Runt 5% av världens befolkning drabbas av bipolär sjukdom. Sjukdomen innebär att patientens stämningsläge pendlar mellan hypomani eller mani och depression med alla därtill hörande symptom och hinder samt en livslång läkemedelsbehandling. Bipolär sjukdom innebär att i perioder befinna sig i depressionens djupaste mörker för att i andra perioder befinna sig i manins gränslöshet men också den osäkerhet och oförutsägbarhet som pendlingarna mellan de två tillstånden innebär. Bipolär sjukdom medför ett stort lidande och många hinder i vardagen för patienten. Med denna litteraturstudie belyses hur patienten upplever livet med bipolär sjukdom. Studiens resultat baseras på åtta kvalitativa artiklar och en kvantitativ. Sjukdomen medför för patienten ofta en svårighet att acceptera sin diagnos men också en vändpunkt i livet då diagnosen fastställs. Patienten tycks uppleva sina känslor på ett annat vis än den som inte lider av bipolär sjukdom. Kunskapen om sjukdomen i samhället är liten och fördomarna är många vilket leder till en stigmatisering. Patienten har ofta en strävan efter att lära sig mer om sin sjukdom och att lära sig hantera sin tillvaro med sin sjukdom. Något som är av stor vikt för patienten är relationer, såväl till anhöriga som till sjukvården. Sjuksköterskan har en stor betydelse för patienten med bipolär sjukdom och ett av de viktigaste redskap hen har i mötet med patienten är det vårdande samtalet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som kännetecknas av två poler (motsatser) vilket innebär perioder av maniska och depressiva perioder. De maniska skoven innebär att personen upplever ett starkt förhöjt stämningsläge, tankeverksamheten är snabb och talet forcerat. Förmågan att tänka självkritiskt är ofta nedsatt, vilket kan leda till att personen utför impulsiva handlingar. Den depressiva fasen är den maniska fasens motpol. Den domineras av nedstämdhet och personen förmedlar ett uppgivet uttryck. Självkänsla och initiativförmåga är sänkt, en känsla av att allting upplevs meningslöst. Behandlingen består i första hand av stämningsstabiliserande läkemedel som planar ut topparna och dalarna av mani och depression. Bipolär sjukdom har visat sig ha en hereditär bidragande orsak. Yttrepåfrestningar i den sociala miljön har även visat sig vara en tänkbar orsak till sjukdomen. Risken för självmord och att hamna i ett missbruk är betydande och innebär en stor hälsorisk för individen. Att leva med bipolär sjukdom innebär en komplexitet på grund av att sjukdomen är en affektiv sjukdom, vilket kan leda till svårigheter att skilja på vad som är orsakat av sjukdomen och vad som tillhör personligheten. Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom. Vi har valt att analysera tre biografier där författarna beskriver sina erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Personerna beskriver sina upplevelser när sjukdomen styr deras sinnesstämning, hur de hanterar sitt sjukdomslidande, hur de upplever den vård och behandling de fått samt hur de upplever att inte passa in. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom karaktäriserad av episoder med mani och depression. Symtom på mani kan vara ökad energi och förhöjd sinnesstämning och depression kännetecknas av sänkt sinnesstämning och minskad aktivitet. Sjukdomen behandlas oftast farmakologiskt men det är även betydelsefullt med psykologiskt inriktade åtgärder. Då bipolär sjukdom är en relativt vanligt förekommande sjukdom är sannolikheten stor att sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa patienter. Svårigheter kan finnas för sjuksköterskan att leva sig in i livsvärlden hos patienter med bipolär sjukdom och förstå att sjukdomen genomsyrar stora delar av det dagliga livet. Syftet med studien är att belysa upplevelser av att leva med bipolär sjukdom ur ett livsvärldsperspektiv. Studien är en litteraturstudie där nio kvalitativa artiklar har analyserats. Fynd som gjordes var att patienterna har svårigheter att hantera symtomen och att sjukdomen påverkar deras livsvärld. Patienterna nämner problem med att behålla riktning i livet och har svårt att acceptera diagnosen samt att sjukdomen påverkar jaget och identiteten. Vikten av förtroendefulla relationer betonas men även en problematik med att upprätthålla dessa. Upplevelser av skuld, skam och stigmatisering beskrivs. Upplevelserna bekräftar sjukdomens komplexitet och vikten av att sjuksköterskan har god kunskap om sjukdomen, skapar en bra vårdrelation och har ett vårdande samtal för att hjälpa patienterna att leva med sjukdomen, att acceptera diagnosen och att bli självständiga. En insikt och förståelse hos sjuksköterskan i patienternas upplevelser skulle kunna bidra till en bättre omvårdnad. Det kan konstateras en problematik med att allmänsjuksköterskan vårdar denna patientgrupp. