Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier kvinnan använder sig av när hon har bröstcancer. Metoden som användes för denna litteraturstudie var Goodmans modell med sju steg för ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna PsycInfo, Cinahl, PubMed Cochrane, SveMed+ och Medline. Oberoende av varandra har 10 artiklar kvalitetsgranskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall som modifierades till den population som undersöktes. Resultatet av tio inkluderade studier visade att det fanns ett flertal olika copingstrategier som kvinnor använder sig av när de har bröstcancer. De copingstrategierna som framkom ur dessa studier var: socialt stöd, planering, religion, positiv omvärdering och utveckling, undvikande, mental distansering, acceptans, aktiv coping, fokusera sig på och ventilation av känslor. Fler studier behövs för att undersöka vilka copingstrategier nordiska kvinnor använder sig av. / The aim with this literature study was to describe what coping strategies woman uses when she has breast cancer. The method used for this literature study was Goodman’s seven step model for a systematic approach. The literature search was conducted in the databases PsycInfo, Cinahl, PubMed Cochrane, SveMed+ and Medline. Independently of each other ten articles where quality reviewed accordingly to Carlsson & Eimans (2003) model of evaluation which where modified for the population studied. The result of the ten included studies shows that there were several different coping strategies women would use when they have breast cancer. The coping strategies that emerged out of these studies where: social support, planning, religion, positive re-evaluation and development, avoidance, mental distancing, acceptance, active coping, focusing on and ventilation of emotions. More studies are needed to examine what copingstrategier Nordic women use.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje åravlider cirka 1500 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Diagnosen kommer ofta somen överraskning och att mista ett bröst gör att kvinnan inte längre känner sig somen fullvärdig kvinna. Bristande kunskap hos bröstcancerpatienter leder till att deförlorar kontrollen. För att kunna ta till sig information från sjukvårdspersonalenbehöver denna ges på bästa sätt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskrivakvinnans upplevda behov och reaktioner efter en bröstcancerbehandling. Metod:En litteraturstudie som bygger på 10 studier (sju kvalitativa och tre kvantitativastudier). Artikelsökningen gjordes på PubMed och Cinahl. För att bedömakvaliteten på artiklarna användes en granskningsmall. Resultat: Resultat av dennalitteraturstudie är att kvinnor med bröstcancer är i behov av mer information.Deras informationsbehov möts inte alltid av sjukvårdspersonalen. De fysiska ochpsykiska förändringarna påverkar kvinnan negativt efter enbröstcancerbehandling. Slutsats: För att kvinnan ska acceptera förändringarnakan en viktig del vara att sjuksköterskan finns där med lämplig information. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women and everyyear 1500 women in Sweden die because of breast cancer. Often the diagnosecome as a surprise and to lose a breast makes the woman feel less like a fullyadequate woman. The breast cancer patients lack of knowledge leads to a loss ofcontrol. To be able to absorb information given by the health-care personal, itmust be given in the best possible way. Aim: The aim is to describe women’sperceived needs and reactions after a breast cancer treatment. Method: Based on10 studies (seven qualitative and three quantitative studies), a literature reviewwas done. The article search was done on PubMed and Cinahl. To estimate thestudies quality, a review protocol was used. Result: The main conclusion fromthis literature review is that women with breast cancer need more information.Their information needs are not always met by the health-care personal. Thephysical and psychical changes affect women negatively after breast cancertreatment. Conclusion: For acceptance of the changes the women go through, it isimportant for the nurse to give appropriate information.

Av alla kvinnor som blir sjuka i cancer drabbas 29, 2 % av bröstcancer. Mortalite-ten har i Sverige emellertid sjunkit och dagens prognos har förbättras vilket resul-terat i en 87,8 procentlig fem-års överlevnad av totala incidensen. Syftet med den-na litteraturöversikt var att ge en överblick av kvinnors upplevelser samt copingst-rategier vid bröstcancer. Vald litteratur har inhämtats från PubMed och CINHAL och härstammar från sex olika länder. Litteraturöversiktens resultat grundar sig på sex huvudteman och fem subteman samt tre framträdande copingstrategier. Indi-viduella faktorer spelar stor roll i hanteringen av sjukdomen bröstcancer. Denna litteraturöversikt uppmuntrar till att vidare forskning mer ska ägna sig åt dessa individuella faktorer. Sjuksköterskan kan med rätt kunskap bidra till ett sjukdoms-förlopp med förstärkt autonomi och på så sätt inge denna patientkategori högre livskvalité. / Of all women who become ill from cancer affected 29, 2% of breast cancer. Mor-tality in Sweden has declined and today's forecast has improved, which results would have resulted in an 87.8% five-year survival rate of overall incidence. The purpose of this study was to provide an overview of women's experiences and copingstragies in breast cancer. Selected literature was collected from PubMed and CINHAL and derived from six different countries. Litteraturöversiktens re-sults based on six main themes and five subthemes, and three prominent coping strategies. Individual factors play a major role in the management of breast cancer disease. This literature review encourages further research more to deal with these individual factors. The nurse can with the right knowledge to contribute to a dis-ease process with enhanced autonomy and thus produce this population a higher quality of life.

