grundar sig i en ovisshet och en främmande situation. Deras upplevelser av samtalet är avhängigt av en rad aspekter och resulterar i ett behov av att individanpassa närståendesamtalet. Diskussion: Resultatet diskuteras till viss del utifrån den teoretiska referensramen delaktighet i ljuset, delaktighet i mörkret. Närståendes medverkan i forskningen lyfts fram och diskuteras likaså ”insider forskningen” när studien genomförs inom den egna verksamheten. / Background: The palliative care aims to improve the quality of life for patients as well as their families, and to offer them support. Family members can be supported in several ways, where good communication is important to reduce uncertainties. In the course of palliative care, there will be held multiple conversations and one of these is the family conversation which is a clinical tool to communicate with the family members. Research describes this conversation as useful for healthcare professionals to relay information and planning care. There is a need for more research focused on the perspective as seen from the family members and which can further investigate which supporting function the conversation can have.Purpose: To describe family members´ expectations and experiences of a family conversation during the ongoing palliative care. Method: The study has an explorative design, where the family conversation is explored to reveal new knowledge. Fifteen individual interviews were conducted with family members after they had participated in a family conversation within specialist palliative inpatient care. The interviews were transcribed verbatim and analysed using Sally Thone's interpretive description. Results: The family members´ expectations and experiences are presented on the basis of four patterns: family members´ need to get an understanding of the situation, factors that may affect the experience of the family conversation, family members´ situation and need of support and finally family members´ councils and suggestions for the improvement of the family conversation. Family members´ expectations prior the conversation are based in an uncertainty and an unfamiliar situation. Their experiences of the family conversation were highly individual and depend on several aspects, which results in a need to individualise and adapt the conversation on the unique situation. Discussion: The result is to a certain degree discussed with the basis in the theoretical reference framework participation in the light, participation in the darkness. Family members´ involvement in research is emphasised and discussed as well as "insider research" when the study is conducted within the frame of the own setting.

Background: Patients who receive palliative home care are in need of support from their family members who take on great responsibility related to the patients’ care but who often feel unprepared for the situation. An increasing number of interventions aimed at supporting family members in palliative care have been described and evaluated. It is not known whether and how these interventions actually affect the care or support provided to the patient. It has been suggested that family members are likely to provide better support or care with positive experiences for the patients after intervention participation. However, this has not been studied from the perspective of the patients themselves. Aim: The aim is to explore patients’ experiences after their family member participates in apsycho- educational intervention during palliative care. Method: This study has a qualitative approach and interviews were conducted with eleven patients whose family members had participated in a psycho-educational intervention during palliative home care. The interviews were analyzed with interpretive description. Results: Patients’ experiences are represented by three themes: Safe at home; A facilitated and more open communication; and Feeling like a unit of care. Patients experienced that their needs were better met and that their family members became more confident at home without risking their own health. Patients felt relieved when their family member was given the opportunity to talk and reflect with others in the same situation and hoped that the intervention would contribute to a more honest communication between them and their family member. Further, it was of great importance to the patients that their family members got the attention and were confirmed and supported by the healthcare professionals. Conclusion: These findings show how an intervention targeted at family members during palliative home care also benefited the patients. The findings are therefore useful when developing support to family members in palliative care. / Bakgrund: Patienter som erhåller palliativ hemsjukvård är i stort behov av stöd från sina närstående, som ofta tar ett betydande ansvar för patientens vård. Dock känner sig  närstående ofta otillräckligt förberedda för situationen. Ett ökat antal interventioner som syftar till att stödja närstående i palliativ vård har beskrivits och utvärderats. Det är inte känt om eller hur dessa interventioner påverkar patienten men det har föreslagits att närstående troligtvis ger bättre vård och stöd med positiva erfarenheter för patienten. Detta har dock inte studerats från patientens perspektiv. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av vård och stöd i hemmet efter att deras närstående deltagit i en intervention under pågående palliativ vård. Metod: Studien har en kvalitativ utgångspunkt och är designad utifrån tolkande beskrivning. Intervjuer genomfördes med elva patienter vars närstående deltagit i ett stöd och informationsprogram under pågående palliativ hemsjukvård. Resultat: Patienternas upplevelser presenteras genom tre teman: Trygghet i hemmet, En underlättad och mer öppen kommunikation och Känsla av att vara en enhet för vård. Patienterna upplevde att deras behov blev bättre tillgodosedda, deras närstående fick mer självförtroende hemma och vården skedde utan att riskera närståendes hälsa. Patienterna kände sig lättade över att deras närstående fick en möjlighet att tala och reflektera med andra i samma situation och hoppades att interventionen skulle medföra en förbättrad och ärlig kommunikation mellan dem och deras närstående. Vidare så var det viktigt för patienterna att deras familjemedlem fick uppmärksamhet och blev bekräftade och stöttade av vårdpersonalen. Slutsats: Dessa resultat visar hur en intervention riktad mot närstående under palliativ hemsjukvård även kommer patienten till nytta. Resultatet kan bidra med kunskap för utveckling av stöd till närstående i palliativ hemsjukvård.

