ABSTRACT When parents find out that their expectant child has a deviation or malformation they have to make a decision to terminate or continue the pregnancy. This leads to many different difficult feelings. Parents use different management strategies to process these feelings and the choice they need to make. Information from healthcare professionals is important. The aim of this work was to highlight the parents' experiences of waiting a child with malformations or chromosomal aberrations. The method used was a literature review. Sixteen scientific original articles, published 2000 -2017, were included in the results. Integrative analysis was used. The result showed that women experienced an elevated level of shock, sadness, anxiety, guilt, disappointment and fear. The result revealed four main headings such as perceived feelings, parents' preparation and coping, future thoughts and experiences/experiences in contact with healthcare. It turned out that information should be personalized and this is a challenge for midwives. It also turned out that for several reasons parents choose to end pregnancy or continue it and decide to give birth to the child who has a malformation or aberration. As a conclusion, it emerged that women are undergoing a crisis when it finds that their child have an aberration.

Bakgrund: Regering och riksdag har beslutat att barn ska lära sig vad demokrati är och vad det innebär att leva i en demokrati. Ändå framför barn att de inte får vara med och bestämma på förskolan.Syfte: Syftet med undersökningen är dels att skapa sig en bild av vilken genomslagskraft politiska beslut har i verksamheten samt att tydliggöra personalens möjlighet att vara demokratibärare för framtida generationer. Metod: Undersökningen handlar om vad olika nivåer, både politisk-, lednings- samt verksamhetsnivå lägger i ordet demokrati. Vidare undersöks om barnen har inflytande över förskolans verksamhet och om barnen upplever att de är med och bestämmer om verksamheten. Utvärderingar av verksamheten har också tagits upp. I undersökningen har vägts in regeringens och skolverkets synpunkter (utifrån olika dokument). Intervjuer har skett med Barn- och Utbildningsnämndens ordförande, rektor och tre förskollärare. Barnen har observerats och filmats på sina avdelningar och därefter har samtal förts med barnen. Resultat: Barnen tycker att fröken bestämmer på förskolan men att de själva bestämmer i leken. I förskolan utvärderar personalen genom att samtala med barnen sedan beslutar personalen själva vilka aktiviteter som ska ske. Aktiviteterna planeras utifrån de behov personalen bedömer att barngruppen har. Inom förskoleverksamheten talar personalen mer handfast om demokrati som att samtala och lyssna på barnen. Övriga nivåer pekar på demokrati som en värdegrundsfråga och pratar om att utveckla demokratiska samhällsmedborgare och ge kunskap om demokratins innehåll och form.Diskussion: Förhållandet mellan barn och personal upplever jag som demokratiskt. Förhållandet mellan barnen är inte alltid så demokratiskt. Barnens påverkan på den planerade verksamheten är inte särskilt stort. Utvecklingspsykologin har stor inverkan på verksamheten.

Jämställdhet är ett begrepp som ständigt debatteras. Jämställdhetsdiskursen är närvarande i familj och skola, såväl som på arbetsplatser och inte minst på den politiska arenan. Trots att ojämlika könsstrukturer lyfts fram i samhället idag finns problemen kvar, och det kön vi har påverkar till stor del hur vi lever våra liv. Denna studie fokuserar på jämställdhet i familjen, med syftet att beskriva hur jämställdheten ser ut i par där minst den ena parten studerar vid Malmö högskola. Syftet är vidare att beskriva huruvida föräldraskap påverkar graden av jämställdhet hos dessa par, samt huruvida arbetsdelning och inflytande över beslut fördelas könstraditionellt eller könsneutralt inom paren. De huvudfrågeställningar som denna studie utgår ifrån är; Hur ser jämställdheten ut i par där minst den ena av parterna i förhållandet studerar vid Malmö högskola? Påverkar föräldraskap graden av jämställdhet i de studerade förhållandena? Är arbetsfördelningen i de studerade paren könstraditionell eller könsneutral? Studien har genomförts med hjälp av ett frågeformulär som besvarats av 180 studenter vid Malmö högskola. Frågeformuläret fokuserar på arbetsfördelning mellan man och kvinna, samt på fördelning av inflytande över beslut som fattas i hemmet. Studien visar att kvinnor utför största delen av hushållsarbetet i såväl familjer med barn som i familjer utan barn. Studien visar även att kvinnan har störst inflytande över de beslut som fattas i hemmet. Det framkommer också att de studerade paren fördelar hushållsuppgifterna på ett könstraditionellt sätt.