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Background: Bipolar disorder is a demanding illness to live with. Triggers are a mixture of heredity and environment. The disease is divided into two types, 1 and 2. Type 1 is characterized by episodes of depression and mania and type 2 of hypomania and depression. The disease is treated pharmacologically but also with therapy. Previous research done on women's experiences of living with bipolar disorder shows that they found it difficult to maintain relationships. Purpose: To illuminate the experience of living with bipolar disorder from a women's perspective. Method: A qualitative literature study based on five autobiographies with Swedish authors. Result: The result consists of five main categories with a total of eleven sub-categories. The result is based on the main categories: Being Different, Difficulty with Relationships, The Black Hole: Depression, Mania and Hypomania - can handle everything and a bit about Medicines - a rescue but at the same time a curse. The experience of feeling different compared to other people was found in all of these women. One of the biggest losses for women was often that they could not work to the extent they wanted. Reducing stress in one's life proved to be an important factor in not falling into a mood change. Anxiety turned out to be one of the things that women had the most difficulty coping with everyday life and also living with because of the physical pain it caused them. The experience of having to be medicated for the rest of their lives caused great grief at the same time as it is a necessity to function as a person. Conclusion: Being a woman living with bipolar disorder is demanding and easily becomes a burden unless the right help is obtained. Women with bipolar disorder need to be heard and met with respect for not feeling different. More research is needed in this area in order to, as a general nurse, have enough knowledge to support these women. / Bakgrund: Bipolär sjukdom är en krävande sjukdom att leva med. Utlösande faktorer är en blandning av ärftlighet och miljö. Sjukdomen delas in i två typer, 1 och 2. Typ 1 kännetecknas av episoder av depressioner och mani och typ 2 av hypomanier och depression.  Sjukdomen behandlas farmakologiskt men också med terapi. Tidigare forskning som gjorts om kvinnors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom visar att de upplevde det svårt att bibehålla relationer. Syfte: Belysa upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom utifrån kvinnors perspektiv. Metod: Kvalitativ litteraturstudie gjord utifrån fem självbiografier med svenska författare.  Resultat: Resultatet består av fem huvudkategorier med sammanlagt elva underkategorier. Resultatet bygger på huvudkategorierna: Att vara annorlunda, Svårigheter med relationer, Det svarta hålet: depressionen, Mani och Hypomani – klarar allt och lite till Mediciner – en räddning men samtidigt en förbannelse. Upplevelsen av att känna sig annorlunda i jämförelse med andra människor fanns hos samtliga av dessa kvinnor. En av de största förlusterna för kvinnorna var ofta att de inte kunde arbeta i den uträckning som de ville. Att reducera stress i sitt liv visade sig vara en viktig faktor för att inte falla in i en stämningsförändring. Ångest visade sig var en av de saker som kvinnorna hade svårast att hantera i vardagen och även leva med på grund av de fysiska smärtor den förorsakade dem. Upplevelsen av att behöva medicineras resten av sitt liv innebar stor sorg samtidigt som det är en nödvändighet för att fungera som person. Slutsats: Att som kvinna leva med bipolär sjukdom är krävande och blir lätt en börda om inte rätt hjälp fås. Kvinnor med bipolär sjukdom behöver bli hörda och mötas med respekt för att inte känna sig annorlunda. Mer forskning krävs på detta område för att som allmänsjuksköterska ha nog med kunskap för att kunna stötta dessa kvinnor.