Digitala verktyg dominerar livets alla aspekter nuförtiden. Detta inkluderar naturligtvis utbildningssektorn på alla nivåer. I grundskolans teknikundervisning på högstadiet är det vanligt att se filmer som relaterade till ämnesinnehåll. En tekniklektion är annorlunda än andra ämnen, där det kan vara svårt att undervisa teoretiskt under hela lektionen. När lärare vill beskriva en process eller ett system i lektionen räcker det inte med att bara visa bilder inom ämnessammanhang. Dynamiken i lektionen är kopplad till interaktionen mellan lärare och elever, mellan elever och mellan elever och ämnesinnehåll i klassrummet. Det krävs ett praktiskt arbete för att förbättra interaktionen med ämnesinnehåll och därmed får eleverna bättre lärande, men begränsade resurser i högstadiet gör att lärarna försöker hitta olika enkla läromedel för att kunna skapa en lektion där elever känner sig intresserade och får ett maximalt lärande utifrån undervisningen i ämnet.Detta examensarbete handlar om filmens inverkan på det eleverna förklarar i teknikundervisning utifrån nedanstående forskningsfrågor: 1. Hur beskriver elever det som de har förstått genom användning av film som läromedel? 2. Hur förändras elevers beskrivning av ämnesinnehållet innan och efter de fått se en film som komplement?Syftet med denna studie är att undersöka och skapa kunskap om elevers upplevelser av sin förståelse genom att använda digitala läraktiviteter i form av filmer i teknikundervisning. Datainsamlingen genomfördes i en grupp av högstadieelever i årskurs 9, gruppen består av 25 elever, där fick eleverna svara på samma frågeformulär på två lektioner, svaren låg till grund för datainsamlingen.Datainsamlingen gick till på så sätt att elever fått svara på frågor efter en undervisning i ett speciellt tekniskt område. Sedan upprepades undervisningen i momentet och eleverna fick besvara samma frågor efter att de tittat på en film som är relaterad till samma tekniskt ämnesinnehåll. Elevernas förståelse och lärande med och utan film jämfördes, analyserades och slutsatser drogs efteråt med hjälp av induktiv tematisk och fenomenografisk analys som kvalitativa metoder. Slutsatsen av denna studie visar att en positiv förändring sker i elevers beskrivningar genom att se en film. Detta är tydligt genom att eleverna kunde använda rätt begrepp och uppfatta ämnesinnehåll mer fördjupat efter att ha sett filmen. Vilket påpekar att det finns ett behov av att inkludera den typ av digitala lärresurser i teknikundervisning för att kunna hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för teknikämnet. / Digital tools dominate every aspect of life these days. This of course includes the education sector at all levels. In primary school technical education at upper secondary level, it is common to see films related to subject content. A technology lesson is a little bit different to other subjects, where it can be difficult to teach theoretically throughout the lesson. When teachers want to describe a process or a system in the lesson, it is not enough to just show images within the context of the subject. The dynamics of the lesson is linked to the interaction between teacher and students, between students and between students and subject content in the classroom. Practical work is required to improve the interaction with the content of the subject and thus the students get better learning, but limited resources in junior high school mean that teachers try to find various simple teaching aids to create a lesson where students feel interested and get maximum benefit from the subject. This degree project carries out an investigation that deals with the impact of the film on what the students explain