Studien omfattar 50 observationer av bolag inom First North och undersöker två hypoteser relaterade till demografisk mångfald inom ledningsgrupper och strategiska beslut. I studien förväntades demografisk mångfald ha en negativ påverkan på effektiva strategiska beslut och en positiv påverkan på strategiska beslut av kvalitet. Hypoteserna accepterades delvis och studien konstaterade att endast en del av de demografiska karaktärsdragen har en påverkan på strategiska beslut. / The study contains 50 observations of companies in First North and examine two hypothesises related to demographic diversity in top management teams and strategic decisions. The study expected demographic diversty as having a negative impact on effective strategic decisions and have a positive impact on quality of strategic decisions. The hypothesises showed partial support and found that only some of the demographic characteristics had an impact on strategic decisions.

Målet med denna uppsats är att bidra till kvalitetsutveckling gällande behovsbedömning och beslutsformulering vid handläggning enligt socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att granska handläggningsprocessen gällande boendestödsbeslut. Med utgångspunkt i denna granskning vill vi komma fram till förslag på förbättringsområden. Förslagen ska vara förenliga med krav från och behov hos lagstiftaren, den enskilde, socialtjänsten/kommunen och biståndshandläggaren. Beslut om boendestöd är idag tidsbegränsade, oftast till ett år, utan att den enskilde egentligen ansökt om det. För den enskilde stödmottagaren innebär detta bristande rättssäkerhet, otrygghet och brist på kontinuitet. Vi har i denna uppsats försökt kartlägga skälen till att besluten ser ut på detta sätt genom att tillämpa en hermeneutisk metod. Av vår genomgång framgår att det inte finns stöd för rutinmässig tidsbegränsning av beslut i lagstiftningen. I vissa fall, där det kan förutses att behovet förändras över tid, kan det dock vara motiverat. Målgruppen för boendestöd har ofta långvariga funktionsnedsättningar och stödbehov som kan antas kvarstå över längre tid än ett år. Enligt de kommunala riktlinjer som vi har granskat är boendestöd en insats som ska tidsbegränsas. De biståndshandläggare som vi har tillfrågat tidsbegränsar i 80 procent av fallen beslut om boendestöd till en giltighetstid på upp till ett år. Det huvudsakliga skälet till detta är att biståndshandläggarna anser att det underlättar uppföljning av besluten. Resultatet av vår studie pekar på att ett antal åtgärder skulle kunna öka kvaliteten på behovsbedömning och beslut om boendestöd. Dessa innebär främst implikationer för kommun, socialtjänst och biståndshandläggare att arbeta vidare med i syfte att skapa en mer rättssäker och evidensbaserad biståndshandläggning. / The intention of this study is to contribute to quality enhancement regarding needs assessment and shaping of decisions of the social service called living support (i.e. boendestöd) according to the law of social service. The aim of this study is to review the process of needs assessment concerning living support. Based on this review we want to give suggestions to possible improvements. Our suggestions must be compatible with demands and requirements from the lawmaker, the individual, the social service/the municipality and the process officer. Today, decision of living support is time limited, usually to a year, without the individual actually having applied for it. This leads to a lack of legal security, personal security and continuity for the individual. In this study, we have tried to locate the reasons for why the decisions are constructed in this way by using a hermeneutical method. Our study shows no support for perfunctory time limiting of decisions according to the law. In some cases where there can be forecasted that the need changes over time, it can though be motivated. The target group for living support often have prolonged impairments and needs of support highly estimated to last more than a year. According to municipal guidelines, reviewed by us, living support is an inset to be time limited. The process officers we have asked in 80 per cent of all cases time limits the decisions up to one year. The main reason for this is that the process officers regard time limiting as making follow-ups of the decisions easier. The result of our study points to a number of measures for increasing the quality of needs assessment and decisions of living support. These measures have implications for the municipality, the social services and the process officers with the purpose of creating a more legally secure and evidence based process of needs assessment.

