Syftet med studien är att utifrån några utvalda lärares perspektiv undersöka vilka arbetssätt som används i den tidiga läsundervisningen i förskoleklass och årskurs 1 samt hur samarbetet mellan dessa två årskurser ser ut. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta lärare som arbetar eller har arbetat i förskoleklass och/eller årskurs 1. Resultatet visar att den läsundervisning som sker i förskoleklass och årskurs 1 liknar varandra innehållsmässigt och delvis även kring val av arbetssätt. Skillnaden mellan läsundervisningen i förskoleklass och årskurs 1 är främst att förskoleklassen tydligare belyser lekens roll i undervisningen. Resultatet visar även att det inte finns något tydligt samarbete kring undervisningen. Däremot finns ett samarbete i form av överlämningsmöten vid övergången mellan årskurserna där elevernas kunskaper diskuteras för att lärarna i årskurs 1 ska kunna planera en undervisning utifrån elevens proximala utvecklingszon. / The purpose of this study is to investigate which teaching methods are used in the early reading education in preschool class and first grade and how the teachers experience the collaboration between these two grades. Qualitative interviews were conducted with eight teachers who work, or have worked, in preschool class and/or year 1. The result from the study shows that the reading education that takes place in preschool class and first grade has similar content and is also partly similar in terms of choice of working methods. The main difference between reading instructions in preschool class in contrast to first grade is that the preschool class teachers more clearly highlight the role of play in teaching. The results also show that there is no evident collaboration around how to organize the reading education. On the other hand, there is a collaboration in the form of handover meetings during transitioning from preschool class to first grade. In these meetings students' knowledge is discussed so that the teachers in year 1 can plan a reading education based on the student's proximal development zone.

Detta arbete undersöker och sammanställer hur yrkesverksamma lärares tidiga läsundervisning ser ut i årskurs 1. Det är en kvantitativ studie med pragmatisk utgångspunkt och särskild tonvikt på didaktiska val rörande ljudning och fonologiska strategier. Inledningsvis introduceras och definieras de centrala begreppen. Därefter ges en teoretisk grund för läsning, läsutveckling och avkodning. Tidigare forskning gällande framgångsfaktorer i den tidiga läsundervisningen redogörs för. Utifrån de centrala begreppen fonemisk medvetenhet, bokstavskunskap och fonologisk läsning konstruerades en enkät vars begreppshantering, genomförande och datasammanställning redogörs för i arbetets metodkapitel. Den digitala enkäten, där de centrala begreppen konkretiserades till läraktiviteter, skickades ut till 22 yrkesverksamma lärare av vilka 11 blev studiens deltagare. Deras svar sammanställdes och analyserades främst kvantitativt men även med kvalitativa inslag. Utifrån datan kunde slutsatsen dras att alla deltagarna fokuserar på fonologiska aspekter i någon mån, men att även andra och till viss del motverkande avkodningsstrategier tar plats i undervisningen. En kvalitativ analys av enkätens öppna fråga visade även att det skilde sig mellan deltagarna huruvida den fonologiska avkodningsträningen skedde inom ramen för en innehållsligt sammanhängande helhet. Dessa resultat sätts i relation till tidigare forskning. Studien diskuteras även utifrån dess validitet, reliabilitet och generella kvalitet, både i metod- och diskussionsavsnittet. Slutligen ges uppslag till vidare forskning.