The supportive role of nurses in psychological care of women with breast cancer / Sjuksköterskans stödjande roll i den psykologiska omvårdnaden av kvinnor som drabbas av bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor och årligen drabbascirka 6 500 kvinnor i Sverige. Orsaken är i de flesta fall okänd. Sju av tio kvinnorlever 10 år efter diagnos har ställts och detta gör dessa patienter till den störstagrupp av överlevande efter cancerbehandling på lång sikt. De flesta kvinnor erbjudsen rekonstruktion av bröstet efter mastektomi. Möjligheten till rekonstruktiongör att hoppet om att återigen bli en hel kvinna ökar. Syftet med denna studievar att belysa hur livskvaliteten påverkas hos bröstcancerdrabbade kvinnor somhar genomgått rekonstruktion av bröstet. Metoden var en litteraturstudie där niovetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visar att rekonstruktionav bröstet ger ökad livskvalitet. Antonovskys hälsobegrepp KASAM(känsla av sammanhang) har använts som teoretisk referensram då flertalet kvinnorsom drabbas av bröstcancer är mitt i livet och förväntas ha ett rikt vardagslivmed resurser för att upprätthålla hälsa. Denna studie visar vikten av att som sjuksköterskaha förståelse för att livskvalitet är en högst individuell upplevelse somspeglar vilka yttre och inre resurser som varje individ har. / Breast cancer is the most common type of cancer among women and every yearapproximately 6 500 women are diagnosed with the disease in Sweden. The causeis in most cases unknown. Seven out of ten women are alive 10 years after diagnosisand therefore this group of patients is the largest group of survivors aftercancer treatment in the long perspective. Most women are offered a breast reconstructionafter mastectomy. The opportunity to get a reconstruction gives thewomen increased hope to become complete again. The aim of this study was toput a light on how breast reconstruction affects quality of life among women diagnosedwith breast cancer that have undergone mastectomy. The method was aliterature review where nine scientific articles were reviewed and assessed. Theresult shows that breast reconstruction increases quality of life among thesewomen. Antonovsky´s sense of coherence has been used as theoretical frameworksince most women are at an age where it is assumed to have a rich daily life withcapabilities to maintain health. This review shows that it is important as a nurse tounderstand that quality of life is highly individual and reflects the inner and outerresources available for the individual.

Bakgrund: Bröstcancer är den cancersjukdom som förekommer i störst omfattning bland kvinnor. Med åren har diagnostik och behandling förbättrats, vilket resulterat i ett ökat insjuknande samtidigt som dödligheten minskar. Begreppet survivorship i relation till cancer innebär fokus på personens hälsa och välbefinnande från det att diagnosen konstaterats till livets slut. Begreppet survivorship omfattar olika områden, bland annat kroppsliga, känslomässiga, sociala och ekonomiska där cancer kan påverka personer från diagnos till restenav livet. Inom den empiriska forskningen har roller och relationer lyfts fram inom bröstcancer och survivorship. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av roller och relationer vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudien utgjordes av två självbiografier som analyserades med utgångspunkt i kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Försöka behålla vardagsliv medan cancern bryter rutiner och roller, Det behövs kärlek och självmedkänsla för att tillägna sig det nya livet, Döden äventyrar relationer när de behövs som mest i livet. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer upplevde att roller och relationer var viktiga, men utmanades av bröstcancern. Med ett personcentrerat förhållningssätt och en helhetssyn kan sjuksköterskan främja hälsa och lindra lidande för kvinnor med bröstcancer, men även för deras närstående.

Bakgrunden: Den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor är bröstcancer. Det ärcirka 8000 kvinnor per år i Sverige som drabbas av bröstcancer, fem procent av dessakvinnor är under 40 år vid diagnostisering. Med hjälp av trippeldiagnostik kandiagnosen fastställas, vilket ger ett 98–99 % säkert svar. De olika behandlingarna somär tillgängliga är kirurgi, medicinskbehandling samt strålbehandling. Många utav dessabehandlingar kan ge bestående men så som nedsatt fertilitet. Syftet: Syftet med dennalitteraturstudie är att beskriva unga kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer.Metoden: Studien baseras på tio kvalitativa artiklar. Metoden har använts för att få svarpå kvinnornas erfarenhet av fenomenet. Dessa artiklar söktes i databasen PubMed ochCHINAL, där Evans (2002) datasamlingsmetod har använts. Huvudresultatet:Resultaten visar att de olika behandlingarna påverkade de unga kvinnorna fysiskt ochpsykiskt. En betydelsefull påverkning som tas upp var kvinnornas svårighet attacceptera den nya kroppen som förändrades i samband med de olika behandlingarna.Majoriteten av de unga kvinnorna upplevde informationsbrist från vården, flera kvinnorfick ta snabba och oklara behandlingsbeslut. Många unga kvinnor använde strategier föratt hantera känslorna som uppkom vid diagnostiseringen och vid valet av behandlingen.Slutsats: Majoriteten av kvinnorna upplevde oro kring beslutfattandet avcancerbehandlingarna. Otillräcklig information från vården var en orsak till att flerakvinnor inte kunde fatta rätt behandlingsbeslut. Kvinnorna påverkades fysiskt ochpsykiskt till följd av behandlingarnas bieffekter; vilket begränsade kvinnornasvardagliga liv. Strategier och stöd från anhöriga hjälpte kvinnorna att hanterasjukdomen. Även vårdpersonalens stöd är betydelsefull för dessa kvinno