in technology education based on research questions below: 1. How do students describe what they have understood through the use of film as a teaching tool 2. How does the students describe the subject content before and after seeing a film as a teaching complementary activity? The purpose of this study is to investigate and create knowledge for students' experiences and understanding by using learning activities in the form of films in technology education. The data collection was carried out in a group of elementary school students in year 9, the group consists of 25 students, where the students had to answer the same questionnaire in two lessons, the answers were the basis for the data collection.The data collection was organised by letting students answer questions after a lesson in a special technical area, then repeating answering the same questions after watching a film related to the same technical subject content.Students’ understanding and learning with and without film were compared, analysed and conclusions drawn afterwards using inductive thematic and phonomyography analysis as qualitative methods. The conclusion of this study shows that a positive change occurs in students' descriptions by watching a film. This is clear by the fact that the students were able to use the correct concepts and perceive subject content more deeply after watching the film. Which points out that there is a need to include this type of digital learning resources in technology teaching in order to help students develop their understanding of the technology subject.

<p>The main purpose of this qualitative study was to describe clients’ descriptions of the professional role case manager and how it relates to the job description provided from a project in which both case managers and clients were participating. Both what case managers do and are expected to do were explored. The project involved case management in the purpose to strengthen and enhance the care and quality of life for clients who are dually diagnosed. Interviews were conducted with five clients and the result was analyzed with theoretical concepts from role theory. The clients’ descriptions of the case manager corresponded fairly well to the job description and former studies that have captured client descriptions. The role of the case manager was described as being available, flexible, outreach oriented, motivating, supportive, committed, giving immediate assistance and doing a lot of tasks. Furthermore as someone who activates the clients, goes by car, represents, clarifies, co-ordinates and should work professionally and individual-based.</p>

The main purpose of this qualitative study was to describe clients’ descriptions of the professional role case manager and how it relates to the job description provided from a project in which both case managers and clients were participating. Both what case managers do and are expected to do were explored. The project involved case management in the purpose to strengthen and enhance the care and quality of life for clients who are dually diagnosed. Interviews were conducted with five clients and the result was analyzed with theoretical concepts from role theory. The clients’ descriptions of the case manager corresponded fairly well to the job description and former studies that have captured client descriptions. The role of the case manager was described as being available, flexible, outreach oriented, motivating, supportive, committed, giving immediate assistance and doing a lot of tasks. Furthermore as someone who activates the clients, goes by car, represents, clarifies, co-ordinates and should work professionally and individual-based.