Bakgrund: Bipolär sjukdom karaktäriseras av att sinnestillståndet pendlar mellan höga och låga stämningslägen. De växlande sjukdomsepisoderna bidrar till en komplex livssituation för patienten. Patientens symtombild står som grund för diagnostisering av bipolär sjukdom och behandling inriktas främst på farmakologisk behandling och även psykoterapi vid behov. Utöver det beskrivna krävs ett gott samarbete mellan anhöriga, patient och vårdpersonal. Detta är väsentligt för att patienten ska erhålla ett adekvat stöd och samtidigt öka förutsättningarna för god följsamhet av sin behandling. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Denna uppsats är en litteraturöversikt och elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har analyserats. Resultat: Utifrån analysen skapades fem huvudteman med tillhörande underteman. Fem huvudteman formades: Det sociala sammanhanget, Identitet och förlorad kontroll, Upplevelsen av sjukdomssymtom, Att bli stigmatiserad och Att medicinera- En ambivalent upplevelse. Resultatet visar att patienter upplevde bristande kunskap från omgivningen gällande bipolär sjukdom vilket ledde till isolering och en känsla av identitetsförlust hos patienterna. Diskussion: Bipolär sjukdom kräver i många fall ett starkt socialt nätverk för att patienten ska få stöd i sin hantering av sjukdomen och omgivningen kan bidra med både positiva och negativa upplevelser för patienten. För att patienten ska erhålla ett adekvat stöd krävs det vid bipolär sjukdom kunskap och förståelse från omgivningen samt vårdpersonal. Phil Barkers omvårdnadsteori belyser samarbete med anhöriga och evidensbaseradeverktyg, som fokuserar på patientens berättelse, som avgörande komponenter i patientens omvårdnadsprocess. / Background: Bipolar disease is characterized by a state of mind that commutes between high and low mood swings. The variating episodes contribute to a complex life situation for the patient. The patient’s symptoms are used for diagnosing bipolar disorder and treatment is primarily pharmacological treatment and psychotherapy commonly used when needed. Furthermore good cooperation between relatives, patients and healthcare professionals are required. This is essential so that the patient can receive adequate support and also increase presumptions for good compliance with treatment.  Aim: The purpose was to illustrate patients’ experiences of living with bipolar disorder. Method: This essay is a literature review and eleven scientific articles with qualitative method have been analyzed.   Results: Based on the analysis, five main themes were created with associated subtheme. Five main themes emerged: The social context, Identity and loss of control, The experience of disease symptoms, Becoming stigmatized and Being medicated- An ambivalent experience. The result shows that patients experienced insufficient knowledge from the environment regarding bipolar disorder which has led to isolation and a sense of identity loss in patients.  Discussion: Bipolar disorder requires in many cases a strong social network in order for the patients to receive support in their management of the disease and the environment can contribute with both positive and negative experiences for the patient. In order for the patient to receive adequate support, bipolar disorder requires knowledge and understanding from the environment as well as healthcare professionals. Phil Barker's Nursing Theory illustrates collaboration with relatives and evidence-based tools, that focus on the patient's story, as crucial parts of the patient's nursing process.

No description available.

