I Sverige finns idag ett stort antal områden där torvbrytning pågått och avslutats utan att någon efterbehandling av områdena genomförts, och dessa områden har då lämnats för att återhämtas genom naturlig succession. Syftet med studie är att undersöka hur avslutade torvtäkter återhämtar sig till dess ursprungliga karaktär och artsammansättning av en mosse genom naturlig succession, utan påverkan från någon typ av efterbehandling, restaurering eller annan typ av markanvändning. Undersökningen genomfördes genom att undersöka artsammansättningen hos tre avslutade torvtäkter där brytning avslutats på 1950-talet med tre mossar utan omfattande påverkan från torvbrytning eller annan markavvattning. Resultaten visar att avslutade torvtäkter inte återhämtar sig till dess ursprungliga artsammansättning av torvbildande och typiska arter för en mosse genom naturlig succession. Resultaten pekar på att ytterligare restaureringsåtgärder behöver genomföras för att återställa avslutade torvtäkter till dess ursprungliga miljö, samt kunskapsunderlaget för restaureringsalternativ behöver breddas.

LIFE GoodStream is an EU-financed conservation project, which strives to improve the ecologicalstatus of a stream in the agricultural landscape of Halland County, Sweden. Since 2015, the project hasconstructed amphibian ponds, restored wetlands, removed dispersal barriers and worked to return theTrönninge stream (Trönningeån) to more natural conditions. This study explores current and expectedeffects of these measures on populations of five species of amphibians (B. bufo, R. arvalis, R.temporaria, L. vulgaris, T. cristatus) and Eurasian otter Lutra lutra. Difference in amphibiancolonization of amphibian ponds and wetlands was explored through visual surveys. Otter presencewas investigated using standard survey method. All surveys took place in April 2019. Results showthat the wetlands have the highest presence of individual amphibians per meter shoreline, and thatotters are using the whole Trönningeån. While colonization and dispersal of amphibians to new habitatdepend on the ecology of the different species, our results emphasize appropriate hydroperiod andabsence of predators. That the top predator otter has returned to the ecosystem makes the future lookbright, even if otter presence itself does not necessarily mean that the ecological status of the streamhas improved. We would like to stress the difficulties in recreating natural conditions and ecosystems,and that it is always best to preserve natural systems when possible. Thanks to the measures ofGoodStream so far, these diverse semiaquatic species now have a chance to survive in the future, evenin the highly anthropogenic agricultural landscape of Trönninge. / LIFE GoodStream är ett EU-finansierat projekt för att förbättra ekologisk status av en å i södraHallands jordbrukslandskap. Sjöar, åar och andra vattendrag är ständiga mottagare av överskottsnäringfrån jordbruket, föroreningar och ämnen från antropogen markanvändning. GoodStream-projektet harsedan 2015 bl.a. anlagt groddammar, restaurerat våtmarker, tagit bort vandringshinder och arbetat föratt återskapa naturliga förhållanden i Trönningeåns avrinningsområde. Denna studie undersökernuvarande och förväntade effekter av dessa åtgärder på populationer av fem arter av amfibier (B. bufo,R. arvalis, R. temporaria, L. vulgaris, T. cristatus) och utter Lutra lutra. Skillnaden i kolonisering avgroddjur i groddammar och våtmarker har undersökts genom visuella inventeringar, och förekomst avutter i Trönningeån undersöktes med standardiserad inventeringsmetod under två dagar (april 2019).Våra resultat visar att våtmarkerna uppvisade fler individer av amfibier per inventerad sträcka ängroddammarna, samt att utter utnyttjar hela Trönningeån. Medan kolonisering och spridning avamfibier till nya habitat beror på de olika arternas ekologi, så stödjer våra resultat främst vikten av rätthydroperiod och frånvaro från predatorer. Att toppredatorn utter har kommit tillbaka till ekosystemetgör att framtiden för ån ser ljus ut, även om förekomsten i sig inte behöver betyda att åns ekologiskastatus har förbättrats. Resultaten illustrerar svårigheterna i att försöka återskapa naturliga förhållandenoch ekosystem, och det är i första hand bäst att bevara naturliga system. Tack vare de åtgärder somgjorts hittills finns idag större möjligheter för dessa olika semiakvatiska djur att överleva även iframtiden i Trönningeåns starkt mänskligt påverkade landskap.

