No description available.

Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader mellan tre versioner av sagan Törnrosa i deras framställning av berättelsens struktur, karaktärers funktion och teman, samt hur sagan förändras när den filmatiseras. Studiens syfte är även förankrad i läroplanen för att visa vilka möjligheter det primära materialet har utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studien bygger på Algirdas Julien Greimas aktant modell (1983), Maria Nikolajevas (2017) karaktärsskildring och Åsa Jernudds (2010) filmpoetiska begrepp. Analysen visar att de karaktärer som är nödvändiga för intrigen i samtliga versioner är ett subjekt, ett objekt, en hjälpare och en motståndare. Det framgår tydligt i samtliga versioner att oavsett vem huvudpersonen är och oavsett vilket problem skurken skapar ska samtliga berättelser nå ett lyckligt slut. Bröderna Grimms Törnrosa (1981) och Disneys Törnrosa (1959) skildrar prinsessans öde. Disneys Maleficent (2014) skildrar istället den onda fens öde.

Uppsatsen analyserar Amanda Erikssons traditionella version av Askungen med en uttalad normkritisk version skriven av Alexander Jansson och Sofia Jensfelt. De båda versionerna utgår ifrån folksagans genre och är bilderböcker. Syftet med analysen är att undersöka vilka skillnader och likheter som finns mellan versionerna gällande handling och karaktärer i text och bild. Uppsatsen utgår ifrån folksagans kännetecken och olika typer av normer som finns i barnlitteratur. Analysen visar att versionerna innehåller en del likheter och skillnader. De båda versionerna följer folksagans genre till stor del men båda har valt att utelämna straffet för de onda karaktärerna i böckerna. Dessutom visar det sig att inte bara den normkritiska versionen utan även den traditionella innehåller normbrott. I den normkritiska versionen uttrycks dessa normbrott i bild medan den traditionella versionen uttrycker dem i texten. De båda böckerna normaliserar normbrotten snarare än att problematisera dem. De normer som berörs i böckerna är sexualitets-, familje-, köns-, genus-, kropps-, etnicitets- och socioekonomiska normer. I undervisningen kan dessa böcker användas för att lyfta värdegrundsfrågor och belysa normer och de kan även användas som material i ämnet svenska då de är sagor som alla känner igen, men med en modern touch.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka adaptioner som gjorts från folksagan om Askungen skriven av bröderna Grimm (2016) till två bilderböcker under samma namn skrivna av Disney (2015) och Jansson & Jensfelt.(2018). Studien undersöks genom en komparativ analys där arbetet jämför skillnader mellan bröderna Grimms (2016) folksaga och de två bilderböckerna vid samma namn skrivna av Disney (2015) och Jansson & Jensfelt (2018). Studien undersöks även genom en strukturanalys där de olika texternas skeden och uppbyggnad granskas.

Detta självständiga arbete behandlar två olika versioner av berättelsen Snövit och syftet med arbetet är att se vilka skillnader som skett när man adapterar en kort äldre folksaga i bokformat till en familjefilm. Sagan som behandlas är bröderna Grimms klassiska folksaga om Snövit (1981, som är översatt från en utgåva år 1913-14. Första utgåvan publicerades år 1812 i Kinder- und Hausmärchen). Filmen som behandlas är Walt Disneys första välkända långfilm, som kom ut år 1937. Den går istället under namnet Snövit och de sju dvärgarna. Båda berättelserna kommer att beskrivas med en narrativ metod eftersom uppsatsen analyserar hur respektive medier behandlar karaktärer och miljöer samt använder en komparativ metod för att se hur dessa förhåller sig till varandra. Utifrån jämförelsen kommer vi också att diskutera begreppen adaption och transformation, för att sedan undersöka vilken term som är mest lämplig när det gäller relationen mellan verken. Utvalda delar från Lgr 11 kommer också att användas i detta arbete för att undersöka hur de två verken går att använda utifrån ett pedagogiskt syfte för årskurserna 1-3.