Att fatta beslut i en värld som är mer föränderlig än någonsin och utfallen av klimatets förändringar ej är kända har visat sig vara svårt. Forskning har visat på att beslut som tas där utfallen är osäkra påverkas av psykologiska bakgrundsvariabler. Den ekonomiska riskforskningen har sedan 1960-talet utvecklats till att kopplas samman med psykologisk beteende forskning och visar i stor grad hur dessa två grenar hör samman. Prospektteorin har utvecklats ur detta och visar på hur attityder påverkar synen på vinster och förluster vilket är vad investerare hanterar dagligen. De psykologiska faktorerna som är bakomliggande hos investerare när de fattar beslut är många. De har ett högt självförtroende vid fattande av beslut, svängigt humör och ett överskattande av sin egen kunskap. I takt med att klimatet förändras kommer frågor rörande vilka klimatrisker och omställningsrisker detta för med sig. Världens ekonomi kommer bli påverkad av detta. Den finansiella sektorn är takt med att försöka finna ut av hur det globala politiska systemet kommer hantera dessa risker och vilka omställningar detta innebär. Detta gäller även för investerare då även de måste ha detta i åtanke. För att få en bild av hur svenska investerare ser på klimatrisker vid investeringar inom några sektorer. Vilka bakomliggande påverkningar som kan påverka ett beslut som tas under osäkerhet har en enkät studie genomförts. För att sedan kunna jämföra svenska investerares riskbild med internationella rapporter om risker i världen. Analysen kom fram till att svenska investerare har ett större fokus på klimatrisker inom sektorerna energi/kraftbolag, verkstadsindustri och transport men ser inte någon större ökning i fokus på klimatrisker inom en tioårsperiod. Bakomliggande faktorer som påverkar investerares beslutsfattande under osäkerhet är hur information är utformad, personlighet, självsäkerhet, samhällssituation och grupptillhörighet. / Decision making in an ever changing world is shown to be harder than ever when the outcomes of climate change are not known. Research has shown that the decisions taken where outcomes are uncertain are influenced by psychological background variables. Economic risk research has since the 1960s evolved to be linked with psychological and behavioral research and shows to a great degree how these two fields are related. Prospect theory has evolved from this and shows how attitudes affect the perception of gains and losses, which is what investors handles daily. The psychological factors that are underlying investor when making a decision are many. They show high confidence in decisions, are affected by mood swings and show an overestimation of their own knowledge. With the climate changing questions are being raised with regards to climate- and restructional risks. The worlds economy will be affected by this. The financial sector is trying to find out how the global political systems will manage these risks and what changes this implies. This also applies to investors - when even they must have this in mind. A survey was carried out to get a picture of how a Swedish investor might look at climate risks when investing in a few selected sectors and what underlying influences can affect a decision taken under uncertainty. One can then be able to analyze and compare a Swedish investors risk picture with international reports on risks in the world. The analysis concluded that Swedish investors have a greater focus on climate risks in the energy / power companies, engineering industry and transport but do not see any major increase in the focus on climate change risks within a decade. Underlying factors that influence investors' decision making under uncertainty is how information is designed, personality, self-confidence, social situation, and group membership.

Patienter med demenssjukdom får allt eftersom sjukdomen progredierar allt svårare att äta. I demenssjukdomens senare skede kan patienten sluta äta helt. Dels på grund av sväljningssvårigheter, dels på grund av att patienten inte längre känner någon hunger eller törst. På grund av patientens avancerade demens kan komplexa beslutssituationer kring enteral nutrition uppstå där anhöriga och sjuksköterskor deltar. Syftet med studien var att beskriva anhörigas och sjuksköterskors upplevelser av beslutsprocessen kring enteral nutrition till patienter med avancerad demens. En litteraturstudie gjordes och resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar. Analyserna utmynnade i följande teman. För anhöriga: att behöva kunskap, att vara delaktig vid beslut och att leva med beslutet. För sjuksköterskor: att vara en del av teamet, att vägleda de anhöriga och att bli emotionellt påverkad. Resultatet visar att anhöriga behöver mer kunskap om för- och nackdelar med enteral nutrition vid avancerad demens samt vägledning av sjuksköterskan för att lättare känna delaktighet vid beslut om enteral nutrition till patienten. Sjuksköterskor som har tillräcklig kunskap om enteral nutrition vid avancerad demens samt känner sig som en del av teamet vid beslut har lättare att vägleda och stötta de anhöriga i beslutsprocessen. Vidare forskning kring anhörigas och sjuksköterskors delaktighet vid beslut om enteral nutrition till patienter med avancerad demens behövs för att kunna ge en god personcentrerad omvårdnad och minska patientens lidande.