No description available.

No description available.

No description available.

The Virus PR772 infects E. Coli and has an icosahedral shape with a inner lipid membrane. The diameter of the virus is 66 nm and a purification of the virus gave 0.8 mg/mL pure viral particles. The structures of the coat proteins of the virus PR772 are still unknown and it would be interesting to study them. Coat proteins will be expressed in a larger amount for crystallization. X-ray crystallography can, in principle, be used to determine high-resolution structures of the coat proteins, P6 and P30.

In the 1870's the beaver (Castor fiber), population in Sweden had been exterminated. Thebeaver was reintroduced to Sweden from the Norwegian population between 1922 and 1939.Today the population has recovered and it is estimated that the population of C. fiber in all ofEurope today ranges around 639,000 individuals. The main aim with this study was toinvestigate if there was any difference in species diversity between sites located upstream anddownstream of beaver ponds. I found no significant difference in species diversity betweenthese sites and the geographical location of the streams did not affect the species diversity.This means that in future studies it is possible to consider all streams to be replicates despiteof geographical location. The pond age and size did on the other hand affect the speciesdiversity. Young ponds had a significantly higher diversity compared to medium-aged ponds.Small ponds had a significantly higher diversity compared to medium-sized and large ponds.The upstream and downstream reaches did not differ in terms of CPOM amount but somewater chemistry variables did differ between them. For the functional feeding groups I onlyfound a difference between the sites for predators, which were more abundant downstream ofthe ponds.

Det halländska kustdynlandskapet har utsatts hårt historiskt av framförallt igenväxning, men även andra faktorer som exploatering och friluftsliv har påverkat. Plantering av bergtall och gräs på sanddynerna, för att förhindra sandflykten som drabbade bönderna redan på 1600- talet, gjorde att nästan hela kustdynlandskapet var täckt med vegetation på 1800- talet. Mellan 2012- 2018 restaurerades stora delar av Laholmsbuktens sanddynreservat i samverkan med EU- projektet SandLife, vilkas syfte var att bevara sanddynmiljön, samt gynna dess hotade arter. I sanddynmiljön lever många evertebrater, däribland skalbaggen strandsandjägaren, som i rödlistningsbedömningen 2015 är klassad som Sårbar i Sverige och är föremål för ett nationellt åtgärdsprogram för dess långsiktiga bevarande. Södra Sveriges troligen enda återstående större population återfinns i Gullbranna naturreservat, som tillsammans med Tönnersa- och Hökafältets naturreservat utgör Laholmsbuktens sanddynreservat. Strandsandjägaren lever i Halland längs havsstränder och vid åmynningar, där dess larver gräver tunnlar i lätt fuktig hårt packad fin sand. Tillbakagången av strandsandjägaren i detta habitat tros överensstämma med tillbakagången av det forna dynamiska kustdynlandskapet. Detta arbete har gått ut på att inventera larver av strandsandjägare i Laholmsbuktens sanddynreservat, att utvärdera om arten gynnats av de storskaliga sanddynrestaureringarna i samband med SandLifeprojektet 2012-2018, samt urskilja hot och förslag till konkreta bevarandeåtgärder. Jag fann att populationen har ökat betydligt de senaste 15 åren, dock inte till följd av riktade åtgärder utan troligen tack vare den nybildning av habitat som stormen Gudrun åstadkom 2005, samt att en viss spridning av populationen kan ses. Åtgärdsprogrammets långsiktiga mål fram till 2025 är dock inte uppnått än, men en positiv trend syns och möjligheterna finns i Halland att närma sig målet ytterligare. Restaureringarna inom SandLife verkar inte gynnat strandsandjägarpopulationen, då inga nyrestaurerade områden koloniserats, vilket indikerar att riktade bevarandeåtgärder krävs. En stor och förmodligen mycket underskattad störning i området är trampslitage, så åtgärder behöver vidtas genom att t.ex. sätta upp informationsskyltar och göra vissa lämpliga områden där larver hittats svårtillgängliga. Hela 97% av larvpopulationen, som räknades till 3287 larver, återfanns i augusti på näset i Gullbranna naturrservat, på en bara 6 m bred och 435 m lång yta, av habitattypen sandrevlar/åmynningar. I Tönnersa- och Hökafältets naturreservat fann jag bara enstaka larver längs habittypen havsstrand, men dock är det första gången som strandsandjägarlarver hittats i de områdena. Näst största lokalen med strandsandjägare hittades på norra stranden av Gullbrannas naturreservat, med 44 larver räknade i augusti. Resultatet indikerar att havsstränderna är ett sekundärt val för strandsandjägaren i området, och att de inre sanddynerna/sänkorna i nuläget inte verkar erbjuda lämpligt habitat överhuvudtaget, då inga larver återfanns i den habitattypen. Sandrevlar/mynningar är alltså det mest gynnsamma habitatet i området, men då inga larver hittades vid den andra ån Lagan så indikerar det att fler faktorer spelar in, inte minst frånvaro av alltför kraftigt trampslitage. Orsaken till att Genevadsåns mynning hyser nästan hela populationen är troligen att där finns ännu mycket bra habitat, strandsandjägarens troligen små hemområden med låg spridningstendens vid goda förutsättningar och få störningar. Resterande områden har mindre bra habitat, låg spridning till dessa områden, samt mer störningar. Med riktade åtgärder finns det dock potential för flera metapopulationer i de andra områdena, vilket kan leda till en livskraftigare population av strandsandjägaren i Halland.

