Ålderns påverkan vid behovsbedömning gällande insatsen särskilt boende är ett relativt outforskat område. Den forskning som finns har störts fokus på andra påverkansfaktorer som exempelvis kön och riktlinjer. Syftet med denna studie är att, utifrån biståndshandläggares uppfattningar, föreställningar och åsikter, analysera och beskriva om och i sådant fall hur faktorer som ålder påverkar bedömningen gällande bistånd i form av särskilt boende. Studien utgår ifrån teoretiska begrepp, vilka är, ålderism, gräsrotsbyråkrat och intersektionalitet.   Denna studie har utförts genom den kvalitativa metoden fokusgruppsintervju. Studien utgår, som nämnts, från ett biståndshandläggarperspektiv och deras uttalanden visar på att ålder kan ha både en positiv och negativ påverkan för brukaren vid behovsbedömning. Handläggarna uttryckte även att det finns andra faktorer som påverkar, exempelvis riktlinjer och ekonomiska resurser. Resultatet som framkommit av studien skulle kunna användas inom gerontologiskt socialt arbete för att öka kunskapen och medvetenheten om påverkansfaktorer gällande behovsbedömningar för att kunna tillförsäkra brukaren en individuell bedömning.

Aid administrators meet many elderlies in their professional role. The aim was with an from a theoretical perspective on ageism study aid administrator's experiences of discrimination against older people. In this study, the question was asked how they feel about discrimination of older people in society and what they think can strengthen the position for elderly as a group. In this study five aid administrators were interviewed about their experiences of elderly people’s discrimination. The results were analyzed using an ageism perspective with a qualitative content analysis. The result shows that aid administrators see ageism in society by meeting with older people and through social perception. They stated that discrimination, prejudice and stereotypes in society that cause problems for older people like, exclusion, poor treatment and a contributor to a negative self-image. Older becomes less represented than other groups, overrides and availability in society is not adapted to their needs and abilities. Aid administrators argue that the perception of the elderly is an area for improvement. To succeed aid administrators, see the need for knowledge about ageism and that society listens to what older people want and need. It is society's duty to combat discrimination and protect human equivalence.

Syftet med denna studie har varit att undersöka biståndshandläggarnas syn på vad det är som påverkar besluten i biståndshandläggningen i äldreomsorgen samt vilket handlingsutrymme biståndshandläggarna anser sig ha i handläggningsprocessen. Frågeställningarna som har legat till grund för denna studie har varit; Vilka aspekter lyfter biståndshandläggarna fram som centrala i sina beslut? På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till att den äldres behov kommer fram i besluten? Hur ser biståndshandläggaren på sitt eget handlingsutrymme i handläggningsprocessen? Hur ser biståndshandläggarna på de beslut som de tar i relation till kommunens budget? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra biståndshandläggare. Teoretiskt har Lipsky´s teori om gräsrotsbyråkrater legat till grund för analysen. Resultaten i denna uppsats tyder på att det är många aspekter så som budget, lagar och riktlinjer som styr biståndshandläggarnas beslut och vidden på handlingsutrymmet. De slutsatser som studien har kommit fram till är att biståndshandläggarna framhåller att de ser till den äldres behov i biståndsbesluten men att besluten förankras och styrs i kommunens riktlinjer.

Syftet med denna studie var att undersöka LSS-handläggarnas uppfattning om hur väl lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan tillgodose det behov av stöd som personer med neuropsykiatriska funktionshinder kan ha (NPF) samt undersöka om LSS-handläggarna upplever att personer med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD är i behov av stöd via LSS. Metoden var kvalitativa intervjuer och resultatet analyserades utifrån relevant forskning och socialkonstruktivism samt gräsrotsbyråkratisk teori. Det huvudsakliga resultatet visade att LSS-handläggarna upplevde att det fanns goda möjligheter att tillgodose de behov som personer med NPF har, med hjälp av de insatser som kan beviljas via LSS, men att det kunde finnas vissa försvårande omständigheter för att få personerna att ta emot stöd. En majoritet av LSS-handläggarna tyckte också att personer med ADHD-diagnos skulle omfattas av LSS, utifrån en uppfattning om att deras funktionsnedsättning var stor och att personerna därför är i behov av stöd via LSS.

