L’intérêt croissant des différentes économies pour augmenter et promouvoir la participation de ces entreprises dans le commerce international, rend nécessaire une renaissance de la recherche sur les processus d’internationalisation des firmes, en particulier des petites et moyennes entreprises. L’objectif est de fournir un aperçu théorique étendu et complet sur les processus d’internationalisation des PME Languedociennes-Roussillonnaises et Andalouses, et donc par extension Françaises et Espagnoles; ainsi qu’une analyse comparative entre les deux régions. D’un point de vue empirique il s’agira de vérifier les facteurs déterminants des processus d’internationalisation que suivent ces PME, selon leurs structures organisationnelles et facteurs intangibles, mettre en évidence leurs concordances, leurs complémentarités et leurs divergences avec les différentes approches théoriques, aussi, déterminer si uniquement avec le développement et la gestion de certains facteurs présents dans les Born Globals (variables internes), les entreprises à bas intensité exportatrice peuvent d’augmenter leur performance internationale. L’intensité exportatrice associée à l’activité internationale prend tout son sens pour ces organisations. En effet, est devenue une option stratégique nécessaire pour combler la baisse de la demande dans les pays exportateurs. Par ailleurs, l’activité export constitue un enjeu de taille compte tenu de la concurrence ardue sur les marchés internationaux émanant de concurrents aux ressources incomparables et au comportement export très différent. / The growing interest of various economies in increasing and promoting the participation of their SMEs in international trade requires a renaissance of research into the internationalization processes of companies, especially those of small and medium enterprises. The objective is to provide an extensive and global theoretical overview of the processes of internationalization of SMEs in Languedoc-Roussillon and Andalusia and, by extension, of those of French and Spanish enterprises, together with a comparative analysis of the two regions. From an empirical standpoint, we will verify the factors that determine the internationalization process followed by these SMEs, according to their organizational structure and intangible considerations, in order to highlight their similarities to and differences from the various theoretical approaches. We will also determine whether firms with a low rate of exports may improve their international performance solely through the development and management of certain factors in the Born Globals (internal variables). The export rate associated with international activity makes sense for these organizations. In fact, it has become a necessary strategic option in order to offset the drop in demand in exporting countries. In addition, exporting is a major challenge given the stiff competition in international markets from competitors with huge resources and very different export behaviour.

L’internationalisation est un défi pour les petites et moyennes entreprises (PME) qui y voient le moyen de diversifier leurs marchés et d’accélérer leur croissance. Cette recherche porte sur la mise en place des stratégies tête-de-pont, démarche consistant à s’implanter dans un pays pour réexporter vers des marchés tiers voisins. Nous mobilisons la littérature relative à l’internationalisation des PME - les approches processuelles et born global - et aux stratégies de localisation. L’étude empirique réalisée comporte deux volets : (1) une phase exploratoire, conduite auprès de 18 entreprises identifiées parmi les PME manufacturières de la région Rhône-Alpes détenant au moins une filiale à l’étranger et (2) une étude de cas multiples menée auprès de cinq d’entre elles. Nous avons réalisé 66 entretiens et cinq observations non-participantes. Nos résultats révèlent que le déploiement des stratégies tête-de-pont s’explique par des motivations liées aux entreprises, aux réseaux et aux pays tête-de-pont et cibles. Nous explicitons aussi les actions engagées ainsi que les difficultés rencontrées par les PME dans le cadre de cette démarche. Notre recherche met en relief le rôle clé des individus et des réseaux ainsi que l’existence de quatre étapes de déploiement : (1) la réalisation d’exportations sporadiques dans les pays cibles, (2) l’étude des marchés cibles, (3) l’harmonisation des procédures administratives et des systèmes d’information et (4) l’augmentation du niveau d’engagement. Les stratégies tête-de-pont peuvent faciliter l’accès à de nouveaux marchés tout en limitant l’engagement de ressources et l’exposition aux risques. Elles constituent une nouvelle forme d’internationalisation permettant aux PME de valoriser leurs actifs dans les pays matures et émergents. / Internationalization represents a challenge for small- and medium-sized enterprises (SMEs) allowing them to access new markets and accelerate their growth. This research focuses on the implementation of gateway strategies, defined as the decision to establish a subsidiary abroad in order to access neighbouring markets. We refer to the literature related to SMEs’ internationalization – more specifically the processual and born global approaches – and to location strategies. The empirical study is twofold: (1) an exploratory phase concerning 18 SMEs identified through manufacturing SMEs located in the Rhône-Alpes region with at least one subsidiary abroad, (2) a multiple case study developed with five of them. We conducted 66 interviews and five non-participant observations. Our results show that the implementation of gateway strategies can be explained by motivations linked to companies, networks and gateway and target countries. We highlight the main actions developed as well as difficulties faced by SMEs using this type of approach. Our research emphasizes the key role of individuals and networks, as well as the existence of four main stages of implementation: (1) sporadic exports to target countries, (2) the analysis of target markets, (3) the harmonization of administrative procedures and information systems, (4) the increase of local commitment. Gateway strategies can facilitate foreign market entries while limiting the commitment of resources and exposure to risks. They represent a new form of internationalization allowing SMEs to value their assets in mature and emerging countries.

