The aim of this Master’s thesis is to examine in what way library users are depicted on images at two academic libraries; the University College of Borås Library & Learning Resources (BLR) and the Gothenburg University Library (GUB). 62 images, from websites and information brochures, are analyzed and the main questions are: How are users represented on images? What activities are shown? What is the difference between BLR and GUB? How can the consequences of the representations be understood? Little is currently known in the LIS-field about how images work as constructors of the social reality. The theoretical and methodological point of departure of the study is discourse analysis, new institutional theory and picture analysis. The result of the analysis is that BLR shows a larger variety of activities than GUB, and more users using the computer. The typical user on the images from GUB is sitting in a large study hall alongside with a large number of other users. Women are more often depicted than men in the whole material and the images reveal an absence of personal-user interaction. The users are shown as independent. A general impression is that GUB, considering the long history and the unanimous images, is more institutionalized than BLR. Both the behavior of the users in the library and the making of new library images are influenced by the existing images. / Uppsatsnivå: D

Computerized methods for searching pictures are becoming more common. With these it ispossible to make powerful search requests using a combination of terms and search oncomprehensive descriptions of the pictures. The descriptions can encompass various aspectsof the content and allow different interpretations and levels of detail.This essay is about how you can examine and describe the content of a picture from manypoints of view. We have tried to identify differences in searching behaviour, and studiedsome methods for indexing of pictures. Our concepts are taken from the philosophy of artand from theories about the meaning of languages.In the future perhaps libraries can make pictures and illustrations in books available to thepublic, in a sophisticated system, for the purpose of providing visual documentation forstudy, research or other kinds of exploitation.

Computerized methods for searching pictures are becoming more common. With these it ispossible to make powerful search requests using a combination of terms and search oncomprehensive descriptions of the pictures. The descriptions can encompass various aspectsof the content and allow different interpretations and levels of detail.This essay is about how you can examine and describe the content of a picture from manypoints of view. We have tried to identify differences in searching behaviour, and studiedsome methods for indexing of pictures. Our concepts are taken from the philosophy of artand from theories about the meaning of languages.In the future perhaps libraries can make pictures and illustrations in books available to thepublic, in a sophisticated system, for the purpose of providing visual documentation forstudy, research or other kinds of exploitation.

En kvalitativ studie är utförd i syfte att undersöka hur bilder i religionsläromedel på gymnasiet kan påverka elevers religionsuppfattning. För att uppfylla syftet behandlas tre frågeställningar. Dessa är; Vilken betydelse har bilder i läromedel för elever? På vilket vis kan bilder som förekommer i de tre undersökte religionsläromedlen påverka elevers religionsuppfattning? Hur väl överensstämmer funktionen av de bilder som återfinns i de tre undersökta läromedlen med skolans värdegrund samt läroplan? Undersökningen avgränsas till tre religionsläromedelsböcker, samtliga är aktuella visar en förundersökning. Böckerna som används är; En människa, tusen världar, Religionskunskap 1. Robert Tuveson. Gleerups, 2015 Din tro, eller min? Religionskunskap för gymnasiet, kurs 1. Erica Appelros, Anne – Christine Hornborg, Helena Röcklinsberg. Natur och kultur 2006. Religion 1&2 liv och mening. Gunilla Rundblom & Leif Berg. NA Förlag 2014. Vidare avgränsas studien ytterligare för att hantera studiens omfång, därav är det endast bilder ur kapitlen om judendom som studeras. Empirin samlas in genom semistrukturerade intervjuer med åtta gymnasieelever. Två elever studerar på högskoleförberedande program och sex elever studerar på yrkesförberedande program. Empirin tolkas med hjälp av W.J.T Mitchells bildtolkningsteori, vilken är omformulerad av Yvonne Eriksson i boken Bildens tysta budskap (2017). Teorin har som utgångspunkt att bilder fungerar som meningsskapande entiteter, detta påvisas genom att bilder behandlas ur fem olika kategorier vilka samtliga analyserar bildens förmåga att påverka mottagarens uppfattning av fenomenet som visas på bilden. Kategorierna är Graphic, Perceptual, Optical, Mental samt Verbal. Ytterligare utgörs empirin av Gy 11, samt bilder ur de tre läromedelsböckerna som presenterades i första stycket.Resultatet påbjuder faktum att bilder i läromedel enligt Mitchells bildtolkningsteori har påverkan på mottagarnas perception av olika fenomen som betraktas. Betydelsen som bilderna har varierar mellan funktionen att intressera eller inte intressera eleverna till vidare kunskapsinlärning om fenomenet som visas. Därav kan elevernas inlärning om området påverkas av vilka bilder som exponeras i anslutning till området. Vidare kan det av resultatet samt teorin utläsas att bilder kan skapa förutfattade meningar och fördomar, vilka påverkar elevernas religionsuppfattning. Då bilder i läromedel visade sig påverka elevernas religionsuppfattning och eventuellt bidra till fördomar besvaras sista frågeställningen med faktumet att bilder i läromedel stämmer dåligt överens med aktuell läroplan och aktuellt värdegrundsarbete. Skolans värdegrundsarbete motarbetas av bilders eventuellt negativa funktion för elevers inlärning.

