Bröstcancer drabbar cirka en miljon kvinnor världen över varje år och det är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige idag. Kirurgi är ofta det primära valet av behandling. I vissa fall är kvinnan tvungen att ta bort hela bröstet, en så kallad mastektomi. Att förlora ett bröst innebär både fysiska och psykiska förändringar för kvinnan och många olika aspekter av hennes liv påverkas. Därför väljer en del kvinnor att göra en bröstrekonstruktion. Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av bröstrekonstruktion i samband med bröstcancer eller vid risk för bröstcancer. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där 11 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att kvinnor som gjort en bröstrekonstruktion i allmänhet är nöjda. Emellertid finns det även ett antal kvinnor som känner sig missnöjda. Av studien framgår att de två viktigaste aspekterna till kvinnors missbelåtenhet över bröstrekonstruktionen grundar sig i bristande information och otillräckligt stöd från sjukvården. Således är det en viktig uppgift för sjukvården att bistå dessa kvinnor med större psykosocialt stöd och tydligare information i form av bilder, filmer, informationshäften samt berättelser från kvinnor som har liknande erfarenheter. / Breast cancer affects approximately one million women worldwide each year and it is the most common cancer among women in Sweden today. Surgery is often the primary choice of treatment. In some cases the woman has to remove the entire breast, mastectomy. Losing a breast causes both physical and psychological changes in a woman and affects different aspects of her life. That is why some women choose to do a breast reconstruction. The purpose of this study is to highlight women´s experience of breast reconstruction in connection with breast cancer or in case of risk for breast cancer. The study was carried out as a literature study and 11 quantitative and qualitative scientific articles were analyzed. The results show that women who have breast reconstruction after mastectomy are generally satisfied. However, there are also a number of women who are dissatisfied. The study shows that the two main aspects of women´s dissatisfaction over the breast reconstruction are based on insufficient information and inadequate support from health care. It is an important task for health care to assist these women with a greater psychosocial support and more evident information for example photos, videos, booklets and stories from women who have similar experiences.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att prognosen för kvinnor under 35 år som drabbas av bröstcancer är betydligt sämre än för äldre kvinnor trots tidigare och intensivare behandling. Kroppsliga förändringar till följd av behandlingar mot cancern påverkar en människas förmåga att hantera sin nya livsvärld. Det är mycket viktigt att sjuksköterskan har kunskap och förståelse för kvinnans upplevelser vid diagnos och behandling. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka unga kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Analysen har gjorts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys på fyra kvinnors bloggar, vilka vi funnit på internet. Analysen resulterade i fem stycken huvudkategorier och två subkategorier. Resultat: En bröstcancerdiagnos innebär att ständigt leva med en frustration, en frustration där man inte kan påverka utgången eller få något svar på varför just jag har drabbats av bröstcancer. Livsvärlden blir dramatiskt förändrad för dessa kvinnor både fysiskt och psykiskt och det tar upp en stor del av deras tankar vilket de skriver om i sina bloggar. Att leva med bröstcancer innebär också att leva i ett ständigt hopp där en vilja och önskan om att bli frisk och få tillbaka sitt gamla liv ständigt är närvarande. Att få bekräftelse är viktigt för kvinnorna, både från familj, vänner och genom den gemenskap de har hittat genom sin blogg. Humor har varit en röd tråd genom alla fyra bloggarna vilket innebär att kvinnorna, trots det fruktansvärda som drabbat dem, kan se ljuset i mörkret. Slutsats: För dessa unga kvinnor innebär bröstcancerdiagnosen en upplevelse av att ständigt leva mellan hopp och förtvivlan. / Background: Previous studies have shown that the prognosis for women under 35 years with breast cancer is significantly worse than for older women, despite earlier and more intensive treatment. Physical changes resulting from treatments for cancer affects a person's ability to handle her new life-world. It is very important that the nurse has knowledge and understanding of women's experiences with the diagnosis and treatment. Purpose: This study aims to explore young women's experiences of living with breast cancer. Method: The analysis has been made using a qualitative content analysis of four women's blogs, which we found on the Internet. The analysis resulted in five main categories and two subcategories. Results: A breast cancer diagnosis means to constantly live with a frustration, a frustration which can’t affect the outcome or have an answer to why I have been affected by breast cancer. The women’s life world is dramatically altered both physically and mentally and it takes up much of their thoughts as they describe when writing in their blogs. Living with breast cancer means these women live in constant hope, in which a will and desire to get healthy along with getting back their old lifestyle is constantly present. Getting confirmation is important for women, both from family, friends and the community they have found through their blogs. Humor has been a common thread through all four blogs, which means that the women, despite the horror that has befallen them, are able to see the light in the darkness. Conclusion: To constantly live between hope and despair is what the breast cancer diagnosis means for these four young women.