En utmaning för företag runtom hela världen är individuella arbetsprestationer, vilket har lett till omfattande forskning kring ämnet. Personlighet har visat sig vara en av de faktorer som har betydande roll för individuella arbetsprestationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan personlighet och självupplevd individuell arbetsprestation samt att undersöka vilket personlighetsdrag som kan förklara mest av variationen av den självupplevda individuella arbetsprestationen. En kvantitativ studie gjordes med en webbaserad enkät innehållandes totalt 75 frågor. Mätinstrumenten Mini-IPIP6, SD3 och IWPQ användes för att mäta personlighet och självupplevd individuell arbetsprestation utifrån självskattningsskalor. Totalt deltog 302 personer i studien (M = 44 år, SD = 13.2, range 20 - 74 år, 72% kvinnor). Det enda kravet för att få deltaga i studien var att respondenten hade någon form av yrkeslivserfarenhet på minst 50% under minst 3 månaders tid. Den genomsnittliga arbetslivserfarenheten uppgick till M = 22.4 år (SD = 13.2, range 0.7 - 51 år). Resultaten visade att narcissism hade störst betydelse för självupplevd kontextuell prestation och uppgiftsbaserad prestation medans psykopati visade sig ha störst betydelse för självupplevd kontraproduktivt arbetsbeteende. Vår slutsats är att personlighet är en prediktor för självupplevd individuell arbetsprestation. / A challenge for companies around the world is individual work performance, which has led to extensive research on the subject. Personality has proven to be one of the factors that play a significant role in individual work performance. The purpose of the present study was to investigate the relationship between personality and self-perceived individual work performance and to investigate which personality traits can explain most of the variations of the self-perceived individual work performance. A quantitative study was conducted with a web-based questionnaire containing a total of 75 questions. The measuring instruments MiniIPIP6, SD3, and IWPQ were used to measure personality and self-perceived individual work performance based on self-assessment scales. A total of 302 persons participated in the study (M = 44 years, SD = 13.2, range 20 - 74 years, 72% women). The only requirement to participate in the study was that the respondent had some form of professional experience of at least 50% for at least 3 months. The average work experience was M = 22.4 years (SD = 13.2, range 0.7 - 51 years). The results showed that narcissism had the greatest significance for selfperceived contextual performance and task performance while psychopathy proved to be most important for self-perceived counterproductive work behavior. Our conclusion is that personality is a predictor of self-perceived individual work performance.

Denna studie har för avsikt att förklara sambandet hos individer mellan The Big Five’s personlighetsteori, motivation, prestation och välmåendet med Maslach Burnout Inventory’s teori. Studiens teoretiska del utgår från The Big Five’s personlighetsdimensioner och hur dessa är sammankopplade till prestation och utmattning. Det ligger även fokus på Maslach Burnout Inventory och utmattningens olika delar. Den sista delen av teorin går djupare på motivation och prestation. Studien har en utgångspunkt i ett deduktivt förhållningssättutgår och utgår från en kvantitativ metod. Via en enkätundersökning som skickades till 172 träningsinstruktörer kunde datan inhämtas. Vidare processades datan i statistik- och analysprogrammet Jamovi där det gjordes en deskriptiv analys, korrelationsanalys och en faktoranalys. Resultatet visar att det finns en viss typ av personlighet som väljer att arbeta som träningsintruktör vilken är samvetsgrann, öppen, vänlig med en låg poäng på neurotism vilket indikerar på stabilitet och trygghet. I resultatet kan det även utläsas att träningsintrukörer drivs av inre motivationsfaktorer i större grad jämfört med de yttre. Sist visar resultatet på att träningsinstrukörer inte är utmattade i någon större omfattning. Uppsatsen ska ge en djupare förståelse av träningsinstruktörers specifika personlighet och om det finns tydliga motivationsfaktorer som gör att individerna presterar bättre. I och med individens personlighet undersöks om utmattning existerar. Studien ska öka förståelsen för hur en viss yrkesgrupp av presterar och hittar drivkrafter utifrån sin unika personlighet. Då studien är fokuserad på personlighet, motivation, prestation och välmåendet bland träningsintruktörer skulle det vara intressant att undersöka andra yrkesgrupper för att se om träningsintruktörer skiljer sig i jämförelse med andra på personlighetsdrag eller motivation. Det skulle även vara intressant att fortsätta denna studie med att se om skillnader finns via en geografisk avgränsning i landet. / This study aims to explain the connection between individuals between The Big Five's personality theory, motivation and health to Maslach Burnout Inventory's theory. The study is based on a deductive approach and is based on a quantitative method. Through a survey that was sent to 172 training instructors, the data was obtained. Furthermore, the data was processed in the statistical and analysis program Jamovi where a descriptive analysis, correlation analysis and factor analysis were made. The result shows that there is a certain type of personality who chooses to work as a training instructor who is conscientious, open, friendly with a low score on neuroticism, which indicates stability and security. In the result, it can also be seen that training instructors are driven by internal motivation factors to a greater extent compared to the external ones. Last, the results show that training instructors are not exhausted to any great extent. The thesis should provide a deeper understanding of the specific personality of exercise instructors and whether there are clear motivational factors that make individuals perform better. The individual's personality is investigated as to whether fatigue exists. The study will increase the understanding of how a certain professional group of performs and finds drivers based on their unique personality. Since the study is focused on personality, motivation, performance and well-being among training instructors, it would be interesting to examine other professional groups to see if training instructors differ in comparison to others, on personality traits or motivation. It would also be interesting to continue this study to see if differences exist via geographical demarcation in the country.

