Sedan årtionden tillbaka har begreppet hållbar utveckling varit en stor del av samhällsdiskussionen. Begreppet handlar om de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Genom åren har den ekologiska hållbarheten haft stort fokus och bidragit till utveckling av olika mätmetoder och verktyg för att uppnå uppsatta mål som världen antagit tillsammans, som att till exempel minska koldioxidutsläppen. Den ekonomiska hållbarheten har fått större utrymme i samband med den industriella revolutionens framfart där verktyg som BNP per capita har använts till att mäta ett lands ekonomiska tillstånd. Inom fastighetsbranschen finns olika certifikat som används för att påvisa den ekologiska hållbarheten samt olika lönsamhetsmått som mäter den. Social hållbarhet har på bekostnad av de andra dimensionerna hamnat i kläm och faller ofta mellan stolarna på grund av dess kvalitativa och svårmätta struktur. Definitionen av begreppet är bred och inte lika entydig som ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Till följd av det uppstår det ibland oklarheter till begreppets betydelse, trots att den sociala hållbarheten får större utrymme i samhällsdebatten, inte minst inom samhällsbyggnad och i fastighetsbranschen. Syftet med studien är att kartlägga hur olika fastighetsaktörer definierar social hållbarhet och hur definitionen påverkar deras arbete. För att uppfylla studiens syfte har inledningsvis teoriunderlag kring begreppet hållbar utveckling tagits fram, både i allmänhet och inom fastighetsbranschen. Detta har gjorts för att uppnå en fördjupning kring begreppen ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet och se hur de skiljer sig åt, både på definitionsnivå samt hur de går att mäta. Vidare genomfördes en intervjustudie i form av semistrukturerade intervjuer med sex olika fastighetsföretag för att samla kunskaper om fastighetsbranschens sociala hållbarhetsarbete. Med resultatet från teoriunderlaget och intervjustudien som grund har perspektivet på begreppet klargjorts för att uppnå en kartläggning av fastighetsbranschen definition och arbete med social hållbarhet. Resultatet från studien visar att syftet med social hållbarhet delas av alla deltagande aktörer: att skapa områden där kärnan ligger i att skapa trivsel och trygghet utifrån ett långsiktigt perspektiv. Däremot skiljer sig definitionen av social hållbarhet åt mellan olika fastighetsföretag. Slutsatsen av studien är att företags arbete med social hållbarhet styrs av hur de definierar begreppet. För flera aktörer skiljer sig definitionen åt från projekt till projekt, där varje projekt har ett eller flera unika fokusområden. Beroende på definitionen arbetar företagen antingen ur ett välgörenhetsperspektiv eller med fokus på den egna verksamhetens påverkan på människor. Arbetet med social hållbarhet är dock högst aktuellt för företagen och alla företag arbetar aktivt med social hållbarhet i sin verksamhet. Beroende på om företaget är stadsutvecklare eller konsulter avgör detta vilka krav de kan ställa på sina kunder eller andra aktörer kring arbetet med social hållbarhet. Den svåraste utmaningen med begreppet är dock att den är kvalitativ och svår att mäta. Flertalet företag försöker dock hitta egna metoder och verktyg för att mäta social hållbarhet i sina projekt eftersom det inte finns någon universell metod. / For decades, the concept of sustainable development has been a major part of the societal debate. The concept is about the three dimensions: ecological, economic and social sustainability. Social sustainability has been forgotten at the expense of the other dimensions and often falls between the cracks due to its qualitative structure. The definition of the term is broad and not as distinct as ecological and economic sustainability. As a result, questions sometimes arise about the meaning of the term, despite the fact that social sustainability is given greater scope in the public debate and in the real estate industry. The purpose of the study is to map how different real estate actors define social sustainability and how the definition affects their work. In order to fulfill the purpose of the study, the theoretical basis for the concept of sustainable development has initially been developed, both in general and in the real estate industry. This has been done to achieve an in-depth study of the concepts of ecological, economic and social sustainability and to see how they differ, both at the definition level and how they can be measured. Furthermore, an interview study was conducted in the form of semi-structured interviews with six different real estate companies to gather knowledge about the real estate industry's social sustainability work. Based on the results from the theoretical basis and the interview study, the perspective on the concept has been clarified in order to achieve a survey of the real estate industry's work with social sustainability. The results from the study show that the purpose of social sustainability is shared by all participating actors: to create areas where the core lies in creating well-being and security from a long-term perspective. However, the definition of social sustainability differs between different real estate companies. The conclusion of the study is that companies´ work with social sustainability is governed by how they define the concept. For several actors, the definition differs from project to project, where each project has one or more unique focus areas. Depending on the definition, companies work either from a charity perspective or with a focus on the impact of their own operations on people. However, the work with social sustainability is highly relevant and all companies work actively with social sustainability in their operations. Depending on whether the company is an urban developer or consultant, this determines what requirements they can place on their customers or other actors regarding the work with social sustainability. The most difficult challenge with the concept, however, is that it is qualitative and difficult to measure. However, most companies try to find their own methods and tools for measuring social sustainability in their projects because there is no universal method.