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Diagnosen kan vara ett svårt besked som medför oro. Sjukdomen kan behandlas med kirurgi där bitar av eller hela bröstet tas bort eller med cytostatika. Sjuksköterskans omvårdnadsuppgift är att se personen med sjukdomen för att främja hälsa och välbefinnande samt att minska lidande. Hopp är viktigt för att uppleva livskvalité och sjukdomen kan präglas av såväl fysiska som emotionella faser, där upplevelsen av en förändrad identitet uppenbaras. Metod: En kvalitativ metod av narrativer ligger till grund för studien och analysprocessen. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Resultat: Tre teman och sex subteman speglar resultatet. (1) Behov i en tid av oro; innefattar upplevelser av stöd och trygghet samt hantering av känslor. (2) En förändrad självbild; innefattar upplevelser av kroppsliga förändringar, vård och behandling. (3) Osäkerhet relaterad till ovisshet; innefattar existentiella tankar samt kvinnornas oro och rädsla. De teman som framkommer stödjer varandra och tillsammans visar de upplevelser av hur det är att leva med bröstcancer. Konklusion: En inblick i upplevelserna kan ge sjuksköterskor möjlighet att identifiera och bemöta kvinnornas varierande behov. / Background: One of the most common cancers among women in Sweden is breast cancer. The diagnos can be a hard message which can bring worries. It can be treated with surgery were the whole breast or peace’s of the breast is removed or with cytostatic. The nursing role is to see the person with the disease in order to promote health and well-being and to minimize the suffering. Hope is important to experience quality of life and the disease can be influenced by physical and emotional phases where a changed identity is experienced. Method: A qualitative method of narratives is used in the study and analysis. Aim: To describe womens experiences of living with breast cancer. Result: Three themes and six suthemes is shown. (1) Needs in a time of worries; comprises support and safety, managing the different emotionals. (2) A changed self-image; comprises the experiences of physical changes, care and treatment. (3) Uncertainty related to incertitude; existential thoughts, womens fears and worries. The themes are supporting each other and together they shows experiences of living with breast cancer. Conclusion: An insight in the experiences can give nurses an opportunity to identify and respond to womens different needs.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Kvinnors sexuella hälsa kan påverkas negativt av behandlingar mot bröstcancer samt orsaka lidande. Medicinsk behandling mot bröstcancer orsakar bland annat klimakteriebesvär, trötthet och håravfall, medan kirurgisk behandling kan påverka kvinnornas självbild. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hur den sexuella hälsan har påverkats av behandling mot bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa och kvantitativa forskningsresultat. Resultat: Tre kategorier identifierades i resultatet; nedsatt sexuell aktivitet, förändrad kroppsuppfattning och självbild samt relationens påverkan på den sexuella hälsan. De vanligaste biverkningarna som upplevdes var minskad sexuell lust och smärta vid samlag på grund av vaginal torrhet. Förlust av kvinnlighet till följd av mastektomi var en vanligt förekommande upplevelse hos kvinnorna. En stöttande och förstående partner belystes vara betydelsefullt och främjade deras sexuella hälsa. Konklusion: Kvinnors sexuella hälsa påverkas både mentalt och fysiskt av behandling mot bröstcancer vilket bör uppmärksammas av sjuksköterskor inom alla vårdinstanser. Det är viktigt att sjuksköterskor arbetar utifrån ett patientcentrerat förhållningssätt och anpassar information och stöd efter individuella önskemål och behov för att förebygga sexuell ohälsa. / Background: The sexual health might be negatively affected by breast cancer treatments and cause suffering for women. Medical treatments for breast cancer cause menopausal symptoms, fatigue and hair loss, while surgical treatments might affect women’s body image. Aim: To highlight women's experiences of how their sexual health has been affected by breast cancer treatments. Method: A literature review based on qualitative and quantitative research. Results: Three categories were identified in the result; reduced sexual activity, altered body image and the influence of relationships on the sexual health. The most common side effects that were experienced were reduced sexual desire and pain during sexual intercourse due to vaginal dryness. Loss of femininity as a result of mastectomy was a common experience among these women. It was found that a supportive and understanding partner is important to promote their sexual health. Conclusion: Women's sexual health is affected both mentally and physically by the breast cancer treatments, which should be observed by nurses in all health facilities. It is important that nurses are working from a patient centered approach and adjust information and support to individual requirements and needs to prevent sexual illness.