Women are a particularly vulnerable group when it comes to victimization while intoxicated. Personality traits and characteristics have been shown to have an impact on alcohol consumption. Previous research regarding the Big Five Personality Traits indicates higher drinking levels if a person scores high within “Extraversion” and “Neuroticism”, or scores low within the traits of “Agreeableness” and “Conscientiousness”. Concerning women, “Openness” seems to be the only personality related to alcohol consumption, but previous research is scarce. The main focus of previous research has been on the Big Five Personality Traits, people in general and alcohol consumption. Our focus was Swedish women, age range 18-50 years. We proposed that personality traits could affect alcohol consumption and because of the lack of research we specifically wanted to examine women. The results showed that personality traits have an impact on women’s alcohol consumption. In conclusion, women tend to drink more alcohol if they score high on “Extraversion” and “Neuroticism”, and, if they scored low on “Agreeableness” and “Conscientiousness”. This could mean that personality traits serves as risk factors for alcohol consumption. “Openness” and alcohol consumption showed no association. Future research should investigate how other factors combined with personality traits might affect alcohol consumption. / Kvinnor är en extra utsatt grupp när det kommer till viktimisering i samband med alkoholkonsumtion. Fortsättningsvis, vissa personlighetsdrag och karaktärsdrag har visats påverka alkoholkonsumtion. Tidigare forskning gällande Big-Five-teorin och dess personlighetsdrag indikerar vanligtvis högre nivåer av alkoholkonsumtion om en person skattar högre inom dragen “Utåtriktning” och “Känslomässig instabilitet”, eller skattar lägre inom dragen “Vänlighet” och “Målmedvetenhet”. Gällande kvinnor, draget “Öppenhet” verkar vara det enda som är kopplat till alkoholkonsumtion, men tidigare forskning är begränsad. Huvudfokuset inom tidigare forskning har varit på Big-Five-teorin, människor överlag och alkoholkonsumtion, vi ville därmed specifikt undersöka kvinnliga vanor. Vårt fokus har legat på svenska kvinnor i åldrarna 18- 50 år. Vi menade att personlighetsdrag kunde ha en påverkan på alkoholkonsumtion och ville undersöka specifikt kvinnor vad gäller detta då befintlig forskning ansågs bristfällig. Resultatet visade att olika personlighetsdrag påverkar alkoholkonsumtionen hos kvinnor. Sammanfattningsvis, kvinnor tenderar att dricka mer alkohol om de skattar högt inom “Utåtriktning” och “Känslomässig instabilitet”, och om de skattar lågt inom “Vänlighet” och “Målmedvetenhet”, vilket skulle kunna innebära att olika personlighetsdrag fungerar som riskfaktorer för alkoholkonsumtion. Dock visade “Öppenhet” inte på något samband med alkoholkonsumtion. Framtida forskning bör undersöka hur eventuellt andra faktorer kombinerat med personlighetsdrag kan ha en effekt på alkoholkonsumtion.

Diese Arbeit untersucht die Beziehungen zwischen Sprache und Persönlichkeit. Es ist die erste Studie, die die systematische Metaphernanalyse, welche auf dem von Lakoff & Johnson (2014) geprägten Metaphernbegriff gründet, als Tool zur Erfassung der Persönlichkeit vorschlägt. Drei Studierende erzählen im Rahmen narrativer Interviews ihre Lebensgeschichten, welche mithilfe der Metaphernanalyse ausgewertet werden. Im Sinne einer Methodentriangulation werden die Ergebnisse mit denen eines zuvor bearbeiteten Persönlichkeitstests, dem Big Five Inventory (BFI) verglichen. Der BFI erfasst die fünf grundlegenden Persönlichkeitseigenschaften Extraversion, Verträglichkeit, Gewissenhaftigkeit, Neurotizismus und Offenheit (Big Five). Zunächst konnten im Rahmen dieser Studie bisherige Annahmen bezüglich der Menge und Differenziertheit der Metaphernnutzung im Zusammenhang zu Persönlichkeitsaspekten bestätigt werden. So scheint eine verarmte metaphorische Sprache mit einer hohen Neurotizismus-Ausprägung einherzugehen, während sehr viele differenzierte metaphorische Konzepte auf eine hohe Offenheit und psychische Stabilität hinweisen. Weiterhin ist zu vermuten, dass das Auftreten von Konzepten zu bestimmten Themen den Aufmerksamkeitsfokus der Person wiedergibt und auch hier Schlussfolgerungen auf bestimmte Persönlichkeitsdimensionen zulässt. In einigen Fällen scheint aber eine nähere Analyse der einzelnen metaphorischen Konzepte vonnöten zu sein, um tatsächlich auf eine Eigenschaft rückschließen zu können. So spiegelt sich in den einzelnen metaphorischen Konzepten die Umgangsweise des Menschen mit sich selbst (z.B. auch mit psychischen Problemen), mit anderen und dem Leben insgesamt wider. Darüber hinaus scheint die Metaphernanalyse viele weitere As-pekte der Persönlichkeit offenzulegen, die der Persönlichkeitstest nicht erfassen kann. Während der Selbstbeurteilungsfragebogen schnell ein grobes Bild über die Persönlichkeit zur Verfügung stellen kann, bildet die Metaphernanalyse individuelle Realitäten bzw. das kognitive Konstruktsystem eines Menschen ab. Die vorliegende Arbeit macht den ersten Schritt zur Anwendung der Metaphernanalyse für Zwecke der Persönlichkeitserfassung, an die zukünftige Untersuchungen anknüpfen können.:Abbildungsverzeichnis.......................................................................................... I Tabellenverzeichnis.............................................................................................. II Zusammenfassung............................................................................................... III Abstract................................................................................................................ IV Einleitung.............................................................................................................. 1 Ausgangslage.................................................................................................... 1 Vorgehensweise und Aufbau der Arbeit............................................................. 2 1 Theorie und Forschungsstand...................................................................... 3 1.1 Persönlichkeit................................................................................................ 