La thèse consiste en l’étude spectrale d’opérateurs partiellement semi-classiques. Quand la géométrie du problème suggère une localisation anisotrope des fonctions propres associées aux basses énergies (bord du domaine, lieu d’annulation du champs magnétique), le développement local de l’opérateur amène naturellement à une structure à double échelle. Il s'agit, via un schéma de réduction "à la Born-Oppenheimer", utilisant le formalisme du calcul pseudodifférentiel pour des symboles à valeur opérateur, de montrer l’existence d’un opérateur effectif à symbole scalaire. On en déduit ensuite des formules de Weyl pour le comptage des basses valeurs propres. Cette stratégie est appliquée : au Laplacien de Robin sur un domaine borné, en dimension quelconque et au Laplacien magnétique dans R², dans le cas où le champ magnétique s’annule sur une courbe fermée. / The thesis consists in the spectral study of partially semiclassical operators. When the geometry of the problem suggests an anisotropic localization of the eigenfunctions associated to low energies (boundary of the domain, vanishing magnetic field), the local expansion of the operator naturally brings to a doublescale structure. Via a reduction scheme "à la Born-Oppenheimer", using the formalism of pseudodifferential calculus for operator-valued symbols, we can show the existence of an effective operator, with scalar symbol. Then, we deduce Weyl formulae for the number of low-lying eigenvalues. This strategy is applied : to the Robin Laplacian on a bounded domain, in any dimension and to the magnetic Laplacian in R², in the case where the magnetic field vanishes on a closed curve.

Difficulties with the integration of foreign born and especially refugees in the Swedish labor market have further strengthened unemployment in the country. Unemployment is a macroeconomic problem with the fact that it leads to loss of tax revenues and lower productivity which negatively affects a country's growth. Unemployment varies within counties and among population groups of municipalities in Sweden. This is problematic as it creates economic inequality between population groups and municipalities. It also creates social contexts meaning that some areas become resource-strong while others are resource-weak. This has a negative effect on economic welfare in the country. The purpose of this paper is to investigate whether the persistently high unemployment rate among foreign-born in Sweden`s municipalities can be explained by differences in municipal characteristics regarding human capital, cultural distances, and wage levels. Methods used for the study is the fixed effects regression models using a panel data of 290 individuals (all municipalities in Sweden) during the period 2009-2018. Statistical analyzes using figures and tables have been used as well.  The study is based on human capital theory, social capital theory and theory of segregation. The results have shown that human capital related factors and characteristics linked to cultural distances have a significant impact on unemployment among foreign-born, in addition have foreign-born a lower value of human and social capital, which results in lower returns. The conclusion of this paper is that the human capital related factors can explain the higher unemployment rate among foreign-born people to a great extent. The cultural distance affects the value of foreign-born human and social capital and thus return. Therefore, there is a need for more effective integration policies to facilitate the establishment of foreign-born people in the Swedish labor market. Allocating them to the right areas where opportunities to acquire the necessary skills are great is one option. Even by shortening the waiting time for decisions on residence permits, work permits and waiting time for Swedish citizenship is important because this could give the opportunity to the foreign-born people to enter the country s labor market quickly as possible. Time is an important factor for them because it takes time to improve the value of their human capital, social capital, and necessary skills as well. / Svårigheter med integration av utrikesfödda och särskilt flyktingar i den svenska arbetsmarknaden har förstärkt arbetslösheten i landet ytterligare. Arbetslöshet utgör ett makroekonomiskt problem med faktum att den medför förlorade skatteintäkter och lägre produktivitet vilket påverkar negativt landets tillväxt. Arbetslösheten varierar i hög grad mellan län och kommunernas befolkningsgrupper i Sverige. Detta är problematiskt då det bidrar till ekonomisk ojämlikhet mellan befolkningsgrupper och även kommunerna emellan. Därmed skapas sociala kontexter som innebär att vissa områden blir resursstarka medan andra resurssvaga, vilket har en negativ effekt på den ekonomiska välfärden i landet. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den bestående höga arbetslösheten bland utrikesfödda i Sveriges samtliga kommuner kan förklaras av kommunala egenskaper avseende humankapital, kulturella avstånd och lönenivå. Metoden som har används för denna studie är så kallad fixed effects regressionsmodell (FEM) med hjälp av en paneldata av 290 individer (Sveriges samtliga kommuner) under tidsperiod 2009-2018. Olika statistiska analyser har också genomförts med hjälp av figurer och tabeller. Studien har utgått ifrån humankapitalteori, socialkapitalteori och teori om segregering. Studiens resultat påvisar att humankapital relaterade faktorer samt egenskaper kopplade till kulturella avstånd har en signifikant påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda. Dessutom har utrikesfödda lägre värde på human- och socialt kapital vilket resulterar i lägre avkastning. Slutsatsen som dragits är att humankapital relaterade faktorer kan förklara arbetslösheten bland utrikesfödda i hög grad och att kulturella avståndet påverkar värdet av utrikesföddas human- och socialt kapital och därmed avkastning. Behov av effektivare integrationspolitik är stor för att kunna underlätta utrikesföddas etablering på arbetsmarknaden. Det kan exempelvis vara att allokera dem till rätta områden där möjligheter att förvärva nödvändiga färdigheter är stor. Att förkorta väntetid för beslut om uppehållstillstånd, arbetstillstånd och även väntetid för den svenska medborgarskapet är också avgörande eftersom de utrikesfödda behöver komma in i landets arbetsmarknad så snabbt som möjligt. Vistelsetid i landet är en avgörande faktor för etablering på arbetsmarknaden då det krävs tid för att förbättra sitt human- och socialkapital och även nödvändiga färdigheter och kompetenser.

The changes in consumer patterns, digitalization, and the augmented diplomatic relation between Sweden and India has opened new opportunities for Swedish small- and medium-sized enterprises (SMEs) to enter the Indian market, which is characterized as an emerging market. Although SMEs often have scarce resources, they are succeeding in entering foreign markets and competing with Multinational corporations (MNCs). The phenomenon called Born Globals contradicts with the conventional internationalization theories. It sheds light on new internationalization paths, where the firm often is an SME and offers digitized products or services. Business networks and brand strategies are set to be important factors when entering the international markets, yet there are still research gaps in how Swedish SMEs enter the Indian market. The purpose of this study is to investigate the motives of Swedish SMEs when establishing in the Indian market. A qualitative methodology was used, by collecting data through semi-structured interviews from multiple case studies: (1) advisory organisations and (2) companies. The findings show that India is perceived as a continent rather than a country since there are differences in state growth rates and purchasing power. Other findings show that international business networks and market knowledge are crucial for entering a new market. SMEs do not need to have an established brand to succeed in entering the Indian market. / Förändringar i konsumentmönster, digitalisering och den ökade diplomatiska relationen mellan Sverige och Indien har öppnat nya möjligheter för svenska små och medelstora företag (SMF) att träda in på den indiska marknaden, som även kännetecknas som en tillväxtmarknad. SMF besitter oftast knappa resurser, när de vill konkurrera med multinationella företag (MNC) på den internationella marknaden. Fenomenet som kallas Born Globals strider mot de konventionella internationaliserings-teorierna och belyser istället hur SMF-bolagen expanderar och etablerar sig internationellt. Denna studie fokuserar på SMF som erbjuder digitaliserade produkter eller tjänster. Affärsnätverk och varumärkesstrategier anses vara viktiga faktorer vid inträde på de internationella marknaderna, men det finns fortfarande forskningsgap i hur svenska SMF träder in på den indiska marknaden. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka grundläggande motiv som svenska SMF har vid etablering på den indiska marknaden. En kvalitativ metod användes genom att samla in data genom semistrukturerade intervjuer från multipla fall: (1) rådgivande organisationer och (2) företag. Resultaten visar att Indien uppfattas som en kontinent snarare än ett land, eftersom det finns skillnader i tillväxt och köpkraft mellan staterna, vilket attraherar svenska SMF. Dessutom visar undersökningen på att utländska affärsnätverk och marknadskunskap är avgörande faktorer vid inträde på en ny marknad. Däremot behöver inte SMF ha ett etablerat varumärke för att lyckas träda in på den indiska marknaden.

Syftet med studien är ge ett kunskapsbidrag om hur några gymnasielever upplever att deras flerspråkighet inkluderas i svenskundervisningen för att främja språkutvecklingen. För att uppnå syftet har följande frågor besvarats: Hur upplever de inrikes- och utrikesfödda eleverna sin flerspråkighet och hur talar de om sin flerspråkighet? Vilka språkliga aspekter upplever de inrikes- och utrikesfödda eleverna påverkar inlärningar av det svenska språket? Hur upplever de inrikes- och utrikesfödda eleverna att deras flerspråkighet tas tillvara i svenskundervisningen? Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där språket har en viktig funktion för elevernas inlärning. Undersökningen bygger på självrapporter och intervjuer i fokusgrupper. Studien inleds med en förundersökning där självrapporterna inhämtar förkunskaper och bakgrundsinformation om eleverna medan intervjuerna utgör den material som presenteras i resultatet. Det innebär att intervjuerna har en framträdande roll i studien. I resultatet framgår det att elevernas flerspråkighet är både en resurs och ett hinder i svenskundervisningen. Vidare synliggörs det i studien att ordförrådet och grammatiken är de främsta faktorerna som påverkar elevernas språkutveckling. Enligt eleverna blir de mer engagerade och motiverade till att lära sig svenska när deras flerspråkighet tas tillvara i undervisningen. Det innebär att elevers flerspråkighet främjar språkutvecklingen. / The aim of the study is to give knowledge about how some high school students perceive their multilingualism to be included when learning the Swedish language in order to encourage their language development. In order to achieve this purpose these questions have been answered: How do the native-born and foreign-born students experience their multilingualism and how do they speak regarding their multilingualism? Which aspects of language do the native-born and foreign-born students perceive to affect their learning of the Swedish language? How do the native-born and foreign-born students perceive their multilingualism to be utilized in Swedish language education? The study is based on the sociocultural theory where the language has an important function for students learning. The survey is based on self-reports and interviews in focus groups. The study begins with a preliminary investigation where the self-reports gather prior knowledge and background information about the students while the interviews constitute the material presented in the results. This means that the interviews have a prominent role in the study. The results show that students' multilingualism is both a resource and an obstacle when learning the Swedish language. Furthermore, the study makes it clear that the vocabulary and grammar are the main factors that affect the students' language development. According to the students, they become more engaged and motivated to learn Swedish when their multilingualism is being utilized in their education. This means that students' multilingualism promotes language development.

We have all read about the rapid development of today’s business landscape as well as the increase in globalization. Companies are forced to operate in new ways in order to stay competitive. At the same time, globalization has opened up new business opportunities for companies. This has lead to the emergence of born global companies, which carry out rapid internationalization processes from an early stage, and challenge traditional internationalization models such as the Uppsala model. According to existing literature, there are several challenges with adopting a born global strategy, and international entrepreneurship orientation becomes an important aspect in order to succeed. Finding a balance between innovativeness, risk-taking, and proactiveness is the key in order for born global companies to succeed in their internationalization process. This study investigates how international entrepreneurship orientation affects the internationalization process of born global companies in Sweden. I have, with the help of a qualitative study, looked into how Swedish SME born global companies in the ear-and headphone industry have managed to take on several international markets in their internationalization process and in what way international entrepreneurship orientation in combination with other factors have played a crucial role. / Vi har alla läst om den snabba utvecklingen av dagens affärslandskap samt den ökade globaliseringen. Företag tvingas idag att hitta nya sätt att arbeta på för att förbli konkurrenskraftiga. Globalisering har i sin tur skapat nya möjligheter för företag, vilket har lett till uppkomsten av born global-företag. Dessa företag karaktäriseras av att genomföra snabba internationaliseringsprocesser från ett tidigt skede och utmanar på så sätt mer traditionella modeller så som Uppsalamodellen. Enligt existerande litteratur finns det ett flertal utmaningar när det kommer till att ta sig an en born global-strategi och internationell entreprenörskapsorientering blir därmed en viktig aspekt för att lyckas. Att hitta en balans mellan innovativitet, proaktivitet och risktagande är nyckeln för att ett born globalföretag ska lyckas i sin internationaliseringsprocess. Den här studien undersöker hur internationell entreprenörskapsorientering påverkar internationaliseringsprocessen hos born global-företag i Sverige. Jag har med hjälp av en kvalitativ studie undersökt hur svenska SME born global-företag inom hörlursbranschen har lyckats ta sig an flera internationella marknader i deras internationaliseringsprocess och på vilket sätt internationell entreprenörskapsorientering i kombination med andra faktorer har haft en kritisk roll i processen.