Sammanfattning Inom forskning talas det om att socialarbetare och biståndshandläggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nämns ingenting om hur arbetsbelastningen är bland socialarbetare och biståndshandläggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur biståndshandläggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgår från fem kvalitativa intervjuer där biståndshandläggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning är i fokus. Det empiriska materialet kodades och tolkades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Empirimaterialet kopplades sedan samman med de teoretiska utgångspunkterna KASAM och gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme samt tidigare forskning. Denna studie visar att biståndshandläggarna i glesbygdskommunen upplevde en hög arbetsbelastning och att de kände sig stressade. De var fem biståndshandläggare och hade cirka 400 ärenden var. Det fanns särskilt två faktorer som biståndshandläggarna upplevde bidrog till arbetsbelastningen: Restiden mellan klienternas hem och kontoret samt vårdplaneringar. För att hantera arbetsbelastningen och stressen försökte biståndshandläggarna prioritera ärenden samt ta fikapauser för att koppla bort arbetet. Ibland kunde arbetsbelastningen påverka klientbemötandet genom att biståndshandläggarna blev mindre sociala när de hade mycket att göra. Vid hög arbetsbelastning fick biståndshandläggarna inte lika bra relation med klienterna.   Nyckelord: Biståndshandläggare, arbetsbelastning, stress, klientbemötande, glesbygdskommun

Syftet med studien var att belysa biståndshandläggares arbete i team och deras upplevelser av arbete i team. Frågeställningarna var: Hur arbetar biståndshandläggare i team? Hur upplever biståndshandläggare sitt arbete i team? Vilka svårigheter finns det medteamarbete? Vilka positiva erfarenheter har biståndshandläggare av teamarbete? Det ärviktigt att problematisera och fördjupa kunskapen om hur det allt mer populära teamarbetet upplevs. Aktuell forskning säger att för att teamarbete ska fungera krävs ett bra arbetsklimat. Studien inspirerades av teorier om team, organisationsteorier och Antonovskys begrepp KASAM. Med en kvalitativ undersökningsmetod i form av fokusgruppsintervjuer strävades det efter en djupare ämnesförståelse. Biståndshandläggare som arbetar i team, på en kommunal förvaltning i Sverige undersöktes. Genom kvalitativ innehållsanalys bearbetades empirin. Enligt resultatet upplevde biståndshandläggarna sitt arbete i team övervägande positivt. Teamet upplevdes ge styrka både i dagligt arbete och inför omvärldens krav och förväntningar. Slutsatser var att biståndshandläggarnas teamarbete gynnar effektivitet såväl som arbetstillfredsställelse. Förslag gavs att använda biståndshandläggarnas kunskap om teamarbete i kvalitetsutveckling och låta forskning, teori och praktik samverka.

Abstract Författare – Malin Andersson och Slaven Maras Titel – Aspects of decentralizations effect on eldercare – a qualitative study of three municipal authority office/ Aspekter på decentraliseringens effekter på äldreomsorg – En kvalitativ studie i tre kommuners myndighetskontor Handledare – Linda Erlandsson Examinator: Jan Petersson   This is a qualitative study of the phenomenon of decentralization and its impact on care managers working in elderly care. The aim of the study was to examine how care managers margin for maneuver and need assessments continually are shaped by organizational conditions and municipal governance. With these aspects in mind, we wanted to identify similarities and differences in three different municipalities’ ways to work with care management in the elderly care. The data collection methods that we have used are qualitative interviews and a comparative study based on the data we have collected through our interviews. The interviews have been based on three main issues to optimally respond to the purpose and issues in the study. The issues are: (1) How does authority offices interact with municipal governance and what is the professionals' own experience of governance? (2) What workplace bound similarities and differences are there between the three governments offices in our selection municipalities and how can they occur? (3) How do collaborations with other municipalities on a care manager and supervisor level and what have these collaborations significance regarding the similarities and differences between the municipalities?  The study was conducted with six informants working in the part of social work that we wanted to explore. Of these six, three informants are care managers and three informants are executives of government offices. These informants were carefully selected based on job title, municipal and education. The research approach was qualitative because we wanted to obtain descriptions based on the informant's own ways of thinking, and we wanted to find the dimensions of organizations as those that work in the middle of the organization. The collected empirical data was analyzed by the theoretical perspectives organizational theory and bottom-up, top-down perspective. The results of the study show that the governance of the three municipalities are similar to each other but that, despite this, there are workplace-linked differences between the three government branches and these differences are explained by the mentioned choice of theory.     Key words: Decentralization, margin for maneuver, home care organizer, organization, elderly care

The purpose of this study was to look into the work of care organizers for elderly care, in three municipalities in southern Sweden, and how they use the law and local guidelines to evaluate the need for home care. The intention was to determine if presence of relatives makes a difference in the needs assessment and if the care organizers practice harmonize with the guidelines. To do this, we did a qualitative study alongside with analyzing each of the local guidelines. By interviewing five care organizers, we were able to see their side of elderly care and how they combine the law and local guidelines in their daily work with elderly care. Our main themes are, in short, the law and local guidelines, the view of care organizing and needs and also closeness to relatives. The theories that have been used are Lipsky’s theory of street-level bureaucrats and the sociology of law theory. The study shows a difference in the municipalities, in both responsibility and in the layout of the guidelines. To be able to do a correct needs-assessment the care organizers use the law, legal usage and local guidelines.

No description available.

No description available.