3 1.1.1 Eigenschaftsorientierte Persönlichkeitstheorien.................................... 3 1.1.2 Kognitive bzw. konstruktivistische Persönlichkeitstheorien..................... 8 1.1.3 Die Psychologie der Lebensgeschichten............................................... 13 1.2 Sprache und Denken..................................................................................... 16 1.2.1 Modularer Ansatz................................................................................... 17 1.2.2 Holistischer Ansatz................................................................................. 18 1.2.3 Verständnis in dieser Arbeit................................................................... 18 1.2.4 Unterstützende Studie............................................................................ 18 1.3 Die Metapher.................................................................................................. 19 1.3.1 Die Kognitiv-linguistische Metapherntheorie nach Lakoff & Johnson..... 19 1.3.2 Metaphern individueller Realität............................................................. 24 1.3.3 Kritische Würdigung der kognitiv-linguistischen Metapherntheorie........ 26 1.4 Eigenschaftsorientierte und konstruktivistische Persönlichkeitstheorien im Vergleich.................................................................................................... 27 1.5 Forschungsstand: Sprache und Persönlichkeit.............................................. 29 1.5.1 Formal-analytische Untersuchungen von Sprache................................. 30 1.5.2 Inhaltsanalytische Untersuchungen von Sprache (LIWC)....................... 31 1.5.3 Kritische Überlegungen zum bisherigen Forschungsstand.................... 33 1.5.4 Weitere sprachanalytische Untersuchungen.......................................... 35 1.5.5 Metaphern und Persönlichkeit................................................................ 36 1.5.6 Metaphern des Psychischen (Vergleichshorizont).................................. 38 2 Methodisches Vorgehen................................................................................. 44 2.1 Fragestellung................................................................................................. 44 2.2 Forschungsdesign: Triangulation................................................................... 44 2.3 Stichprobenbeschreibung.............................................................................. 46 2.4 Erhebungsmethoden...................................................................................... 47 2.4.1 Persönlichkeitsfragebogen (BFI)............................................................ 47 2.4.2 Hinweise zur Auswertung der Selbstbeurteilungsfragebögen (BFI)........ 49 2.4.3 Reflexion des Zugangs zum Feld und der Erhebungsmethode: BFI....... 50 2.5 Narratives Interview........................................................................................ 51 2.5.1 Ablauf und Indikation der Methode......................................................... 51 2.5.2 Reflexion der Erhebungsmethode: Narrative Interviews......................... 54 2.6 Auswertungsmethode systematische Metaphernanalyse............................... 55 2.6.1 Ablauf der Methode................................................................................ 55 2.6.2 Reflexion der Auswertungsmethode: Metaphernanalyse........................ 58 3 Ergebnisse und Diskussion............................................................................ 61 3.1 Struktur des Ergebnis- und Diskussionsteils.................................................. 62 3.2 Darstellung und Diskussion der Ergebnisse für Thea.................................... 63 3.2.1 Ergebnisse des BFI................................................................................ 63 3.2.2 Ergebnisse der Metaphernanalyse........................................................ 64 3.2.3 Zusammenfassung der Ergebnisse der Metaphernanalyse und Bezug zu Big Five................................................................................... 89 3.3 Darstellung und Diskussion der Ergebnisse für Jens..................................... 93 3.3.1 Ergebnisse des BFI................................................................................ 93 3.3.2 Ergebnisse der Metaphernanalyse........................................................ 94 3.3.3 Zusammenfassung der Ergebnisse der Metaphernanalyse und Bezug zu Big Five................................................................................. 108 3.4 Darstellung und Diskussion der Ergebnisse für Alice................................... 111 3.4.1 Ergebnisse des BFI.............................................................................. 111 3.4.2 Ergebnisse der Metaphernanalyse....................................................... 112 3.4.3 Zusammenfassung der Ergebnisse der Metaphernanalyse und Bezug zu Big Five................................................................................. 127 3.5 Vergleich und Diskussion............................................................................. 130 3.5.1 Vergleich der Ergebnisse des Persönlichkeitstestes (BFI)................... 130 3.5.2 Vergleich der Ergebnisse der Metaphernanalyse................................. 130 3.5.3 Einbettung in den Forschungsstand zu Metaphern und Persönlichkeit.134 3.5.4 Einbettung in den Forschungsstand zu Sprache und Persönlichkeit.... 136 3.5.5 Reflexion und Vergleich der Methoden zur Persönlichkeitserfassung.. 139 3.6 Zusammenfassung der Ergebnisse (mögliche Beziehungen zwischen den Aussagen der Metaphernanalyse und des BFI)........................................... 142 3.7 Gütekriterien................................................................................................ 144 Fazit und Ausblick................................................................................................ 146 Literaturverzeichnis.............................................................................................. 148 Eidesstattliche Erklärung...................................................................................... 152 Anhang: Online-Fragebogen (BFI)....................................................................... 