Bakgrund: Förvirringen kring hur den ideella sektorn och dess mångfald ska benämnas försvårar situationen gällande hur forskning om sektorn utvecklas. Fokus i denna studie är därför enbart på välgörenhetsorganisationer, som en del av den ideella sektorn. Antalet välgörenhetsorganisationer tycks ständigt öka och som följd har en slags konkurrenssituation utvecklats, vilket har ökat organisationernas medvetenhet kring styrning. Givare och allmänhet förväntar sig allt mer tydlighet och transparens vad gäller information om organisationernas prestationer och resultat. Problemdiskussion: Välgörenhetsorganisationer står inför ett antal utmaningar vad gäller deras styrning. Utmaningarna tycks bero på att beslutsfattandet uppfattas som diffust och otydligt samt att det saknas definitioner och mått av väsentliga begrepp så som prestationer och resultat. Funderingar har väckts kring hur organisationernas beslut om resursprioriteringar görs och vilken roll och påverkan ekonomistyrning har vid dessa situationer. Vidare har funderingar även väckts angående prestationsoch resultatbegreppets innebörd i välgörenhetsorganisationers specifika kontext. Syfte: Studiens första syfte är att kartlägga välgörenhetsorganisationernas beslutsprocess för att identifiera och förklara hur beslut om resursprioriteringar görs och vilken roll ekonomistyrningen har vid dessa beslutssituationer. Vidare syftar studien även till att definiera prestationsbegreppet och hur detta kan mätas samt utreda vad resultatbegreppet innebär för välgörenhetsorganisationer. Studien ska resultera i en referensram för att öka kunskapen om ekonomistyrningens roll i välgörenhetsorganisationers beslutsprocess. Metod: Forskningen antar en fallstudie med två välgörenhetsorganisationer där semi-strukturerade intervjuer och granskning av dokument har legat till grund för insamling av empiriskt material. Resultat och analys: Ekonomistyrningen tycks inte ha den roll eller det genomslag i de studerade organisationerna som den beskrivs kan eller till och med borde ha, detta tycks vidare kunna bero på ett antal identifierade gap. Besluten i organisationerna tycks istället påverkas och styras av en rad andra faktorer, där medlemmarnas tolkning av dessa faktorer uppfattas som utbredd. I dagsläget använder sig organisationerna inte av begreppet prestation utan talar istället i andra termer när de syftar på vad de utför. Resultatbegreppet tycks vidare ha två innebörder beroende på situationen. Slutsats: Utifrån studien som genomförts kan det konstateras att ekonomistyrningen inte har en speciellt utbredd roll i välgörenhetsorganisationernas verksamhet och inte heller i deras beslutsprocess. Besluten tenderar istället att baseras på medlemmarnas känslor, interna diskussioner, extern information, tillströmningen av medel och vad som är publikt för tillfället. Organisationerna talar i termer av output, aktivitet och verksamhet när de syftar till begreppet prestation. Vidare innebär prestationsbegreppet att något utförts, vanligen gentemot mottagaren i utsatthet. Det har dock uppdagats att organisationerna utför prestationer av både social och ekonomisk karaktär. Resultatbegreppet tycks vidare avgöra värdeaspekten i det som organisationerna utför. Resultatbegreppet i organisationerna syftar därmed som följd både till ekonomiska och sociala resultat. / Background: The confusion around how the nonprofit sector and its diversity will be named complicates the situation regarding how research about the sector develops. Focus of this study is therefore solely on charities, as a part of the nonprofit sector. The amounts of charities are constantly increasing and as a consequence a competitive situation has occurred, which has increased the organizations awareness about management control. Donors and the public are expecting even more clarity and transparency regarding information about the organizations performance and results. Problem discussion: Charities face a number of challenges regarding their management control. The challenges seem to be related to the fact that the decision-making is perceived as diffuse and unclear. Also lacks of definitions and measures around significant concepts like performance and results. Concerns have been raised about how the organizations' decisions on resource prioritizations are done and what role and impact management control has in these situations. Furthermore, concerns have also been raised regarding the concepts of performance and results and their signification in the charities specific context. Purpose: The first objective of the study is to map the charitable organization's decision-making process. This in order to identify and explain how decisions about resource priorities are made and what role the management control has on these decision-making situations. Secondly, the study aims to define the concept of performance and how the concept of performance can be measured and also examine what the concept of result means for charities. The study will result in a framework for increasing knowledge about the role of management control in the decision-making process of charities. Method: This research adopts a case study methodology with two charities in which semi-structured interviews and reviews of documents have been the basis for collecting empirical data. Results and analysis: The management control does not appear to have the role or the impact of the studied organizations that it is described can or even should have, which seem to depend on a number of identified gaps. The decisions of the organizations seem rather to be influenced and controlled by a number of other factors, where the members' interpretation of these factors is perceived as widespread. In the current situation the organisations are not using the concept of performance, instead they are talking in other terms when they refer to what they do. The concept of result seems furthermore have two meanings depending on the situation. Conclusion: Based on the study conducted, it can be stated that the management control does not have a particularly prevalent role in the charitable organizations and not either in their decision-making process. Instead, the decisions tend to depend on the members' feelings, internal discussions, external information, the inflow of funds and what is currently of public interest. The organizations are talking in terms of output, activity, and operation when they refer to the concept of performance. Furthermore, the concept of performance means that something has been done, usually against the receiver in distress. However, it has been revealed that the organizations are undertaking performance of both social and economic character. The concept of result also seems to determine the value of what the organizations accomplish. The concept of result, as a consequence, therefore aims both to economic and social results.