En digital Born Global expanderar tidigt efter sitt grundande till nya internationella marknader, trots att en begränsning i erfarenhet och resurser finns i verksamheten. I en internationaliseringskontext varierar marknadsförutsättningarna sett till vilka externa hot eller möjligheter som ställer krav på lokal anpassning av verksamheten och affärsmodellen. Samtidigt agerar digitala Born Globals ofta i intensiva konkurrenslandskap, vilket ställer ytterligare krav på differentiering och utveckling. Affärsmodellsinnovation har möjlighet att bidra med ett resurseffektivt sätt att skapa hållbara konkurrensfördelar för en digital Born Global. Trots det finns ett begränsat antal studier som undersöker hur affärsmodellsinnovation sker inom de kontextuella förutsättningar som en digital Born Global möter i sin internationalisering. Den här studien syftar därför till att undersöka hur förutsättningarna för en digital Born Global i dess internationalisering påverkar dess affärsmodellsinnovation. Studien innefattar en litteraturstudie och en kvalitativ enfallsstudie. I litteraturstudien identifierades ett kunskapsgap mellan teori kring vilka förutsättningar en Born Global möter i sin internationalisering och hur affärsmodellsinnovation utformas inom denna kontext. Empiriska data erhölls från elva semistrukturerade intervjuer med personer som varit involverade i marknadsexpansioner på studiens valda fallföretag. Då empiriska data behandlat aktörer eller händelser utanför fallföretaget har triangulering av data skett med hjälp av externa källor. Studiens resultat visar på att en digital Born Global, på grund av intensiv konkurrens och en upplevd komplexitet i det digitala värdeerbjudandet, genomför affärsmodellsinnovation tidigt efter att marknadsinträden skett. Det skiljer sig från tidigare teorier som menar att innovation av affärsmodellen främst nyttjas i en senare, mer etablerad marknadsfas. Den upplevda komplexiteten som förhindrar kunder och externa nätverksrelationer att förstå värdet i det digitala värdeerbjudandet innebär även att affärsmodellsinnovation främst genomförs inkrementellt utifrån en central grund i affärsmodellen. Det möjliggörs av den skalbarhet som digitala företag ofta innehar. En digital Born Global har även möjlighet att expandera internationellt utan att etablera fysisk närvaro. Trots det påvisar studien att en fysisk närvaro enbart underlättar affärsmodellsinnovation som relaterar till leverantörsdelen av värdekedjan, men inte påverkar innovationer ut mot slutkund. Med en begränsad fysisk närvaro ökar beroendet av ett starkt lokalt nätverk, vilket även avspeglas i utformningen av affärsmodellsinnovationen. Utifrån studiens slutsatser rekommenderas en digital Born Global att genomföra affärsmodellsinnovation utifrån en tydlig definierad central grund av affärsmodellen som sedan byggs på med lokala marknadsanpassningar. Affärsmodellsinnovationen bör även främja utvecklingen av det lokala nätverket så att resurser inom det kan nyttjas.