153 / This study examines the relation between speech and personality. It is the first one that proposes the systematic metaphor analysis, based on the metaphor definition by Lakoff and Johnson (2014) as a tool to assess personality. Three students tell their life stories as part of narrative interviews, which are evaluated with the aid of the metaphor analysis. In terms of a method triangulation the findings are compared to the results of a personality test, the big five inventory (BFI). The BFI assesses the five fundamental personality traits extraversion, agreeableness, conscientiousness, neuroticism and openness (big five). Initially, previous hypotheses concerning the amount and differentiation of using metaphors linked to personality aspects could be confirmed as part of this study. A weak metaphorical language seems to be associated with a high score in neuroticism while a lot of differentiate metaphorical concepts indicate high openness and emotional stability. Furthermore it is to assume that the appearance of concepts to certain topics reflects the focus of attention of a person so that deductions to certain personality traits become possible. In some cases a closer analysis of the specific concepts seems to be necessary to deduce to a certain personality trait. In the specific metaphorical concepts you can see the contact of a person with himself (i.e. with mental problems), with others and with life in general. Beyond that, the metaphor analysis seems to reveal many other aspects of personality, which the personality test cannot record. While self-evaluation questionnaires can provide a quick rough view of personality, the meta-phor analysis reproduces individual realities or rather the cognitive construct system of a person. The present study makes the first step applying the metaphor analysis for the purposes of personality measurement that future research can build on.:Abbildungsverzeichnis.......................................................................................... I Tabellenverzeichnis.............................................................................................. II Zusammenfassung............................................................................................... III Abstract................................................................................................................ IV Einleitung.............................................................................................................. 1 Ausgangslage.................................................................................................... 1 Vorgehensweise und Aufbau der Arbeit............................................................. 2 1 Theorie und Forschungsstand...................................................................... 3 1.1 Persönlichkeit................................................................................................ 3 1.1.1 Eigenschaftsorientierte Persönlichkeitstheorien.................................... 3 1.1.2 Kognitive bzw. konstruktivistische Persönlichkeitstheorien..................... 8 1.1.3 Die Psychologie der Lebensgeschichten............................................... 13 1.2 Sprache und Denken..................................................................................... 16 1.2.1 Modularer Ansatz................................................................................... 17 1.2.2 Holistischer Ansatz................................................................................. 18 1.2.3 Verständnis in dieser Arbeit................................................................... 18 1.2.4 Unterstützende Studie............................................................................ 18 1.3 Die Metapher.................................................................................................. 19 1.3.1 Die Kognitiv-linguistische Metapherntheorie nach Lakoff & Johnson..... 19 1.3.2 Metaphern individueller Realität............................................................. 24 1.3.3 Kritische Würdigung der kognitiv-linguistischen Metapherntheorie........ 26 1.4 Eigenschaftsorientierte und konstruktivistische Persönlichkeitstheorien im Vergleich.................................................................................................... 27 1.5 Forschungsstand: Sprache und Persönlichkeit.............................................. 29 1.5.1 Formal-analytische Untersuchungen von Sprache................................. 30 1.5.2 Inhaltsanalytische Untersuchungen von Sprache (LIWC)....................... 31 1.5.3 Kritische Überlegungen zum bisherigen Forschungsstand.................... 33 1.5.4 Weitere sprachanalytische Untersuchungen.......................................... 35 1.5.5 Metaphern und Persönlichkeit................................................................ 36 1.5.6 Metaphern des Psychischen (Vergleichshorizont).................................. 38 2 Methodisches Vorgehen................................................................................. 44 2.1 Fragestellung................................................................................................. 44 2.2 Forschungsdesign: Triangulation................................................................... 44 2.3 Stichprobenbeschreibung.............................................................................. 46 2.4 Erhebungsmethoden...................................................................................... 47 2.4.1 Persönlichkeitsfragebogen (BFI)............................................................ 47 2.4.2 Hinweise zur Auswertung der Selbstbeurteilungsfragebögen (BFI)........ 49 2.4.3 Reflexion des Zugangs zum Feld und der Erhebungsmethode: BFI....... 50 2.5 Narratives Interview........................................................................................ 51 2.5.1 Ablauf und Indikation der Methode......................................................... 51 2.5.2 Reflexion der Erhebungsmethode: Narrative Interviews......................... 54 2.6 Auswertungsmethode systematische Metaphernanalyse............................... 55 2.6.1 Ablauf der Methode................................................................................ 55 2.6.2 Reflexion der Auswertungsmethode: Metaphernanalyse........................ 