Syfte: Studiens syfte var att ta reda på om det finns någon korrelation mellan fixationsdisparitet och dissocierad fori på nära håll samt deras korrelation till symtom.   Metod: Mätningarna utfördes på totalt 57 personer mellan 12-45 år. De deltagare som hade någon form av tropi eller ett stereoseende sämre än 100 bågsekunder uteslöts. Mätningarna utfördes på 40 cm avstånd och för att mäta den dissocierade forin användes Modifierad Thorington. För att mäta fixationsdispariteten användes Saladin kort. Deltagarna fick fylla i en symtomenkät som bestod av 15 frågor och med hjälp av denna kunde man avgöra om deltagarna var symtomatiska eller ej.   Resultat: Det fanns en svag men positiv statistisk signifikant korrelation mellan fixationsdisparitet och dissocierad fori (r = 0,35; p <0,001). Två av deltagarna hade motsatt riktning på den dissocierade forin och fixationsdispariteten, dessa hade exofori med eso fixationsdisparitet. Varken forier eller fixationsdisparitet hade någon korrelation till symtom, men deltagarna med en högre poäng på symtomenkäten hade exofori.   Slutsats: Det finns en svag positiv korrelation mellan dissocierad fori och fixationsdisparitet. Det kunde inte hittas någon korrelation mellan fixationsdisparitet och symtom eller mellan forier och symtom, detta kan bero på att en grupp som var relativt asymtomatisk undersöktes. / The aim of this study was to investigate if there is any correlation between fixation disparity and dissociated phoria at near. Additionally a second aim was to evaluate if correlation between symptom questionnaire (CISS), dissociated phoria and fixation disparity exists.   The measurements were performed on a total of 57 people between the ages of 12-45 years old. The participants with any tropia and stereopsis less than 100 sec of arc were excluded. A subjective refraction was performed to make sure that the subjects were fully corrected. Modified Thorington was used to measure the dissociated phoria and the fixation disparity was measured with a Saladin card. All measurements were performed at a distance of 40 cm. To evaluate subject’s symptoms, a symptom questionnaire (CISS) with 15 questions was used.   A regression analysis showed a weak but statistically significant positive correlation between dissociated phoria and fixation disparity (r = 0.35; p <0.001). Two of the participants had a opposite direction on the dissociated phoria and the fixation disparity, they had exophoria and eso fixation disparity. Neither dissociated phorias or fixation disparity were correlated to symptoms. The subjects with higher points on the symptom questionnaire were shown to have exophoria.   There was a weak positive correlation between dissociated phoria and fixation disparity at near. A similar correlation between fixation disparity and symptoms could not be found, between neither dissociated phoria and symptoms or fixation disparity and symptoms. This could be because a relatively asymptomatic group was examined.

Syfte: Syftet med studien var att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på i vilken utsträckning samsynstester utförs i den kliniska vardagen hos legitimerade optiker i Sverige. Metod: En enkät som riktades till legitimerade optiker skickades ut till Optikerförbundets medlemmar och publicerades även i gruppen Optikforum på Facebook. Enkäten bestod av 14 frågor och handlade om samsynstesters utförande i den kliniska vardagen. Resultat: Det var 273 deltagare som deltog i enkäten. Resultatet visar att det finns skillnad på hur ofta preliminära mätningar, ackommodativa- och vergensmätningar utförs. Preliminäramätningar utförs i större utsträckning jämfört med resterande mätningar. Bland deltagarna svarade 38% att de inte utför samsynstester på grund av tidsbrist, 26% svarade osäkerhet och 18% att det beror på kunskapsbrist. Slutsats: Studien visade att preliminära mätningar utförs i stor utsträckning, men attackommodativa- och vergensmätningar utförs i mindre utsträckning. Studien visar också att huvudanledningen till varför vissa mätningar utesluts är på grund av tidsbrist och kunskapsbrist/osäkerhet. / Purpose: The aim of this study was to find out in which extent measurements of binocular visual function are performed by optometrists in Sweden. Method: An anonymous online survey was sent to the members of Optikerförbundet and published in the Facebook group Optikforum. The survey consisted of 14 questions. Result: The result shows that there is a difference in how often preliminary-, accommodative- and vergence measurements are performed. Preliminary measurements are performed to a greater extent than other measurements. Among the participants, 38% answered that they do not perform all tests due to “lack of time”, 26% answered “uncertainty” and 18% because of “lack of knowledge”.  Conclusion: This study showed that the main reasons to why some measurements are excluded is due to lack of time, or lack of knowledge/uncertainty. The study also showed that preliminary measurements are performed more frequently than accommodative and vergence measurements.