Open sand habitats in Sweden has been declining for the past century and this is mirrored by the increasing fragmentation and attenuation of species bound to these habitats. Many threatened species coexist in the same habitats as sand lizards, habitats best described as warm sites with a long continuity. Often with a sand-based substrate and a mosaic landscape of heather Calluna vulgaris, herbs, and patches of grass. Generally, areas with open sand are one of the keys for species bound to these habitats considering many of the species use south-facing sand slopes as nesting sites since it holds a warmer microhabitat that is beneficial for incubation of eggs and thus is essential for the whole lifecycle. This study investigates four current sand lizard (Lacerta agilis) localities in the county of Skåne and compares them to four empty localities in Southern Halland with similar character. The data collected from the study sites were analyzed to see if there were any significant differences between the populated and empty localities and thus could give information if key structures in the habitat are missing. The result from the analysis clearly shows that both the study sites Vapnö and Långenäsudden have the key structures that are essential for the sand lizard and could be considered as suitable habitats for potential new sand lizard populations. Information about both recreational pressure and predator abundance in these study sites would be an essential step in the final evaluation of the adequacy of the habitat as a whole.

Mantle cell lymphoma (MCL) is a subtype of B-cell lymphoma characterized by chromosomal translocation t(11;14)(q13;q32), enhancing the expression of cyclin D1, resulting in alteration in cell cycle progression. The translocation is the key event for initiation of mantle cell lymphoma however is not sufficient for the development of the disease. Changes in the expression of the G-protein coupled receptors in different cancer types due to mutations and other regulating mechanisms can lead to changes in expression of proteins, resulting in defects in signalling pathways, favouring tumor dissemination. Growing evidences suggests that the disease progression in various B cell malignancies is due to the interactions between neoplastic B cells and stromal cells in tissue microenvironment. ONC201 is an imipridone, which is an antagonist to a type of G-protein coupled receptor: dopamine receptor D2. ONC201 has the property for inhibiting proliferation and inducing apoptosis. The objective of the project was to investigate the migration of MCL cells towards fetal bovine serum and by this, study the impact of ONC201 on the migration of mantle cell lymphoma cells using chemotaxis assay. The apoptotic effect of the drug was examined by detection of active caspase-3 and cleaved PARP proteins using western blotting. The chemotaxis assay and western blot demonstrated that ONC201 inhibited migration of the mantle cell lymphoma cell lines at the concentration-dependent manner without inducing apoptosis in the cells at the investigated time point. The expression of cyclin D1 in the cells treated with ONC201 was also investigated after incubation period of 24 hours and it was observed that ONC201 plays a role in reducing cyclin D1 expression in mantle cell lymphoma cells.