58 3 Ergebnisse und Diskussion............................................................................ 61 3.1 Struktur des Ergebnis- und Diskussionsteils.................................................. 62 3.2 Darstellung und Diskussion der Ergebnisse für Thea.................................... 63 3.2.1 Ergebnisse des BFI................................................................................ 63 3.2.2 Ergebnisse der Metaphernanalyse........................................................ 64 3.2.3 Zusammenfassung der Ergebnisse der Metaphernanalyse und Bezug zu Big Five................................................................................... 89 3.3 Darstellung und Diskussion der Ergebnisse für Jens..................................... 93 3.3.1 Ergebnisse des BFI................................................................................ 93 3.3.2 Ergebnisse der Metaphernanalyse........................................................ 94 3.3.3 Zusammenfassung der Ergebnisse der Metaphernanalyse und Bezug zu Big Five................................................................................. 108 3.4 Darstellung und Diskussion der Ergebnisse für Alice................................... 111 3.4.1 Ergebnisse des BFI.............................................................................. 111 3.4.2 Ergebnisse der Metaphernanalyse....................................................... 112 3.4.3 Zusammenfassung der Ergebnisse der Metaphernanalyse und Bezug zu Big Five................................................................................. 127 3.5 Vergleich und Diskussion............................................................................. 130 3.5.1 Vergleich der Ergebnisse des Persönlichkeitstestes (BFI)................... 130 3.5.2 Vergleich der Ergebnisse der Metaphernanalyse................................. 130 3.5.3 Einbettung in den Forschungsstand zu Metaphern und Persönlichkeit.134 3.5.4 Einbettung in den Forschungsstand zu Sprache und Persönlichkeit.... 136 3.5.5 Reflexion und Vergleich der Methoden zur Persönlichkeitserfassung.. 139 3.6 Zusammenfassung der Ergebnisse (mögliche Beziehungen zwischen den Aussagen der Metaphernanalyse und des BFI)........................................... 142 3.7 Gütekriterien................................................................................................ 144 Fazit und Ausblick................................................................................................ 146 Literaturverzeichnis.............................................................................................. 148 Eidesstattliche Erklärung...................................................................................... 152 Anhang: Online-Fragebogen (BFI)....................................................................... 153

Det svenska partisystemet är relativt unikt till följd av att det har en tydlig endimensionell struktur. Internationell forskning har visat på samband mellan personlighetsfaktorer och politisk hemvist. Mest framträdande är kopplingen mellan öppenhet och vänstersympatier, samt samvetsgrannhet och högersympatier. Det förefaller även som att politiker skiljer sig från den genomsnittlige väljaren när det gäller framför allt extraversion, samvetsgrannhet och öppenhet. I en svensk kontext är forskningen mer begränsad och således finns ett behov av att nyansera bilden. För att undersöka dessa samband hos ungdomspolitiker i Sveriges största politiska ungdomsförbund, SSU och MUF, genomfördes en enkätundersökning baserad på BFI-44 med N = 161. Ett nationellt representativt stickprov om N = 1524 som genomfört BFI-10 i samband med en undersökning av SOM-institutet fick representera den genomsnittlige väljaren. För att testa hypoteserna genomfördes ett flertal independent samples t-test. Resultaten indikerade att ungdomspolitiker i SSU inte var mer öppna än ungdomspolitiker i MUF (d = 0.062) och att ungdomspolitiker i MUF var signifikant mer samvetsgranna än deras motparter i SSU (d = -0.28). Ungdomspolitiker i SSU visade signifikant högre resultat på neuroticism (d = 0.52) och ungdomspolitikerna som grupp var mer extroverta (d = 0.22) och öppna (d = 0.27) än den genomsnittlige väljaren. Resultaten låg i stora drag i linje med tidigare forskning. Några av avvikelserna gick inte att underbygga teoretiskt, men spekulerades kunna kopplas till den unika svenska politiska kontexten. Vidare spekulerar vi kring sambanden mellan personlighetsdrag och politisk preferens mot bakgrund av studiens resultat. / The Swedish political party system is relatively unique because of its clear one-dimensional structure. International research has shown a connection between personality characteristics and political affiliation. The connection that stands out is that between openness and left sympathies and conscientiousness and right sympathies. It also appears that politicians diverge from the average voter when it comes to extraversion, conscientiousness and openness. In a Swedish context the research is more limited and therefore there is a need to add nuance. To explore these relationships a survey based on BFI-44 was conducted with N = 161. A nationally representative sample of N = 1524 that had conducted BFI-10 as part of a survey by the SOM-insitute got to represent the average voter. To test the hypotheses a multitude of independent samples t-tests was conducted. The results indicated that the youth politicians of SSU were not more open than the youth politicians of MUF (d = 0.062), and that youth politicians of MUF were significantly more conscientious than their counterparts in SSU (d = -0.28). Youth politicians of SSU registered a significantly higher score for neuroticism (d = 0.52) and the youth politicians as a group were more extroverted (d = 0.22) and open (d = 0.27) than the average voter. The results were largely in line with earlier research. Some of the deviations couldn’t be supported from a theoretical perspective but was speculated to have a connection to the unique Swedish political context. Furthermore, we speculate about the connection between personality characteristics and political preference considering the results of this study.