Förlust av biologisk mångfald och tillhörande ekosystemtjänster klassas idag som en av de allvarligaste globala miljöutmaningarna mänskligheten står inför. Till följd av den globala urbaniseringen ökar efterfrågan på fastigheter, där städer växer till sig genom förtätning och utglesning. Utfallet blir en latent samhällsekonomisk kostnad i form av förlust av bostadsnära natur och urbana ekosystemtjänster. Ekologisk kompensation är ett framträdande koncept som tillämpas för att motverka förlust av biologisk mångfald. I denna studie har möjligheterna med ekologisk kompensation i samband med fastighetsutveckling i Sverige analyserats. Resultaten visar att incitament för frivilliga investeringar i ekologisk kompensation kan komma att öka i samband med förändringarna av EU:s taxonomiförordning och adopteringen av miljöcertifieringar. Vidare påvisas sambandet mellan ökade bostadsvärden och ekosystemtjänster. De största utmaningarna som stagnerar normalisering av ekologisk kompensation förefaller att grunda sig i avsaknaden av intern målsättning, skepticism och brister i samverkan med svenska kommuner. / Biodiversity loss and deprivation of ecosystem services are one of the most significant global environmental challenges that humanity faces today. As a consequence of global urbanization, the demand for housing and real estate in urban areas grow through urban densification and urban sprawl. This results in a latent societal cost which manifests itself through loss of greenspace and urban ecosystem services. Ecological compensation is a prominent tool that can be utilized to counteract losses of natural capital. In this study the possibilities of ecological compensation in the context of real estate development in Sweden has been analyzed. The results convey that incentives for voluntary investments in ecological compensation may increase due to the amendments of the EU Taxonomy as well as the adaptation of environmental certifications. Furthermore, correlations between property values and ecosystem services have been elucidated. Moreover, the biggest challenges that seem to impede normalization of ecological compensation underlie in perceptual factors, the lack of internal goal-setting and the shortcomings of collaboration with the Swedish municipalities.

The housing and construction sector is responsible for 40% of global greenhouse gas (GHG) emissions, making it crucial for achieving the Paris Agreement goals. One of the most effective ways to mitigate emissions in this sector is by optimizing the use of existing building stock and minimizing the construction of new houses. Through enhanced space efficiency, the on-demand storage service has the potential to decrease the demand for new construction and thereby reduce GHG emissions by converting existing attic spaces in inner-city areas to additional apartments. However, the service introduces additional emissions from its operations and for the service to have a significant impact on reducing construction needs, it must expand on a large scale and be integrated in the housing stock. The aim is to quantify the operational emissions and potential emissions avoided through a theoretical large-scale expansion of the on-demand storage service, to determine the potential net impact. Secondly, it aims to explore the opportunities and barriers to the concept's large-scale expansion within the housing and construction sector. Both quantitative and qualitative methods are utilized. The quantitative approach involves modeling emissions and potential reductions for large-scale expansion, while the qualitative method consists of 12 interviews with various stakeholder groups. Rogers' diffusion of innovation theory guides the analysis of qualitative findings. The results indicate that the on-demand storage service can potentially reduce overall GHG emissions if implemented on a large scale, due to the potential emissions avoided surpassing the operational emissions associated with the service by a large margin. The utilization of collective storage in warehouses, which offers superior space efficiency compared to traditional attic storage, is the key factor behind this outcome. By connecting this service to an entire apartment building, there is an opportunity to repurpose existing attic storage spaces into additional new apartments, thereby