Syftet med denna studie var att utifrån ett specifikt fall undersöka hur arbetet med att ta fram en handlingsplan för ökad skolnärvaro samverkar med skolpersonalens uppfattningar av problematisk skolfrånvaro. Detta har gjorts utifrån fem frågeställningar. De tre första frågeställningarna behandlar hur påverkansfaktorer på problematisk skolfrånvaro beskrivs, hur problematisk skolfrånvaro definieras och hur olika aktörer uppges samverka, i handlingsplanen och av skolpersonal. De sista två frågeställningarna behandlar arbetet med att ta fram handlingsplanen och vad den grundas i samt hur implementeringen av handlingsplanen påverkas av olika möjligheter och hinder.  Denna studie har genomförts som en del av projektet Självständiga Arbeten i Skolan (SJAS), vilket innebär att studien gjorts i tät samverkan med en av skribenternas VFU-skolor (verksamhetsförlagd utbildning), vilken är en medelstor F-9 skola. Studiens empiri utgår från nämnda skolas nya handlingsplan och dess bilagor, sju intervjuer med skolpersonal från skolan samt ett föredrag. Intervjuerna genomfördes med tre nyckelpersoner som varit delaktiga med att ta fram handlingsplanen, samt fyra klasslärare. Empirin behandlades sedan genom en tematisk innehållsanalys. Slutligen analyserades resultaten utifrån Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsteori samt ramfaktorteorin. Slutsatsen som kan dras ur studien visar att handlingsplanen stämmer överens med skolpersonalens tidigare uppfattningar av problematisk skolfrånvaro, samt tidigare forskning. Arbetet med att ta fram handlingsplanen har genomförts av enbart fem personer, vilka alla tillhör elevhälsan på skolorna. Detta leder till att skolpersonalen inte har några förkunskaper om de rutiner som ska implementeras, samt att den nödvändigtvis inte är anpassad efter de behov som skolpersonalen uppfattar att den specifika skolan har. Detta är något som tidigare forskning (se Nylén m.fl., 2021) menar kan ha en negativ inverkan på skolpersonalens motivation i implementeringsarbetet. Denna studie visar att skolpersonalens uppfattningar av påverkansfaktorer vilka handlar om: relationer, individuella förutsättningar, skolmiljön och ströfrånvaro samt sjukfrånvaro som resulterar i längre frånvaro, stärker tidigare forskningsresultat (se Forsell, 2020; Karlberg m.fl 2020; Van Brenda, 2014; Strand, 2013; Ekberg, 2011). Dessutom bidrar studien med nya resultat genom att den undersökt hur problematisk skolfrånvaro definieras i en praktisk verksamhet. Vidare beskrivs specialpedagoger av skolpersonalen som en viktig aktör i det närvarofrämjande arbetet vilket inte framkommit i tidigare forskning.

I en nationell kartläggning från Skolinspektionen rapporteras att ca 20 000 elever, trots den obligatoriska skolplikten som gäller i Sverige, har en omfattande skolfrånvaro. Det är viktigt att låta elever med omfattande skolfrånvaro komma till tals i forskning. Syftet med studien var att belysa några elevers perspektiv på orsaker till omfattande skolfrånvaro. Genom livsberättelseinriktade intervjuer beskrev eleverna sin skoltid och omfattande skolfrånvaro. Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell och Maslows behovstrappa användes som teoretiska ramverk. Att finna orsaker till omfattande skolfrånvaro ingår i specialpedagogens yrkesroll då ett adekvat förebyggande och åtgärdande arbete ökar förutsättningarna för en ökad skolnärvaro. I resultatet redovisades orsaker till omfattande skolfrånvaro utifrån följande kategorier: skolfaktorer; individfaktorer; och hem- och familjefaktorer. I flertalet livsberättelseintervjuer nämndes skolfaktorer som bidragande orsaker till omfattade skolfrånvaro. Skolrelaterade faktorer som eleverna beskrev var till exempel bristfälliga kamratrelationer samt bristande relationer till lärare. I berättelserna förekom även elevbeskrivningar gällande individfaktorer och hem- och familjefaktorer som bidragande orsaker till omfattande skolfrånvaro.

Salamancadeklarationen lyfter fram alla elevers rätt att vara inkluderade i skolan. Samtidigt menar forskare att deklarationen tolkas väldigt olika och att det finns utmaningar i att skapa en inkluderande skola. Syftet med denna studie var att bland annat att undersöka grundskollärares attityder till inkludering. I studien användes en kvalitativ forskningsansats där 14 grundskollärare intervjuades om vad som påverkar lärares attityder till inkludering och vad de har för tankar kring den inkludering som genomförs på deras respektive arbetsplatser. Resultatet har tolkats utifrån Bronfenbrenners bioekologiska systemteori. Resultatet visar att lärare har både positiva och mer tveksamma attityder till inkludering samt till den inkludering som genomförs. Det framkommer att flera faktorer påverkar lärares attityder till inkludering såsom ekonomiska förutsättningar, en tydlig ledning, kunskaper inom specialpedagogik och samarbetet på skolan. Som specialpedagog behövs en medvetenhet om att det kan finnas olika attityder till inkludering i skolan samt att det finns faktorer som påverkar lärares attityder och arbeta mot en mer inkluderande skola.

Diagnosen språkstörning är en diagnos som till dags datum ter sig vara relativt okänd. Syftet med denna studie är utöka kunskapen om speciallärares/specialpedagogers roll i arbetet och samverkan med/kring elever med diagnosen språkstörning. 12 speciallärare/specialpedagoger verksamma inom förskoleklass och årskurs 1-3 intervjuades utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver specialpedagoger och speciallärare diagnosen språkstörning? Hur beskriver de sitt arbete med och sin samverkan kring elever med diagnosen språkstörning? Vilka gynnsamma faktorer beskrivs av speciallärarna och specialpedagogerna, samt vilka svårigheter och utmaningar har iakttagits när de arbetar med och samverkar kring elever som har en språkstörningsdiagnos?  Studien har en kvalitativ ansats och det insamlade materialet analyserades utifrån Bronfenbrenners bioekologiska systemteori samt olika specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visade på en bred samverkan på många plan ute i skolverksamheterna för att kunna stötta eleverna med språkstörning och ge dem en fungerande skolgång med god språklig utveckling. Speciallärare och specialpedagoger fyller en viktig funktion i denna samverkan. Det visade sig också att regionernas och kommunernas logopeder inte samverkar med skolans speciallärare och specialpedagoger i tillräcklig omfattning, och att respondenterna önskar mer stöd ifrån logopeder. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning.