<p>Abstract</p><p>Idrott och hälsa uppfattas ofta som ett roligt ämne p.g.a. att det är ett praktiskt ämne. Ämnet Idrott och hälsa har låg status i mångas ögon och därför är vi intresserade av att hitta ingredienser som legitimerar ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att undersöka vilka</p><p>uppfattningar lärare och elever har om ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne.</p><p>Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjumetod där åtta personer deltog, fyra lärare och fyra elever, från två olika skolor i västra Sverige. Resultatet visade att Idrott och hälsa</p><p>är ett bildningsämne, enligt lärarna, eftersom det handlar om livslångt lärande och att koppla ihop teori med praktik. Eleverna ansåg att Idrott och hälsa är ett bildningsämne eftersom det enligt dem handlar om att röra på sig och ta hand om sin kropp. Det visade sig att lärare och elever upplever att målen är luddigt beskriva, vilket gör det svårt att legitimera ämnet Idrott och hälsa</p><p>som bildningsämne. Ett annat hinder för att ämnet ska verka bildande är att ämnet har färre timmar än tidigare. Möjligheter inom ämnet som både lärare och elever beskrev var att eleverna lär sig att samarbeta och utveckla den sociala biten som inte sker i samma utsträckning i de övriga ämnena.</p>

Abstract Idrott och hälsa uppfattas ofta som ett roligt ämne p.g.a. att det är ett praktiskt ämne. Ämnet Idrott och hälsa har låg status i mångas ögon och därför är vi intresserade av att hitta ingredienser som legitimerar ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att undersöka vilka uppfattningar lärare och elever har om ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjumetod där åtta personer deltog, fyra lärare och fyra elever, från två olika skolor i västra Sverige. Resultatet visade att Idrott och hälsa är ett bildningsämne, enligt lärarna, eftersom det handlar om livslångt lärande och att koppla ihop teori med praktik. Eleverna ansåg att Idrott och hälsa är ett bildningsämne eftersom det enligt dem handlar om att röra på sig och ta hand om sin kropp. Det visade sig att lärare och elever upplever att målen är luddigt beskriva, vilket gör det svårt att legitimera ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne. Ett annat hinder för att ämnet ska verka bildande är att ämnet har färre timmar än tidigare. Möjligheter inom ämnet som både lärare och elever beskrev var att eleverna lär sig att samarbeta och utveckla den sociala biten som inte sker i samma utsträckning i de övriga ämnena.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur tre olika gymnasielärare inom idrott och hälsa på olika studieinriktningar resonerade om ämnets legitimet som ett bildningsämne, och att få en förståelse för elevernas uppfattning av ämnet som ett bildningsämne. Vidare har undersökningen genomförts med både strukturerade intervjuer och strukturerade enkäter med en öppen fråga. Detta gjorde att arbetet har både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultaten som framkom var att ämnet är ett populärt ämne enligt eleverna och att lärarna menade att deras viktigaste uppgift var att undervisa eleverna i vad en god hälsa innebar. Ytterligare ett resultat var att det knappt användes någon litteratur i ämnet och att en anledning var tidsbristen. Ämnet behöver enligt lärarna mer timmar för att kunna ha mer teoretiska lektioner. Sammanfattningsvis blir då att ämnet är populärt men tiden räcker inte till för litteratur och att ämnet inte ses som ett bildningsämne av de allra flesta.

Föreliggande undersökning behandlar området bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och på lärarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument säger om detta, hur lärarutbildare på lärarutbildningarna och svensklärare på gymnasiet förstår och anser sig tillämpa begreppet ’bildtolkning’. Syftet har alltså varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det här avseendet realiseras i lärarutbildningen och skolpraktiken, enligt några lärarutbildares och svensklärares beskrivningar i intervjuer. Det undersökningen i stort visar är att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen på gymnasiet, i olika grad. Samma sak gäller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lärarnas vidkommande inte på samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero på att just de här lärarna känner sig osäkra på bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att känna sig säkra i undervisningen på området. De två lärarutbildare som ingår i undersökningen ger i olika grad de lärarstuderande verktyg för att hantera området, men har erfarenheten att de lärarstuderande på sina praktikskolor möter motstånd och därför inte får ta sina kunskaper i bruk. Ett försök gjordes att se om det finns något samband mellan de här lärarnas ämneskonception (Malmgren 1996) och förekomsten av bild och bildtolkning i undervisningen, men ingen säker slutsats var möjlig att dra.

<p>Föreliggande undersökning behandlar området bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och på lärarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument säger om detta, hur lärarutbildare på lärarutbildningarna och svensklärare på gymnasiet förstår och anser sig tillämpa begreppet ’bildtolkning’. Syftet har alltså varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det här avseendet realiseras i lärarutbildningen och skolpraktiken, enligt några lärarutbildares och svensklärares beskrivningar i intervjuer.</p><p>Det undersökningen i stort visar är att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen på gymnasiet, i olika grad. Samma sak gäller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lärarnas vidkommande inte på samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero på att just de här lärarna känner sig osäkra på bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att känna sig säkra i undervisningen på området. De två lärarutbildare som ingår i undersökningen ger i olika grad de lärarstuderande verktyg för att hantera området, men har erfarenheten att de lärarstuderande på sina praktikskolor möter motstånd och därför inte får ta sina kunskaper i bruk. Ett försök gjordes att se om det finns något samband mellan de här lärarnas ämneskonception (Malmgren 1996) och förekomsten av bild och bildtolkning i undervisningen, men ingen säker slutsats var möjlig att dra.</p>

Syftet med denna studie var att jämföra litteraturundervisningen på högskoleförberedande program och yrkesprogram inom 2000-talets gymnasieskola. Utifrån detta formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader avseende litteraturundervisningen inom högskoleförberedande program och yrkesprogram. Mot bakgrund av svenskämnets historiska utveckling inom gymnasieskolan, litteraturteorier, forskning och teorier om svenskämnestraditioner samt de kommande förändringarna gällande grundläggande behörighet till vidare studier och ämnesbetygsreformen undersöktes vetenskaplig litteratur för att besvara syftet. Studien var en systematisk litteraturstudie där utvald vetenskaplig relevant litteratur analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att 2000-talets litteraturundervisning i gymnasieskolan inom ramen för Lpf 94 och Gy 11 uppvisar flera likheter mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program avseende innehåll och mål. De två svenskämnestraditionerna svenska som färdighetsämne och svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne visades även vara framträdande inom båda programgruppernas litteraturundervisning. Resultatet visade också att svenskämnestraditionen svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne kunde karaktäriseras som ett marginaliserat komplement i litteraturundervisningen för både högskoleförberedande program och yrkesprogram.