decreasing the need for constructing new buildings and effectively mitigating emissions in the housing and construction sector. However, the diffusion rate of the concept is assessed as modest due to significant barriers, particularly current regulations and a lack of market pull. While there are noteworthy opportunities such as potential economic benefits for customers and the ability to function as a circular economy platform, these opportunities are not as prominent as the existing barriers. This study represents an initial exploration of the on-demand storage concept, emphasizing its eco-potential and the need for regulatory revisions. It provides an assessment of the climate impact, barriers, and opportunities for the expansion of the storage concept within the housing and construction sector. However, further academic and practical work is required to better understand the concept's interaction with cities and society. On-demand storage has the potential to enhance space efficiency and reduce the environmental impact of housing and construction. Continued exploration of this concept paves the way for a more sustainable and efficient future in urban living. / Bygg- och bostadssektorn står för 40% av de globala utsläppen av växthusgaser, vilket gör det till en av de mest avgörande för att uppnå Parisavtalet. Ett av det mest effektiva sättet att minska utsläppen inom denna sektor är genom att optimera användningen av befintliga byggnadsresurser och minimera byggandet av nya hus. Genom förbättrad utrymmeseffektivitet har on-demand-lagring en potential att minska behovet av nybyggnation och därigenom minska utsläppen av växthusgaser, genom att använda befintliga vindsutrymmen i innerstadsområden för ytterligare lägenheter. Dock medför tjänsten ytterligare utsläpp från transport, varuhus och renoveringar av vindar till lägenheten. Dessutom måste tjänsten expandera storskaligt och integreras i bostadsbeståndet för att ha en betydande inverkan byggbehovet. Målet med studien är att kvantifiera de operationella utsläppen och de potentiella utsläppsminskningarna som konsekvens av en storskalig implementering av konceptet för att avgöra om den samlade effekten skulle kunna vara positiv eller negativ. För det andra syftar den till att utforska de praktiska möjligheterna och hindren för konceptets storskaliga expansion. Både kvantitativa och kvalitativa metoder används. Den kvantitativa delen består av modellering av utsläpp vid storskalig expansion inom bostads- och byggsektorn, medan den kvalitativa metoden består av 12 intervjuer med olika intressentgrupper. Rogers teori om innovationsspridning används som teoretisk grund i analysen av de kvalitativa resultaten. Resultaten visar att förvaringstjänsten kan minska de totala utsläppen av växthusgaser om den implementeras i stor skala, eftersom den potentiella utsläppsminskningen överstiger de operationella utsläppen markant. Användningen av kollektiv lagring i lagerlokaler, som erbjuder överlägsen platsutnyttjande jämfört med traditionell vindslagring, är den avgörande faktorn bakom detta resultat. Genom användning av tjänsten finns det möjlighet att omvandla befintliga vindsutrymmen till nya lägenheter, vilket minskar behovet av att bygga nya byggnader och därmed även utsläppen inom bostads- och byggsektorn. Dock bedöms de praktiska spridningsmöjligheterna för konceptet som låga på grund av betydande hinder, bestående primärt av regelverk och avsaknad av utbredd marknadsefterfrågan. Även om det finns ekonomiska fördelar för kunderna och möjligheten att fungera som en plattform för cirkulär ekonomi är dessa möjligheter inte lika framträdande som de befintliga hindren. Denna studie är den första att utforska konceptet självförvaring on-demand från ett helhetsperspektiv och betonar dess potential för positiv miljöpåverkan samt behovet av att revidera befintligt regelverk. Den ger en bedömning av klimatpåverkan, hinder och möjligheter för expansion. Ytterligare akademiskt och praktiskt arbete krävs dock för att bättre förstå konceptets interaktion med städer och samhälle. Förvaringstjänsten har potential att bidra till en mer effektiv användning av befintliga ytor och därigenom minska miljöpåverkan inom bostads- och byggsektorn. Fortsatt utfosrkning av detta koncept banar vägen för en mer hållbar och effektiv framtid för utvecklingen av städer.