The study was focused on a research of how older people experience moving images on news pages online. It was based on the HMSAM model and of previous research in connection to user experience, information overload and accessibility. The increase of people watching moving images can help us sharing and publishing videos quickly. The aim of the study was to fill in the knowledge gap when it comes to older people and moving images. The purpose of the study has been to create an understanding of how news pages can be accessed more easily and help to increase good user experience even for older people. Eight potential users of news sites were involved in the study. The empirical material has been collected through individual semi-structured interviews and user tests with observations. Moving images can affect users negatively or positively depending on attitude, previous experiences and news format priorities. In general, they did not feel that moving images improves or worsen the user experience, it is more about what they contain and how it is posted. The results of this study have shown that users can lose interest in news due to loss of control, digital advertising and information overload. Video interviews provide first-hand information and are a credible news source according to research participants. You can remember the news better if you read a text and watch a video. Users want control and decide for themselves when they want to watch a video.

<p>Syftet med denna uppsats var dels att ta reda på hur elever uttrycker geometriska begrepp med hjälp av bilder, dels att försöka finna fler uttryckssätt för begrepp inom geometrin. Frågeställningarna var: Vilken betydelse har bilden som uttrycksform enligt olika teorier för lärande? Hur uttrycker elever sina bilder av de grundläggande geometriska formerna? Hur kan matematiklärare använda sig av bilder i sin geometriundervisning? För att söka svar på frågeställningarna valde jag att använda mig av litteraturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien baserades på kvalitativ metod, där intervjuerna bestod av en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad intervjuform. </p><p>Litteraturstudien behandlar olika teorier om betydelsen av att skapa bilder för lärande, vilket ingår i Bruners representationsteori. Det är även denna teori som ligger till grund för uppsatsen. I den empiriska studien ingår resultatet från 32 elevintervjuer samt en undersökning av bilder i läromedlen: Alma, Räkneresan, Talriket och Mattestegen. Med litteraturstudien som bakgrund undersökte jag vilka bilder elever i år 4 och år 6 har av de grundläggande geometriska formerna. Slutligen tas några konkreta exempel upp på lärares arbete med bild/matematik.</p><p>I resultatet framkommer bland annat att eleverna känner till de geometriska grundformerna samt att de har någon slags förståelse för dem. Eleverna kanske inte alltid har en fullständig förståelse, men de kan använda sig av de geometriska formerna när de exempelvis ska beskriva olika bilder. I resultatet av intervjuerna kunde jag även urskilja vilka av van Hieles inlärningsnivåer eleverna befann sig på.</p>

<p>Hilma af Klint är en av de mest uppmärksammade kvinnliga konstnärerna ur sin tid trots ellerkanske på grund av att hennes bilder inte uppmärksammades förrän 45 år efter hennes död. Detta faktum samt att en stor del av hennes livsverk var andliga, mediumstiskt framställda bilder gör dets vårt att placera bilderna i en konsthistorisk kontext. I denna C-uppsats undersöker jag framförallttre aspekter runt Hilma af Klints och hennes livsverk med tempelbilderna. Jag har med hjälp avqueerteorier undersökt hur utanförskap och avsaknad av sexualitet kan ha påverkat Hilma af Klintsbildskapande. Jag har intresserat mig för en roll som Hilma af Klints bilder tycks ha, som kartor och manualer för andra andliga sökare. Hon var en bildskapare som levde utanför de rådande normerna både vad gäller bildskapandet och personligen och gick sin egen väg vilket gör henne till eninspiratör för de som kommer efter henne. Hilma af Klint levde asketiskt helt hängiven sitt uppdrag. Allt tyder på att hon levde utan partner i avhållsamhet trots att hennes viktigaste budskap var ”dualen” som innebär att mannen och kvinnan är två halvor av samma själ som letar efter varandraför att återförenas. I bilderna framställs dualen som en man och en kvinna medan i Hilma af Klints anteckningar visar det sig att hon upplevde en kvinna som hennes dual under en tid medan det vid ett annat tillfälle var en man ur andevärlden. En annan aspekt som jag undersökt är hur bilderna uppfattas när de inte hamnar i den tempelmiljö som de skapades för och istället betraktas som autonoma. Tidigare forskning innehåller inga bildanalyser vilket jag tagit fasta på och anser vara enviktig del av att förstå bilder som autonoma, en viktig aspekt av modernistisk konst. I dessa bildanalyser finner jag att bilderna har mycket att ge om de tillåts stå fria från det sammanhang somde skapandes ur. Ytterligare en aspekt som jag undersökt är hur dessa bilder behandlas i konsthistorieskrivningen. Hilma af Klint upplevde sig som en förmedlare av bilder från andliga mästare, hennes egen roll som subjekt var sekundär. Trots detta är det personen Hilma af Klint som fått mest utrymme i historieskrivningen. Det finns en gängse bild av Hilma af Klint som en pionjär inom den abstrakta konsten vilket kan ses som problematiskt av flera skäl, inte minst det faktum att bilderna, enligt henne själv, var förmedlade till henne i syfte att upplysa mänskligheten. Jag har funnit att det tyvärr inte är helt enkelt att uppleva Hilma af Klints bilder i original. Tempelbildernavar tänkta att smycka ett tempel som aldrig kom att byggas. Ingen, inte ens Hilma af Klint själv har sett Tempelbilderna samlade i sin tänkta miljö. Däremot finns det planer på ett museum i Ytterjärna som enligt uppgift ska visa hela Hilma af Klints livsverk.</p>