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor i Sverige. Forskning har visat att barn till bröstcancerdrabbade kvinnor påverkas av mammans sjukdom eftersom relationen mellan mor och barn är speciell. Mamman ansvarar traditionellt för omhändertagandet av barnen och när hon insjuknar upplever barnen  oro inför framtiden och deras välmående blir påverkat. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa och förebygga ohälsa. Hen bör arbeta utifrån ett holistiskt perspektiv, se till att familj och närstående är delaktiga så att de tillsammans med patienten bättre kan hantera den nya livssituationen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva erfarenheten och eller upplevelsen som mammor i åldrarna 19-65 år har av att vara sjuka i bröstcancer samtidigt som de har barn i åldrarna 0-30 år. Syftet är vidare att beskriva datainsamlingsmetoden för de inkluderade artiklarna som ligger till grund för den här studien. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Den sökstrategiska metoden som tillämpades var systematiska sökningar i välkända databaser med hjälp av söktermer. Kontrollerade ämnesord användes i första hand. 11 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Analys av data gjordes stegvis och data granskades både individuellt och i grupp innan konsensus uppnåddes och data kategoriserades under teman. Resultat: Den här studien visar att erfarenheten av bröstcancer för mammor i åldrarna 19-65 år med barn i åldrarna 0-30 år påverkas av det faktum att de är mammor. I resultatet framkom att mammor strävade att efter att bibehålla normalitet och inte låta bröstcancerdiagnosen påverka deras familjer, mer specifikt barnen,  mer än nödvändigt. Mammor prioriterade sina barns behov framför egna behov. Det framkom att det berodde på att det upplevdes vara en del av ansvaret som kommer med att vara kvinna och mamma. Artiklar som inkluderades i den här studien samlade in sin data genom olika intervjumetoder och frågeformulär. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad till den bröstcancerdrabbade modern och i sin tur till hennes familj är det viktigt att belysa hur hon inte enbart är en cancersjuk kvinna utan även ta in perspektivet att hon samtidigt är mamma, dvs. ta in hela hennes livsvärld. / Introduction: Breast cancer is the most common malignant disease among women in Sweden. Research has shown that the children of women with breast cancer are affected by the mother's disease due to the fact that the relationship between mother and child is special. The mother is traditionally responsible for the care of the children and when she falls ill the children experience anxiety about the future and their well-being is affected. The responsibility of the nurse is to promote health and prevent illness. The nurse should work from a holistic perspective ensuring that family and relatives are involved in order for all to cope better with the new situation. Aim of the study: The purpose of this literature review is to describe the experience of mothers between 19-65 years old with breast cancer while having 0-30-year old children. Furthermore, the purpose is also to describe the methodological aspect of data collection for the included articles of the study. Method: A descriptive literature review. Systematic searches on well-known databases using search terms was applied. Subject headings were used. 11 articles were included in the study. The data analysis was done gradually and the data was examined both individually and within the group before consensus was reached and the data categorized under themes. Findings: This study shows that the experience of breast cancer for mothers between 19-65 years old having children of 0-30 years is influenced by the fact that they are mothers. Results showed that mothers tried to maintain normality and to not let the breast cancer diagnosis affect their families, specifically their children, more than necessary. Mothers prioritized their children's needs before their own needs. The results showed that this is because of the mother´s conception of the children as being the woman’s and mother’s responsibility. The included articles in this study collected their data through different types of interview techniques and questionnaires.  Conclusion: In order to provide good care for the mother affected by breast cancer and her family, it is important for the nurse to highlight not only the patient as a woman, but also as a mother and thus considering her entire lifeworld.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor och den främsta behandlingen är kirurgi. Ett av behandlingsalternativen är mastektomi som innebär kirurgiskt borttagande av ett bröst. Förlusten kan leda till starka känslor och en förändrad självbild. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors erfarenheter av att förlora ett bröst i mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats som har kvalitetsgranskats och analyserats. Artikelsökningar genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Analysen av samtliga artiklar resulterade i tre nya kategorier: En förändrad kropp, En förlorad kvinnlighet och Stöd från omgivningen är betydelsefullt. Kategorierna delades vidare in i tillhörande subkategorier. Konklusion: Förlusten av ett bröst medför fysiska och psykiska förändringar. Kvinnorna har i huvudsak negativa erfarenheter av mastektomi där upplevelserna både är individuella och gemensamma. En inblick i kvinnornas liv skapar en förståelse över deras livssituation. Fördjupad kunskap om kvinnors erfarenheter av att förlora ett bröst i mastektomi är en förutsättning för sjuksköterskan att utöva god omvårdnad och tillämpa personcentrerad vård. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis among women and the main treatment is surgery. One of the treatment options is mastectomy, which involves surgical removal of a breast. The loss can lead to strong emotions and a changed self-image. Aim: The aim of the study is to describe women’s experiences of losing a breast in mastectomy due to breast cancer. Methods: The literature study is based on nine scientific articles of qualitative approach that have been quality reviewed and analysed. Article searches were conducted in Cinahl, PubMed and PsycInfo. Results: The analysis of articles resulted in three new categories: A changed body, A loss of femininity and Importance of support from the environment. The categories were further divided into related subcategories. Conclusion: The loss of a breast causes physical and psychological changes. The women mainly have negative experiences of mastectomy and the experiences are both individual and mutual. An insight into women’s lives creates an understanding of their life situation. In-depth knowledge of women’s experiences of losing a breast in mastectomy is a prerequisite for the nurse to practice good nursing care and apply patient-centered care.

No description available.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården är skyldiga att främja patienters delaktighet i vården. För att patienter ska känna sig delaktiga behöver deras enskilda behov tillgodoses, för att uppnå detta behöver vårdpersonalen lyssna till patienten, ge adekvat information och tillsammans med patienten planera för dennes vård på ett respektfullt sätt. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor, vårdtiden efter ett kirurgiskt ingrepp är kort. Kvinnor som drabbats av bröstcancer uttrycker ett stort behov av känslomässigt stöd och att känna sig delaktiga i vården. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av delaktighet vid kort vårdtid i samband med bröstcancerkirurgi. Metod: En kvalitativ induktiv metod har använts där semistrukturerade intervjuer genomfördes, dessa analyserades med Elo och Kyngäs innehållsanalys Resultat: Deltagarna ansåg att ett bra bemötande och närvarande vårdpersonal var viktigt för att de skulle känna sig delaktiga i vården särskilt med tanke på den korta tiden de befann sig på avdelningen. Dock uttryckte deltagarna att det hade varit svårt att få ett förtroende för vårdpersonalen då de vårdades under så pass kort tid. De upplevde att personalen utförde arbetet på rutin, vilket resulterade i att personliga samtal uteblev. Deltagarna hade önskat mer information och känslomässigt stöd under vårdtiden. Det framkom även upplevelser av att inte bli involverade i planeringen kring vården. Slutsats: För att göra kvinnor med bröstcancer delaktiga i den korta postoperativa vården behöver vårdpersonalen bemöta patienterna på ett respektfullt och individanpassat sätt, tillsammans med patienten planera vården, tänka på patientens integritet, vara närvarande och ge patienterna känslomässigt stöd. / Background: Healthcare is obliged to promote patients' participation in healthcare. In order for patients to feel involved, their individual needs need to be met, in order to achieve this, the healthcare staff need to listen to the patient, provide adequate information and, together with the patient, plan for their care in a respectful manner. Breast cancer is the most common form of cancer for women, the length of stay after surgery is short. Women who suffer from breast cancer express a great need for emotional support and to feel participation in the care. Aim: To describe women's experiences of participation in short-term care in connection with breast cancer surgery. Method: A qualitative inductive method has been used in which semi-structured interviews were conducted, these were analyzed with Elo and Kyngäs content analysis. Results: The participants felt that the interaction and a caring relationship, including a present healthcare staff, were important to feel involved in the care, especially in view of the short time they were in hospital care. However, the participants stated that it has been difficult to gain confidence in the healthcare staff when they were cared for in such a short time. They felt that the staff performed the work on routine, which resulted in personal conversations not being fulfilled. The participants wanted more information and emotional support during the care period. Experiences of not being involved in the planning of the care were also reported. Conclusion: To involve women with breast cancer in their postoperative care, healthcare professionals need to respond to the patients in a respectful and individualized manner, plan the care together with the patient, think about the patient's integrity, being present and give the patients emotional support.