Bakgrund: Vid palliativ vård i hemmet förändras tillvaron såväl för den sjuke som för de närstående. Den sjuke har ofta svårt att äta vanlig mat och kan behöva tillförsel av konstgjord näring. Närstående kan uppleva ett stort ansvar för den sjukes näringsintag när han eller hon vårdas hemma. Adekvat näringsintag är av betydelse för det fysiska välbefinnandet. Men vad vi äter påverkar också livskvalitet i social, kulturell och psykologisk bemärkelse. Tillgänglig forskning om hur det kan vara att leva med någon som är beroende av konstgjord näring i relation till svår sjukdom har i stor utsträckning ett biomedicinskt perspektiv och fokus på praktiskt handhavande och tekniska problem relaterade till näringsbehandlingen. Syfte: Att få ökad kunskap om närståendes erfarenheter av att ha delat vardagen med en partner som fått konstgjord näring i livets slutskede. Metod: Kvalitativ induktiv ansats med datainsamling genom öppna enskilda intervjuer. Datainsamling/databearbetning genomfördes med tolkande beskrivning. Resultat: I resultatet har tre övergripande teman och dess inneboende variationer identifierats; situationer kring mat och näring skapar delaktighet och utmanar; strävan efter vardaglighet genom måltider i en förändrad tillvaro; näring skapar förhandlingsutrymme med döden. Den konstgjorda näringen skapade en trygghet för de närstående, både som en försäkran om en fortsatt existens och genom den kontinuerliga kontakt med hemsjukvårdsteamet som näringsbehandlingen medförde. Personerna i studien beskrev positiva aspekter av att vara delaktiga i vården av den sjuke, men också känslor av maktlöshet och skuld inför att inte lyckas överskrida den sjukes svårigheter att äta och dricka. I den förändrade tillvaron kunde de närstående personerna finna det goda men de upplevde också ett främmandeskap inför sin sjuka partner. I situationen kunde näringsintaget utgöra ett existentiellt hot eller hopp. Slutsats och diskussion: Resultatet illustrerar hur komplex situationen att leva med en svårt sjuk partner som i livets slutskede har svårt att äta och behöver tillskott av konstgjord näring, kan upplevas. Personernas erfarenheter var varierande och det kan antas vara av betydelse att vårdpersonal har stor öppenhet för hur den förändrade vardagen upplevs för varje enskild närstående. En öppen och ömsesidig dialog kring ätsvårigheter och konstgjord näring kan vara av stor betydelse för de närståendes förmåga att hantera vardagen med den sjuke.

Lead (Pb) is frequently used as an alloying element in brass to enhance machinability and castability. However, this element poses a significant risk to human health and the environment. The 2021 revision of the Drinking Water Directive imposed stricter limits on Pb content in brass, encouraging the development of lead-free brass. Several studies have identified tin (Sn) as a potential substitute for Pb in brass. This master’s thesis examines the thermodynamic description of the Cu-Zn-Sn ternary system, using the Swerim Cu database. The investigation involved casting five alloys in the Cu-rich corner, followed by heat treatment at 550 oC until homogenized, and quenching, after which the samples were analyzed to determine the bcc and fcc phase composition. The results were used to confirm the thermodynamic description, and the ternary parameters of the fcc and bcc phases were optimized to match the experimental results. After the optimization, a significant enhancement is achieved in the description of the Cu-Zn-Sn ternary system, which better fits the experimental data. / Bly  (Pb)  används  ofta  som  ett  legeringselement  i  mässing  för  att  förbättra bearbetbarheten och  gjutbarheten.    Detta  element  utgör  dock  en  betydande  risk för människors  hälsa  och miljön.   2021 års översyn  av  dricksvattendirektivet införde strängare  gränser  för  Pb-halten  i mässing,  vilket  uppmuntrade utvecklingen av blyfri mässing.    Flera  studier  har  identifierat tenn  (Sn)  som  ett potentiellt substitut  för  Pb i mässing.   Denna  masteruppsats  undersöker den termodynamiska beskrivningen  av det ternära  Cu-Zn-Sn-systemet  med  hjälp  av Swerim Cu-databasen.   Undersökningen innefattade  gjutning  av  fem  legeringar  i det  Cu-rika hörnet, följt av värmebehandling vid 550 oC tills de homogeniserades, och härdning, varefter proverna analyserades  för  att bestämma  bcc-  och  fcc-fassammansättningen.   Resultaten  användes  för att  bekräfta den  termodynamiska  beskrivningen,  och  de  ternära  parametrarna  för  faserna  fcc och bcc  optimerades  för  att  matcha  experiment resultaten.  Efter  optimeringen  uppnås  en betydande  förbättring  av  beskrivningen  av  det  ternära  Cu-Zn-Sn-systemet,  vilket bättre  passar experimentdata.