På senare år har antalet slutenvårdsplatser i Sverige minskat. Detta har lett till att patienter med psykisk ohälsa själva behöver bli experter på sin sjukdom. I flera delar av landet erbjuds därför psykopedagogiska interventioner som komplement till farmakologisk behandling vid behandling av bipolär sjukdom. Interventionerna har olika struktur och innehåll, men alla syftar till att stärka patienten och ge denne verktyg för att kunna hantera sin sjukdom. Syftet med denna studie var att belysa deltagarnas erfarenheter av att ha deltagit i den psykopedagogiska interventionen som Psykiatri Södra i Stockholm erbjuder, vilka nya kunskaper de har fått och vad de har tyckt varit givande/ mindre givande. Studiens design var kvalitativ och genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Vi tillfrågade 25 personer vilka samtliga har deltagit i psykopedagogiska interventioner. Av dessa tackade sju ja till intervjuerna. Innehållsanalys användes som metod vid bearbetandet av intervjuerna. Resultatet visar att deltagarna hade blivit stärkta i sig själva, att de hade lärt sig att separera sig själva från sjukdomen och att de hade fått större förståelse för vad de kan göra för att förhindra uppkomsten av nya skov. Framför allt visar dock resultatet att deltagarna hade blivit en del av en grupp, det vill säga fått en känsla av sammanhang, vilket de flesta dittills hade saknat i livet. Psykiatrin har en viktig roll i att aktivt bjuda in patienter och anhöriga till psykopedagogiska interventioner. Trots att forskningen påvisar att det bara finns fördelar med psykopedagogiska interventioner, finns det alldeles för få utbildningsplatser för att täcka patienternas behov. En del av specialistsjuksköterskans roll blir att se till att psykopedagogik implementeras i den psykiatriska vården. / During the last years institutional care in Sweden has decreased, which has led to the fact that patients need to become experts on their own disorder. In several parts of the country psycho educational interventions are offered as a complement to pharmacological treatment when treating people with bipolar disorder. The intervention programs have different structures and contents, but they all aim to strengthen the patient and provide him or her with tools to manage the disease. The aim of the study was to illuminate the participants’ experiences of taking part in a psycho educational intervention program offered by Psykiatri Södra in Stockholm, what sort of new knowledge they acquired, what was good/ less good. The design of the study was qualitativeand it was performed through personal interviews. Everyone who participated in the last intervention was asked to participate in the study. The sample was based on the above, and in the end seven people accepted taking part in an interview. A qualitative content analysis was used to process the interviews. The results showed that the participants felt empowered, they had learned to separate themselves from the disease, they had a bigger understanding for what they themselves could do to prevent new relapses, but most of all they had become a part of a group, and they finally felt a sense of coherence which they previously lacked in life.  Psychiatric caregivers have an important part in actively inviting people with bipolar disorder and their relatives to psycho educational intervention programs. Even though research shows that there only are benefits in psycho educational intervention programs, there aren’t enough programs to cover all in need.  A part of the specialist nurse’s roll therefore is to implement psycho educational intervention programs in psychiatric care.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som karaktäriseras utav förändringar i patientens aktivitetsnivå och stämningsläge. Dessa episoder benämns som mani-, hypomani- och depressionsepisoder. Behandling och omvårdnad fokuseras på att lindra symtom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Metod: I litteraturstudien användes 8 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa har sammanställts och analyserats med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Vid sökning av artiklar användes databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultat: Resultatet visar att faktorer som påverkar att leva med bipolär sjukdom var att acceptera eller förneka sjukdomen. Patienterna upplevde identitetsförändringar samt oro inför framtiden. Vardagslivet påverkades i stor utsträckning, främst då regelbunden medicinering samt provtagning behövdes för att kontrollera sjukdomen. Det uppstod varierande känslor vid skiftning i sinnesstämningen. För att kunna kontrollera sjukdomen beskrev patienterna att stöd och stöttning var viktigt, detta för att kunna hantera symtomen samt identifiera varningstecken. Motivation till förändring stärks genom goda relationer samt kunskap och förståelse hos patienter, anhöriga och vårdpersonal. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att diagnosen kan leda till svåra konsekvenser för de som är drabbade samt deras familj och närstående. Därför krävs det mycket stöd och stöttning, utbildning och information till alla inblandade. / Background: Bipolar disorder is a chronicle disease characterized by changes in the patient ́s activity level and mood. These episodes are referred to as mania-, hypomania- and depressive episodes. Treatment and care are focused on relieving symptoms. Aim: The aim of this study was to illuminate patients’ experiences of living with bipolar disorder. Method: This literature review study used 8 qualitative scientific articles. These were compiled and analyzed with the inspiration of a qualitative content analysis. When searching for articles, databases like Cinahl, PsycInfo and PubMed were used. Results: The result shows that factors affecting living with bipolar disorder was to accept or deny the disease. Patients experienced identity change and concern about the future. Everyday life is affected in a large extent, especially when regular medication and blood sampling was needed in order to control the disease. Varying emotion occurred while oscillation in moods. In order to control the disease patients describes how important it is to have support, this in order to manage the symptoms and being able to identify warning signs. Motivation to change is strengthened by good relationships as well as knowledge and understanding, both in patients, relatives and health professionals. Conclusion: The results of the literature review showed that the diagnosis can produce serious consequences for those involved, their family and those related. Therefore it requires a lot of support, education and information for all involved.