<p>Ett beslut kan upplevas olika svårt och få effekter för beslutsfattaren eller någon annan individ. I denna studie undersöktes hur beslutsprocesser i samband med ett medicinskt ställningstagande påverkas av information om att en majoritet eller minoritet delar åsikten, samt om patienten i fallet har samma kön som en själv eller inte. I studien undersöktes även om det finns en tendens att välja en patient av det egna könet och hur orsaken till den egna och andras åsikt förklarades. Valet stod mellan vem av två patienter skulle prioriteras för att få genomföra en livsavgörande operation. I linje med förväntningar visade det sig att deltagare i minoritet tenderade att konsolidera sitt beslut mer än deltagare i majoritet. Tendensen var dock inte signifikant. Personer med en annan åsikt bedömdes som mer påverkade av andra än man själv eller personer med samma åsikt. Deltagare i minoritet blev dock mer säkra på beslutet vilket kan tolkas som konsolidering.</p>

Introduktion: Vid ca 10 % av alla ambulansuppdrag i Uppsala län åker patienten inte med till sjukhus. Trots att det är viktigt att patienten känner sig delaktig i beslut som tas inom vården finns få studier som undersöker patienters uppfattning av delaktighet i beslutet att lämnas hemma av ambulanspersonalen. Syfte: Att undersöka patienters uppfattningar av delaktighet i mötet med ambulanspersonalen och i beslutet att lämnas kvar hemma av ambulansen i Uppsala län. Metod: En retrospektiv enkätstudie med kvantitativ ansats där svaren samlades in per telefon. Totalt 84 patienter deltog (svarsfrekvens 64 %). Resultat: Majoriteten av patienterna svarade att de kände sig delaktiga under mötet med ambulanspersonalen och i beslutet att lämnas kvar hemma. De patienter som svarat att ambulanspersonalen tog beslutet att de skulle stanna kvar hemma svarade i signifikant lägre grad att de känt sig delaktiga i beslutet att stanna kvar hemma (p&lt;0,001). De patienter som uppsökt vård inom 24 timmar efter mötet med ambulanspersonalen svarade i signifikant lägre grad att de känt sig delaktiga jämfört med de som inte uppsökt vård (p=0,002). Slutsats: Patienter som inte känner sig delaktiga under mötet med ambulanspersonalen uppsöker i högre grad ny vårdinstans inom ett dygn. Det är viktigt att tillräcklig tid tas av ambulanspersonalen för att göra korrekta bedömningar och få patienterna att känna sig delaktiga. Fler studier om situationer där patienter lämnas hemma och sedan söker ny vårdinstans av samma orsak inom ett dygn behövs för att få ökade kunskaper, och därmed kunna minska det antal situationer där patienter i onödan söker ny vård eller undvika att rätt vård fördröjs vid akuta tillstånd. / Introduction: In 10 % of all ambulance missions in Uppsala the patients are left at home by the ambulance staff. There are few studies made that investigates patients participation in the decision to be left at home. Aim: To study patients' perceptions of participation in the meeting with the ambulance staff and in the decision to be left at home by the ambulance staff in Uppsala county. Method: A retrospective questionnaire survey with quantitative approach in which the answers were collected by telephone. A total of 84 patients participated (answering frequency 64 %). Result: The majority of patients responded that they felt they participated in the meeting with the ambulance staff and in the decision to be left at home. The patients who responded that the ambulance staff took the decision that they would stay at home responded, to a significantly lower degree, that they felt involved in the decision to stay at home (p&lt;0.001). The patients who sought care within 24 hours after the meeting with the ambulance staff responded, to a significantly lower degree, that they felt they participated compared to those who had not sought care (p=0.002). Conclusion: The patients who don’t feel involved in the meeting with the ambulance staff seeks in higher extent new healthcare within a day. Sufficient time must be taken to make accurate assessments and get the patients to feel involved. More studies of situations where patients are left at home and then seek new care instance of the same cause within a day is needed to get better understanding, and thereby reduce situations where patients unnecessarily seek new healthcare or avoid the right care is delayed in urgent conditions.