This study concerns the contracting of digital archives for Swedish municipalities and the needs and requirements that govern this. Since the early 2000s, the Swedish government has been interested in expanding the utilization of digital information management. In order to preserve “born digital” official documentation, digital archives are increasingly becoming a necessity for Swedish municipalities. This study considers what the requirements and requests are explicated in formal requirement specifications for such systems. Tobias Edvardssons framework from the book chapter “Kommersiella IT-avtal” (commercial IT-contracts)  in the book “Rättsinformatik” edited by Cecilia Magnusson Sjöberg, as well as grounded theory, is used to discern pertinent categories of requirements. The study finds that the main areas of interest while negotiating a new digital archive can be divided into functional-, qualitative-, governing-, and economic requirements (in accordance with Edvardsson). Archival specifications and technical considerations are also central, as per findings using grounded theory with the support of such models as OAIS and Records Continuum Model.  The study concludes that there still are considerable steps to take before reaching an e-archive solution that can be used on a broad scale to accommodate many different needs and restrictions. However, at the same time, the development of long-term preservation systems for digital records would benefit from more standardized guidelines on a national scale.

[pt] O objetivo dessa tese é investigar em que medida duas importantes perspectivas teóricas – o modelo de processo de internacionalização de Uppsala e a perspectiva de Born Global - explicam aspectos do processo de internacionalização de uma organização não governamental (ONG) internacional, sob a ótica do processo. Para alcançar este objetivo, esta tese fez uso do método do estudo de caso único longitudinal. O estudo busca preencher uma lacuna teórica, uma vez que poucos estudos acadêmicos foram encontrados sobre o tema. A revisão de literatura compreende uma análise das perspectivas teóricas adotadas, de modo a definir as principais categorias de análise aplicadas ao caso, assim como uma revisão dos conceitos associados a ONGs de forma geral, além de referenciar a limitada literatura encontrada sobre internacionalização dessas organizações. O caso estudado é o da ONG denominada Médicos Sem Fronteiras (Médecin Sans Frontières). A seleção do caso foi feita em função da grande disponibilidade de dados secundários, tais como relatórios, livros, teses, entrevistas publicadas, documentos etc. , uma vez que se trata de uma organização grande e respeitada. O uso de depoimentos publicados foi bastante útil, uma vez que permitiu colher dados em maior profundidade e qualidade do que seria possível utilizando-se entrevistas locais. A análise comportou, inicialmente, uma descrição detalhada do histórico do caso, de modo a oferecer um panorama da evolução da ONG ao longo do tempo. O passo seguinte consistiu na análise das categorias, examinando-se em que medida cada uma das categorias previamente destacadas se manifestaria, ou não, no caso da ONG estudada. Procurou-se, nessa etapa, detalhar dados e depoimentos em suporte à interpretação de cada categoria. Concluiu-se que, de fato, há elementos de confluência entre as duas perspectivas teóricas adotadas, mas que as especificidades das ONGs sugerem a necessidade de adaptação de tais perspectivas ao contexto específico em que atuam essas organizações. O estudo encontra-se limitado pelo fato de analisar um único caso, ainda que em profundidade, sugerindo-se a realização de futuras pesquisas que possam contribuir para o objetivo de conhecer melhor de que forma ocorre o processo de internacionalização dessas organizações. / [en] The purpose of this thesis is to investigate to what extent two important theoretical perspectives - the Uppsala internationalization model and the Born-globals perspective - explain aspects of the internationalization process of an international non-governmental organization (NGO) from the process perspective. To achieve this goal, this thesis made use of a longitudinal single case study method and seeks to fill a theoretical gap, since few studies have been found on the subject. In the literature review section, an analysis of the theoretical perspectives is adopted in order to define the main categories to be applied to the case. Also a review of the concepts associated to NGOs in general and specific studies on internationalization of NGOs are presented. The case studied selected is the NGO called Doctors Without Borders (Médecin Sans Frontières). The selection of this case was made due to the large availability of secondary data, such as reports, books, theses, published interviews, documents, etc. , since it is a large and respected organization. The use of published testimonials was very useful, since it allowed to collect data in greater depth and quality than would be possible using local interviews. The analysis proceeds as following: first, a detailed description of the case history was made in order to provide an overview of the evolution of the NGO over time. Second, the selected categories were analized in order to examine the extent each of it would or would not manifest itself in the case of the NGO studied. At this stage, we sought to detail data and statements to support the interpretation of each category. Overall, there are elements of confluence between the two theoretical perspectives adopted. Nevertheless, as NGOs being a very specific organization, further studies are suggest in order to adapt those perspectives to this specific context in which these kind of organizations operate. The study is limited by the fact that only a single case has been analyse, although in depth, suggesting the continuance of debate in future studies that can contribute to the theorethical development of the internationalization process of these type of organization.