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och antal kvinnor som drabbas av den ökas varje år i hela världen. Kirurgi är vanligt förekommande vid bröstcancer och en typ av denna är mastektomi som innebär att hela eller delar av brösten avlägsnas. Förlusten av ett bröst kan påverka kvinnor på olika sätt och framkalla känslor som är viktiga för sjuksköterskan att ha kännedom om för att kunna erbjuda dem en personcentrerad vård.Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga originalartiklar, vilka bestod av nio kvalitativa, fyra kvantitativa och två med mixad metod. Den insamlade data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier: Upplevelsen av en förändrad kropp, Påverkan på sexuell funktion och Stöd från omgivning. Diskussion: Kvinnors upplevelser efter mastektomi diskuterades bland annat utifrån Katie Erikssons teori om lidande, begreppet personcentrerad vård och sjuksköterskans roll i omvårdnad av dessa personer.Slutsats: Kvinnor upplevde brist på kroppsuppfattning, kvinnlighet, livskvalitet, självbild och sexuella relationer. För förbättring av dessa behövs ytterligare forskning kring betydelsefulla åtgärder vid bemötande av dessa kvinnor. Sjuksköterskor har en viktig roll i omvårdnad av dessa patienter när det gäller integritet och ha kännedom om kvinnornas olika upplevelser efter mastektomi. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Bröstcancer är en vanlig cancersjukdom som drabbar många människor runt om i världen och bedöms som ett globalt problem. Behandlingen består ofta av en kombination av behandlingsmetoder och många patienter behandlas med cytostatika. Behandling med cytostatika leder vanligen till många biverkningar och dessa kan uppträda från stora delar av kroppen. Varje persons upplevelse av behandlingen är unik och för att kunna bemöta människors olika behov och förbättra samt utöva en god personcentrerad vård behövs upplevelsen förstås utifrån den levda livsvärlden. Syfte: Syftet var att sammanställa kvinnors upplevelser av att genomgå cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudien baserades på fyra patografier och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet presenteras med tre huvudkategorier kroppsliga förändringar, emotionella förändringar samt vardagliga förändringar. Kroppsliga förändringar hade två underkategorier kroppen bryts ner och utseendet förändras. Kategorin emotionella förändringar hade två underkategorier måendet försämras och perspektiv förändras. Sista kategorin vardagliga förändringar hade tre underkategorier tillvaron förändras, bemötandet förändras och behovet av stöd ökar. Slutsats: Cytostatikabehandling vid bröstcancer leder till en stor påverkan och förändring på både individen och dennes vardag. Upplevelser av symtom skiljer sig vilket betonar vikten av att tillämpa en personcentrerad vård som ser till det unika hos varje individ. Med hjälp av livsvärldsperspektivet nås dessutom en djupare förståelse för hur cytostatikabehandlingen upplevs från ett inifrånperspektiv.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor globalt. Diagnosen och behandlingen medför fysiska, psykiska och biologiska förändringar som är för påfrestande på kvinnors sexuella hälsa och sexuella aktivitet. Sexuell aktivitet är för kvinnor en del av välbefinnandet och tillfredställande. Att vara sexuellt aktiv och ha bra sexuell hälsa har olika betydelser för alla individer. Det är den grundläggande sjuksköterskans och hälso- och sjukvårdspersonalens uppgift att ha kunskap och förståelse om bröstcancersjukdomens påverkan på kvinnors sexuella hälsa och sexuell aktivitet för att kunna ge personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa vid bröstcancer, med fokus på sexuell aktivitet. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio kvalitativa artiklar som analyserades med Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med sex underkategorier. Huvudkategorierna är följande; Upplevelser av förändringar av sexuell aktivitet, Upplevelser av sexuella relationer och samhällets normer och Upplevelser av brister inom hälso- och sjukvården.  Underkategorier är följande; Upplevelser av fysiska förändringar i relation till sexuell aktivitet, Upplevelser av psykologiska förändringar i relation till sexuell aktivitet, Upplevelser av relationen med partner, Upplevelser av samhällets normer och beteenden i relation till sexuella aktiviteter, Upplevelser av brist på kommunikation kring sexuell aktivitet och Upplevelser av brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal. Slutsats: Kvinnor upplever sexuella problem vid bröstcancersjukdom vilket påverkar både självbilden och relationen med partnern. Sexuell dysfunktion framkommer vid behandlingen av bröstcancer och drabbar oftast den sexuella hälsan som leder till minskad sexuell aktivitet. Sjuksköterskor och hälso- och sjukvårdspersonalen kan stödja kvinnor med kunskap kring sexuell hälsa för att främja kvinnors livsvärld och bibehålla sexuellt välbefinnande.