I vår uppsats jämför vi bröderna Grimms sagor Snövit, Askungen och Törnrosa med Walt Disneys adaptioner av dessa.I de flesta utgivna sagohistorier skildras den kvinnliga karaktären på två olika sätt där det goda möter det onda. Syftet med denna uppsats är att undersöka, reflektera och framhäva hur de angivna karaktärerna framhävs och hur detta bemöts av läsaren. Detta för att ta reda på hur de olika verken skiljer sig i framställning av dessa karaktärer samt hur detta mottages och påverkar läsaren/tittaren Vi diskuterar vidare den roll dessa framställningar har för barns identitetsskapande samt hur vi som lärare kan arbeta med dessa verk för att synliggöra stereotypa könsmönster.Vår komparativa studie kommer i huvudsak bestå av en djupgående analys av karaktärer baserad på litteratur, vetenskapliga artiklar, artiklar, examensarbeten och filmer.Resultatet visar en tydlig polarisering av karaktärerna i de angivna sagohistorier, där de ofta kategoriseras som antingen goda eller onda. Detta leder till att läsaren kan behöva välja sida vilket i de flesta fall medför att läsarens sympatiserar med det goda. Det finns dock risker som medföljer denna kategorisering, såsom de ouppnåeliga normerna som en flicka förväntas agera som i sin tur kan leda till blandade känslor av dålig självkänsla och otillräcklighet.

Vi har i denna uppsats genomfört en adaptionsanalys på den nedskrivna och översatta folksagan Hans och Greta (1945) med den nya adapterade bilderboken Hans och Greta i det hemsökta huset (2021). Syftet med uppsatsen är att analysera vad det är som sker med den klassiska folksagan när den bearbetas till en ny mer modern och lättläst bilderbok. Det som analyseras är skillnader i intrigen, innehållsmässiga skillnader som text och bild samt hur adaptionen lett till språkliga skillnader som ordval och uttryck. Vidare analyserar vi studiens resultat i relation till läraryrket genom att diskutera möjligheter eller svårigheter som kan uppstå vid arbete med de olika versionerna i undervisningen. I uppsatsen används en kvalitativ forskningsmetod. För att analysera skillnaderna i båda verken används en komparativ metod samt Göte Klingbergs olika adaptionsformer. Studiens resultat visar att förändringarna gjorts för att anpassa bilderboken till en lättläst version för yngre läsare genom att förenkla och aktualisera språket, omarbeta eller ta bort händelser, addera bilder till texten och att det tillkommit mer skräckinslag. Slutligen diskuteras studiens resultat i relation till undervisningen för yngre elever genom att redogöra för- och nackdelar för att synliggöra vårt bidrag till den didaktiska utvecklingen.

Syftet med denna studie är att analysera hur döden skildras i 2018 års illustrerade nyutgåva av Bröderna Lejonhjärta. Boken, skriven av Astrid Lindgren, utgavs först 1973, och är i denna nyutgåva illustrerad av Jesper Waldersten. Genom upprepad läsning och tematisk analys har tre områden valts ut för en mer ingående analys – närmare bestämt berättarteknik, bildspråk samt ett antal illustrationer. Illustrationerna har sedan analyserats med ikonografisk analys följt av en övergripande intermedial analys av text och bild för att utröna huruvida de samspelar med varandra. Gemensamt för alla tre analysområden är att de visar på en ständig framåtrörelse som bidrar till att döden skrivs fram allt tydligare ju längre in i berättelsen man kommer. Berättar-jaget går från att vara rädd för döden till att i princip omfamna den och bildspråket går från implicita, religiösa anspelningar om paradiset till explicita, upprepade dödsskildringar. Samtidigt rör sig illustrationerna från ljus och hopp till ett kargt, suggestivt mörker. Resultatet blir att döden skrivs fram med symboler, religiösa konnotationer, liknelser och metaforer som i sin tur förstärks ytterligare genom illustrationerna. Studien avslutas med en didaktisk reflektion som belyser de olika tolkningarna som kan göras av Bröderna Lejonhjärta. Här diskuteras även vikten av att arbeta med boken i undervisningen som ett sätt att möjliggöra för diskussioner av stora frågor om livet och döden – något som även återspeglas i Lgr22.