En anledning till att mångaförändringsinsatser misslyckas är anställdas motstånd till förändring. Dispositionellt motstånd till förändring (RTC) har beskrivits som individuella tendenser att undvika eller stå emot förändringar. Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka i vilken grad en individs personlighet förklarar dess motstånd till förändring. En webbaserad enkät bestående av instrumenten IPIP30, SD3 och RTC-scale besvarades av 158 deltagare (kvinnor=70%). Bivariat korrelation och multipel regressionsanalys användes för att bearbeta datamaterialet. Resultatet visade att 41% av variansen i RTC kan förklaras med hjälp av Big Five och studiens kontrollvariabler, personlighetsdragen extraversion och neuroticism stod för de signifikanta bidragen. Studien visade att Big Five har samband med samtliga RTC-faktorer, vilket inte tidigare har rapporterats. Vidare visade studien att Dark Triad tillsammans med kontrollvariablerna stod för 23% av variansen i RTC, narcissism och Machiavellism stod förde viktigaste bidragen. Studien indikerar att det kan finnas vidare användningsområden för personlighetstestning. / One reason why many change initiatives fails is becauseof the employees' resistance to change. Dispositional resistance to change (RTC) is described as individual tendencies to avoid or resist change. The purpose of this quantitative study was to investigate to which extent an individual's personality explains its resistance to change. A web-based survey consisting of the IPIP30, SD3 and RTC scale instruments was answered by 158 participants (women=70%). Bivariate correlation and multiple regression analysis were used to process the data. The results showed that 41% of the variance in RTC can be explained by the Big Five and the control variables of the study, personality traits extraversion and neuroticism accounted for the significant contributions. The study showed that the Big Five is related to all RTC factors, this has not been reported before. Furthermore, the study showed that Dark Triad together with the control variables accounted for 23% of the variance in RTC, narcissism and Machiavellianism accounted for the most important contributions. The study indicates that there may be further uses for personality testing.

Frågan om det finns något sätt att förutsäga hög arbetsprestation hos individer är på många sätt relevant i organisationssammanhang. Tidigare forskning har visat att personlighet och arbetsengagemang relaterar till prestation, för vad är det egentligen som bidrar till hög individuell arbetsprestation? Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av en enkätundersökning undersöka vilken roll personlighet och arbetsengagemang spelar för individuell arbetsprestation. Studiens hypoteser handlade om vilken prediktor, arbetsengagemang eller ett specifikt personlighetsdrag som kunde förklara mest av variationen i individuell arbetsprestation. En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning som baserades på mätinstrument för individuell arbetsprestation (Individual Work Performance Questionnaire), arbetsengagemang (Utrecht Work Engagement Scale) samt personlighet (Mini International Personality Item Pool-6). Kriterierna för att få delta var att vara över 18 år samt besitta en arbetslivserfarenhet över 6 månader. Studiens deltagande uppgick till 162 personer (ålder: M = 35.8, SD = 14.5). Resultaten från regressionsanalysen överensstämde med studiens hypoteser där arbetsengagemang var den överlag starkaste prediktorn för att kunna förutsäga individuell arbetsprestation. Av personlighetsdragen hade conscientiousness störst samband för uppgiftsbaserad prestation samt kontextuell prestation, medan neuroticism hade störst samband för kontraproduktivt arbetsbeteende. Studiens slutsats var att det mest effektiva sättet att mäta individuell arbetsprestation på var genom mätinstrumentet Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9) som mäter arbetsengagemang. / The question of whether there is a way of forecasting high individual work performance is in many ways relevant in organizational contexts. Previous research has shown that personality and work engagement relate to work performance but what part exactly is it that contributes to high individual work performance? The purpose of this paper was to conduct a survey to investigate the relevance between personality and work engagement variables and their correlation to individual work performance. The hypotheses of the study concerned which predictor, work engagement or a specific personality trait could explain most of the variation in individual work performance. A quantitative study was conducted using a web-based survey based on measuring instruments for individual work performance (Individual Work Performance Questionnaire), work engagement (Utrecht Work Engagement Scale) and personality (Mini International Personality Item Pool-6). To participate you had to be over the age of 18 and exceeded 6 months of work experience. 162 participants were involved in this study (M = 35.8, SD = 14.5). The results show that work engagement was the strongest predictor to forecast high individual work performance. In regard to task-based and contextual performance the results show a correlation with the personality trait conscientiousness, while counterproductive work behaviour had a strong correlation with neuroticism. The study shows that the most effective way to estimate individual work performance was through Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9), which measures work engagement.