Syfte: Syftet med studien är att jämföra vergenser, forier, och konvergensnärpunkt (KNP) mellan deltagare diagnosticerade med post-covid samt en kontrollgrupp av deltagare utan post-covid diagnos.  Metod: Studien innefattade 10 patienter diagnosticerade med post-covid samt 10 patienter utan post-covid diagnos, samtliga i Linköping hos Optiker Almå. Alla deltagare fick genomgå en synundersökning inledningsvis och blev tillfrågande om att delta i studien. Initialt uppmättes deltagarnas forier med Schober´s test. Sedan blev patienterna undersökta på konvergensnärpunkt med hjälp av en RAF-stav, samt prismastav för att mäta vergensförmågan.  Resultat: Medelvärdet för vergenserna på avstånd med Bas IN (negativa vergenser) var 7,0 prd för post-covid gruppen, kontrollgruppen hade ett medelvärde på 12.2 prd i motsvarande mätning. Vid Bas UT (positiva vergenser) på avstånd hade post-covid gruppen ett medelvärde på 13,4 prd i jämförelse med 19,3 prd för kontrollgruppen. På 40 cm hade post-covid gruppen ett medelvärde på 13,5 prd för negativa vergenser, kontrollgruppens medelvärde var vid samma mätning 21,6 prd. För positiva vergenser på 40 cm var medelvärdena 17,6 prd för gruppen med post-covid och 27,2 prd för kontrollgruppen. Hela åtta deltagare med post-covid hade en avlägsen konvergensnärpunkt. I kontrollgruppen hade enbart två deltagare en avlägsen konvergensnärpunkt.  Slutsats: Personer med post-covid har nedsatta vergenser i jämförelse med en kontrollgrupp utan post-covid diagnos, där de positiva vergenserna är nedsatta i något störe utsträckning. En nedsatt konvergensförmåga är också förekommande i samband med post-covid. Ingen skillnad i storleken på forier förekom, även om post-covid gruppen uppvisade forier i större utsträckning jämfört med kontrollgruppen.

Bakgrund: Vergenser är ögonrörelser där ögonen rör sig i olika riktningar i relation till varandra. Sambandet mellan konvergens och ackommodation kallas AK/A-kvot. Det kan tas fram med beräknad eller gradientmetod. Den beräknade metoden baseras på avstånds- och närforier. Gradientmetod baseras enbart på närfori och förändring av ackommodativt stimuli. Forimätningsmetoder som kan användas för att ta fram AK/A-kvoten är bland annat von Graefe, Modifierad Thorington och Maddox Rod.    Syfte: Jämföra skillnaden i AK/A-kvot mellan gradient och beräknad metod för tre forimätningsmetoder: von Graefe, Modifierad Thorington och Maddox Rod. Metod: Inklusionskriterierna i denna kvantitativa studie var personer mellan 18-35 år, monokulärt visus på minst 1,0, att ha samsyn samt ingen närvaro av tropi. Totalt 30 personer ingick i studien och var mellan åldrarna 21-29 år. Undersökning med samsynstest, covertest och framtagning av bästa refraktion gjordes. Därefter mättes forier på avstånd och nära håll upp för varje person med von Graefe, Modifierad Thorington och Maddox Rod i randomiserad ordning. En mätning för varje metod gjordes, mellan varje mätning fick testpersonerna 10 minuter paus. Alla undersökningar gjordes av samma undersökare.   Resultat: Friedman’s tvåvägsanalys gav (𝜒2(5) = 105.9, p<0.001). Skillnaden mellan medelvärdet för gradient- och beräknat AK/A med von Graefe blev 2.0∆ i prismadioptrier, med Modifierad Thorington  3.4∆ i prismadioptrier och med Maddox Rod 2.2∆ i prismadioptrier. Alla forimätningsmetoder visade signifikant skillnad mellan gradient AK/A och beräknat AK/A (p<0.001). Det var signifikant skillnad mellan von Graefe- och Modifierad Thorington gradient AK/A-kvot (p<0.05), Modifierad Thorington- och Maddox Rod beräknad AK/A-kvot (p<0.05) samt Maddox Rod- och von Graefe gradient AK/A-kvot (p<0.05)   Slutsats: Skillnaden mellan gradient och beräknad AK/A-kvot var ej samma för de tre forimätningsmetoderna. / Background: Vergences are different directions the eyes can move in relation to each other. The relationship between convergence and accommodation is called the AC/A ratio. The ratio can be produced with either a calculated method or with the gradient method. The calculated method is based on the distance and near phorias. The gradient method is only based on the near phorias and the change in the accommodative stimulus. The methods that can be used for measuring the AC/A ratio are for example von Graefe, Modified Thorington and Maddox Rod.  Purpose: Compare the difference in AC/A ratio between gradient and calculated method for three phoria measuring methods: von Graefe, Modified Thorington and Maddox Rod.  Method: The inclusion criterias in this quantitative study were people between 18-35 years of age, monocular visual acuity of at least 1,0, functioning binocular vision and absence of tropia. A total of 30 people participated in this study and were between the ages of 21-29 years. Examination including test of binocular vision, covertest and best refraction were made. Thereafter phorias at distance and near were measured for each person with von Graefe, Modified Thorington and Maddox Rod in a randomized order. One measurement for each method was taken, between each measurement there was a 10 minute break. All examinations were made by the same examiner.    Results: A Friedman two way analysis gave (𝜒2(5) = 105.9, p<0.001). The difference in averaged value between gradient and calculated AC/A with von Graefe was 2.0∆ in prism diopters, with Modified Thorington 3.4∆ in prism diopters and with Maddox Rod 2.2∆ in prism diopters. All phoria measurements showed significant difference between gradient AC/A and calculated AC/A (p<0.001). There was a significant difference between von Graefe- and Modified Thorington calculated AC/A ratio (p<0.05), Modified Thorington- and Maddox Rod calculated AC/A ratio (p<0.05) and Maddox Rod- and von Graefe gradient AC/A ratio (p<0.05)     Conclusion: The difference between the gradient and calculated AC/A is not the same for the three methods used for measuring phorias.