This essay aim to explore how human and nature is presented in Bröderna Lejonhjärta and Ronja Rövardotter, by Astrid Lindgren. It also tries to answer the question how the relationship between the two is shaped; can any hierarchic structures be exposed in the relationship, and how do these, in that case, appear? The essay also problematize words and concepts along the way, such as nature, anthropocentrism and ecocentrism. The method for this study is an ecocritical theoretical base, with thematic analyzes of the books, regarding plot, relationships between characters and their surroundings, and also linguistic narratological techniques, such as the use of metaphorical elements. The different thematic episodes are put in relation to theories about vital materialism, presented in Vibrant Matter – A Political Ecology of Things, by Jane Bennett. I also do a comparative analysis between the two books by Lindgren, with the purpose of highlighting important differences and similarities. The essay ends by discussing how the main characters can be seen as very caring in their relationship to their surroundings, and how one, by applying the theories presented by Bennett, can interpret this caring as a strive towards existing in harmony with, and equal to, nature; a sort of mode or view that Bennett describes as a horizontal position. During the discussion I describe how this strive and position is expressed, and how these are interacting with cyclical systems such as the changes of the seasons and shift between life and death. The books as literature for children, and the main characters as children, is discussed in relation to this, supported by the text “När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” by Maria Jönsson, from the book Du ska inte tro att du är något – Om Jantelagens aktualitet. / Denna uppsats behandlar och syftar till att undersöka hur människa och natur skrivs fram i Bröderna Lejonhjärta och Ronja Rövardotter, av Astrid Lindgren. Den försöker även att svara på hur relationen mellan dessa ser ut; huruvida man kan se hierarkiska strukturer i förhållandet, samt hur dessa i så fall ter sig. Uppsatsen gör det även till sin uppgift att längs vägen problematisera begrepp som bl.a. natur, antropocentrism, ekocentrism. Metoden för studien är en ekokritisk hållning, som går ut på olika tematiska nedslag i de båda verken, där handling, karaktärers förhållande till varandra och till sin omgivning, samt språkliga berättartekniska grepp så som användning av metaforiska inslag, lyfts och analyseras. De olika tematiska avsnitten prövas även mot Jane Bennetts vitala materialitetsteorier som presenteras i Vibrant Matter – A Political Ecology of Things. En komparativ analys görs mellan de båda verken av Lindgren, i syfte att synliggöra viktiga likheter och skillnader. Uppsatsen avslutar med att diskutera hur man kan se ett, hos huvudkaraktärerna, påtagligt vurmande för omgivningarna, samt hur man genom att applicera Bennetts teorier kan tolka detta vurmande som en slags strävan mot att existera likställt med naturen, ett slags läge som Bennett beskriver som det horisontella planet. Under diskussionen lyfter jag hur denna strävan och detta läge yttrar sig, samt hur dessa samspelar med cykliska system, så som årstidernas växlande, samt skiftet mellan liv och död. Verken som barnlitteratur och huvudkaraktärerna som barn lyfts och diskuteras i relation till detta med hjälp av Maria Jönssons ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen”, ur Du ska inte tro att du är något – Om Jantelagens aktualitet.

Efter den senaste tidens debatter om Laboraskolan så har vi i denna uppsats valt att fördjupa oss i skolan och det samfund som driver den. Laboraskolan är en grund- och gymnasieskola belägen i Hylte kommun, det som gör den speciell är att den drivs av det religiösa samfundet Plymouthbröderna. Plymouthbröderna är ett litet samfund som kallats för bland annat “sekternas sekt” och som håller sig frånvända från det omgivande samhället. Trots detta fick skolan år 2007 efter flera tvister och vad som kallats en “administrativ cirkus” tillåtelse att starta sin skola. Efter starten har Skolinspektionen granskat skolan i flertalet omgångar och skolan har i dessa granskningar fått mycket kritik. I denna uppsats så fördjupar vi oss i dessa granskningar och främst i de återkommande problemen gällande främst allsidighet och saklighet, motverkande av traditionella könsroller och studie och yrkesvägledning. När vi fördjupat oss i Brödernas lära och vad som ingår i denna försöker vi sedan analysera om det kan finnas några samband mellan denne och de problem som påvisats i Skolinspektionens granskningar. Det visar sig att det inte är helt lätt att besvara frågan då det är många olika röster som hörs i frågan och som också motsätter varandra. Att det är ett slutet samfund som startat en skola och som sedan granskats för problem som kan tänkas ha med läran att göra står dock klart, men det finns också en bild av en skola med en god studiemiljö och elever med höga studieresultat.