Sammanfattning Titel: “Personlighetsegenskaper och dess koppling till utbrändhet” Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi C Författare: Hampus Häggström och Cornelia Wiklund Handledare: Dr. Jonas Kågström och biträdande handledare Martin Ahlenius Datum: Juni 2022 Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga och analysera utbrändhet hos fastighetsmäklare genom Maslach burnout inventory utifrån Big fives personlighetsegenskaper. Metod: Denna studie är utformad ur en kvantitativ metod med ett deduktivt synsätt. Datainsamlingen utgick från en webbaserad enkätundersökning som skickades ut till 3126 verksamma fastighetsmäklare i Europa. Analysen av datan utfördes i statistikprogrammet “JASP”, där primärt bivariata korrelationsanalyser utfördes för att finna signifikanta samband mellan de olika variablerna. Denna information kunde sedan användas för att redovisa och tolka resultatet. Resultat & slutsats: Utifrån den analyserade datan visade undersökningen att fastighetsmäklarnas personlighetsegenskaper påverkade individens nivå av utbrändhet. Det anträffade positiva signifikanta samband mellan egenskapen neuroticism och utbrändhet. Personlighetsegenskaperna extraversion och conscientiousness visade däremot negativa samband med utbrändhetssyndromen. Undersökningen visade dessutom att det inte endast var personlighetsegenskaperna som påverkade välmående. Trivseln på arbetsplatsen hade även det en stor betydelse för den enskilde individens välmående. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar teoretiskt med en klarare uppfattning kring utbrändhetsdimensionerna utifrån personlighetsegenskaperna inom Big five. Likaså sambandet till välmående, arbetstillfredsställelse och individens tanke om att lämna arbetsplatsen. Detta praktiska bidrag kan hjälpa individen att förstå dess sårbarhet och utmaningar för att i praktiken kunna förebygga utbrändhetssyndrom. Det hjälper dessutom chefer och ledare som bedriver fastighetsmäklarkontor i Europa att få en inblick i vilka anställda som föreligger större risk att utsättas för utbrändhetssyndrom samt är i behov av extra stöttning. Cheferna och ledarna kan därmed anpassa arbetsmiljön och förhållandena efter individens behov för att bidra till ett bättre välmående på arbetsplatsen och minska personalomsättningen. Förslag till fortsatt forskning: Denna studies population omfattar fastighetsmäklare i Europa. Ett intressant bidrag till forskningen hade varit att undersöka andra specifika demografiska områden för att sedan jämföra dessa mot varandra för att se om arbetssättet i de olika områdena skulle vara bättre eller sämre ur ett utbrändhetsperspektiv. / Title: “Personality traits and its connection to burnout” Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Hampus Häggström and Cornelia Wiklund Supervisors: Dr. Jonas Kågström and assistant Martin Ahlenius Date: June 2022 Aim: The purpose of this study is to map and analyze burnout among real estate agents through Maslach burnout inventory based on Big fives personality traits. Method: This study is designed from a quantitative method with a deductive approach. The data collection is based on a web-based survey that was sent out to 3126 active real estate agents in Europe. The analysis of the data was performed in a statistics program named “JASP”, where primarily bivariate correlation analysis was performed to find significant correlations between the various variables. This information could then be used to report and interpret the results. Result & Conclusion: Based on the analyzed data, the study showed that the real estate agents personality traits affected how exposed the individual was to burnout. There were strongly positive significant associations between the trait neuroticism and burnout, while the personality traits extraversion and conscientiousness showed negative associations with burnout syndrome. The study also showed that it was not only the personality traits that affected the well-being of the individual. The comfort of the workplace, however, also has agreat importance for well-being. Contribution of the thesis: This study theoretically contributes with a clearer understanding of the dimensions of burnout based on the personality traits through Big five. Likewise, the connection to well-being, job satisfaction and the individual's thoughts of leaving the workplace. This practical contribution can help the individual to understand its vulnerability and challenges in order to be able to prevent burnout syndrome in practice. It can also help leaders and managers who run real estate agencies in Europe, to gain an insight into which employees are at greater risk of being exposed to burnout syndrome and the employees that are in need of extra support. The leaders and managers can thus adapt the work environmentand conditions to the individual's needs in order to contribute to a better workplace and reduce turnover intention. Suggestions for further research: The population of this study includes real estate agents in Europe. An interesting contribution to science would have been to examine other specific demographic areas and then compare these against each other in order to see if the working methods in the different areas would be better or worse from a burnout perspective.