Denna studies huvudsyfte är att undersöka vilka strategier några svenska skolbarn använder sig av i sitt bildskapande samt att ta reda på vad de vill säga med sina bilder. I min litteraturdel redogör jag för olika sätt att se på och tolka barns bilder. De inriktningar som jag presenterar är: stadieteorier, den processinriktade ansatsen, den sociokulturella ansatsen samt den narrativa modellen. Dessa presenterar jag för att ge en bakgrund och förståelse för den modell som jag i huvudsak kommer att använda mig av i min studie, nämligen den narrativa modellen. Denna innebär att man tittar på bildens form som ett resultat av bildens innehåll, vad barnen vill berätta med sina bilder. Man förutsätter att det finns ett budskap i barnens bilder som förs fram genom att barnet använder sig av olika narrativa strategier. Barn ritar vad de vill berätta. För min studie har jag använt mig av en kvalitativ metod, samt av bildanalys och intervjuer. Bildanalysen och intervjuerna med barnen kompletterar varandra genom att jag både får min egen och barnens tolkningar av bilderna. Dessa sammanställs sedan till den slutgiltiga tolkningen. Jag har i min studie arbetat tillsammans med fyra barn i år 1 och vi har genomfört en rad bildövningar. Resultatet visar att barnen använder flera olika strategier för att förmedla sitt budskap genom sina bilder samt att de verkligen berättar något om sina liv i sina bilder. De använder sig t.ex. av storleksgradering där det viktigaste ritas störst, detaljeringsmarkörer där det viktigaste avbildas med mest detaljer. Jag såg också att de använder sig av bildelment som är inspirerade av den kultur och den tid som de lever i för att förmedla sitt budskap.

<p>Bokens sid 1-6 samt 108- inskannade. Hjalmar Lings teckningar av gymnastiska rörelser av intresse.</p>

Syftet med denna uppsats var dels att ta reda på hur elever uttrycker geometriska begrepp med hjälp av bilder, dels att försöka finna fler uttryckssätt för begrepp inom geometrin. Frågeställningarna var: Vilken betydelse har bilden som uttrycksform enligt olika teorier för lärande? Hur uttrycker elever sina bilder av de grundläggande geometriska formerna? Hur kan matematiklärare använda sig av bilder i sin geometriundervisning? För att söka svar på frågeställningarna valde jag att använda mig av litteraturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien baserades på kvalitativ metod, där intervjuerna bestod av en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad intervjuform. Litteraturstudien behandlar olika teorier om betydelsen av att skapa bilder för lärande, vilket ingår i Bruners representationsteori. Det är även denna teori som ligger till grund för uppsatsen. I den empiriska studien ingår resultatet från 32 elevintervjuer samt en undersökning av bilder i läromedlen: Alma, Räkneresan, Talriket och Mattestegen. Med litteraturstudien som bakgrund undersökte jag vilka bilder elever i år 4 och år 6 har av de grundläggande geometriska formerna. Slutligen tas några konkreta exempel upp på lärares arbete med bild/matematik. I resultatet framkommer bland annat att eleverna känner till de geometriska grundformerna samt att de har någon slags förståelse för dem. Eleverna kanske inte alltid har en fullständig förståelse, men de kan använda sig av de geometriska formerna när de exempelvis ska beskriva olika bilder. I resultatet av intervjuerna kunde jag även urskilja vilka av van Hieles inlärningsnivåer eleverna befann sig på.