Syfte: Att undersöka om riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar och takträdgårdar kan mötas i ett gestaltningsförslag till en atriumgård på ett sjukhustak, riktad till patienter och personal i anslutning till en avdelning för personer med bipolär sjukdom. Bakgrund: Hälsofrämjande trädgårdar anses kunna vara ett komplement till traditionell vård och kan främja den fysiska, psykiska och emotionella hälsan. Många städer har under de senaste årtiondena blivit mer kompakta och gröna ytor har försvunnit. Med takträdgårdar kan man utnyttja platser som redan finns i staden genom att omvandla dem till gröna ytor. Sjukhus är ofta byggda på höjden, inte sällan finns tak och atriumgårdar inritade i arkitekturen, dessa platser har potential att nyttjas av patienter, personal och närstående om de utformas för att bli gröna hälsofrämjande miljöer. Metod: Vetenskapliga artiklar, böcker och annan litteratur inom områdena hälsofrämjande trädgård, bipolär sjukdom och takodling, takträdgård, tillsammans med enkät till avdelningen och inspirationsresor till atriumgård och takodling har använts som stöd för att skapa ett gestaltningsförslag. Resultat: Detta arbete visar på vilka komponenter som bidragit till att det går att förena riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar med riktlinjer för takträdgårdar. Ett gestaltningsförslag har utformats efter dessa riktlinjer, platsens förutsättningar och delvis efter målgrupperna. Med arbetet har det också framkommit att det finns lite forskning kring takträdgårdar och hälsofrämjande trädgårdar för personer med bipolär sjukdom. Slutsats: Hälsofrämjande takträdgårdar är ett nytt outforskat område, ett växande intresse finns för både takträdgårdar och hälsofrämjande trädgårdar. Detta kommer troligtvis medföra att mer litteratur, forskning och erfarenhet tillkommer inom området.

Functioning Assessment Short Test (FAST) är ett instrument framtaget för att mäta funktion hos patienter med bipolär sjukdom. FAST fyller en potentiellt viktig funktion och både forskare och kliniker betonar betydelsen av att mäta funktion hos denna patientgrupp. Syftet med denna studie var att undersöka intern konsistens, interbedömarreliabilitet, faktorstruktur och samtidig validitet hos den svenska versionen av FAST. Datamaterialet samlades in på Affektiva mottagningen vid Psykiatri Sydväst och 219 patienter deltog i studien. Faktoranalysen gav stöd för sex faktorer. Interbedömarreliabiliteten var relativt låg och visade på signifikanta skillnader mellan olika bedömare. Även då resultaten preliminärt visade att FAST har tillfredsställande validitet och intern konsistens för att användas i det praktiska arbetet, bör de psykometriska egenskaperna hos den svenska versionen av FAST utvärderas ytterligare i kommande studier.