Bakgrund. Forskning har visat att personlighetsdimensionerna Honesty-humility från HEXACO samt Agreeableness från Big Five är viktiga indikatorer på oönskat beteende på arbetsplatsen. Det finns mycket forskning kring Honesty-humility respektive Agreeableness, dock är sambandet mellan dessa två personlighetsdimensioner, så vitt vi vet, sparsamt utforskat. Syftet med denna studie var att undersöka hur sambandet mellan Honesty-humility och Agreeableness ser ut. Material och metod. Enkäten Riks-SOM från 2018 användes för att studera sambandet mellan Honesty-humility och Agreeableness. 3500 personer i åldersspannet 16-85 blev slumpmässigt utvalda ur registret för totalbefolkningen. Multipel regressionsanalys med 5000 bootstrapiterationer användes för att studera sambandet under kontroll för bakgrundsvariabler, med ett underlag om 1635 personer. Resultat och slutsats. Studien visade på ett positivt samband mellan Honesty-humility och Agreeableness även efter att sambandet kontrollerats för ålder, kön och utbildning. / Background. Research has shown that the personality dimensions Honesty-humility from HEXACO and Agreeableness from the Big Five are important indicators of Counterproductive workplace behavior (CWB). There is a lot of research on Honesty-humility and Agreeableness, however, as far as we know the relationship between these two personality dimensions is sparsely explored. The purpose of this study was to research the relationship between Honesty-humility and Agreeableness. Material and method. The Riks-SOM survey from 2018 was used to study the relationship between Honesty-humility and Agreeableness. 3500 people between the ages of 16-85 were randomly selected from the register for the total population. Multiple regression analysis with 5000 bootstrap iterations was used to study the relationship while controlling for background variables, with a sample of 1635 subjects. Result and conclusions. The study showed a positive relationship between Honesty-humility and Agreeableness even after controlling for age, sex, and education.

Titel: Leder du dina medarbetare på bästa sätt? En kvantitativ undersökning av föredragen ledarskapsstil baserat på personlighet hos medarbetaren. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Ludvig Friman och Wilma Söderberg Handledare: Lars-Johan Åge Datum: Juni 2023 Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka medarbetares föredragna ledarskapsstil utifrån CPE-modellen relaterat till personlighetsdrag utifrån The Big Five. Metod: Studien bygger på en kvantitativ forskningsmetodologi med ett deduktivt tillvägagångssätt. Med teorin kring det identifierade forskningsgapet som bakgrund kunde hypoteser produceras. Dessa hypoteser testades mot det empiriska materialet som samlats in genom en enkätundersökning. Genom en analys av det empiriska materialet lyckades lösningar till problemformuleringen utvecklas. Resultat & slutsats: Resultatet visar på flera korrelationer mellan föredragen ledarskapsstil och medarbetarens personlighet. Några av korrelationerna är i enlighet med hypoteserna men andra korrelationer visar på motsägande eller ej förutsedda samband. Därmed kan studien presentera en slutsats som bygger på en kumulativ grund och empiriska resultat. Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag, är att ge en ökad förståelse och kunskap till vilken slags ledarskapsstil som föredras av svenska fastighetsmäklare i Stockholms kommun. Målet är att förbättra ledarskapet inom mäklarbranschen och minska personalomsättningen. Då ledarskap är en av anledningarna till att mäklare slutar (Högskolan i Gävle, 2020) ses denna undersökning som en viktig pusselbit för att förbättra ledarskapet inom branschen. Förslag till fortsatt forskning: Ett av våra förslag till vidare forskning är bland annat att det vore intressant att replikera föreliggande studie och göra den generaliserbar och utföra studien på alla registrerade fastighetsmäklare i hela Sverige. Sedan jämförs båda studiernas resultat. Vidare vore det intressant att utföra en kvalitativ undersökning med samma syfte som föreliggande studie. Nyckelord: Föredraget ledarskap, Ledarskapsstil, CPE-modellen, Personlighetsdrag, The Big Five. / Title: Do you lead your team in the best way? A quantitative study on preferred leadership and personality among employees. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Ludvig Friman and Wilma Söderberg Supervisor: Lars-Johan Åge Date: June 2023 Aim: The purpose of the present study is to investigate employees' preferred leadership style based on the model CPE related to personality traits based on The Big Five. Method: The study is based on a quantitative research methodology with a deductive approach. With the theory surrounding the identified research gap as a background, hypotheses could be produced. These hypotheses were tested against the empirical material collected through a questionnaire survey. Through an analysis of the empirical material, solutions to the theoretical problem were successfully developed. Result & conclusion: The results show several correlations between preferred leadership style and the employee's personality. Some of the correlations are in accordance with the hypotheses, but other correlations show contradictory or unanticipated relationships. Thus, the study can present a conclusion based on a cumulative basis and empirical results. Contribution of the thesis: This study's contribution is to provide an increased understanding and knowledge of what kind of leadership style is preferred by Swedish real estate agents in Stockholm municipality. The goal is to improve leadership within the brokerage industry and reduce staff turnover. Since leadership is one of the reasons why brokers quit (Högskolan i Gävle, 2020), this survey is seen as an important piece of the puzzle to improve leadership within the industry. Suggestions for future research: One of our suggestions for further research is, among other things, that it would be interesting to replicate the current study and make it generalizable and carry out the study on all registered real estate agents throughout Sweden. Then compare the results of both studies. Furthermore, it would be interesting to carry out a qualitative investigation with the same aim as the present study. Key words: Preferred leadership, Leadership style, CPE-model, Personality traits, The Big Five.