Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och sexuell dysfunktion är en vanlig biverkning vid behandling av denna cancerform. Den sexuella dysfunktionen kan vara vaginal torrhet och smärta, minskad lust, minskad förmåga till orgasm samt försämrad kroppsuppfattning. Vårdgivarens attityd till att lyfta sexuell hälsa i samtalet med patienten varierar. Vissa ser det som en självklar del av sin profession, medan andra inte anser att det är deras uppgift. Syftet var att belysa kvinnliga patientens behov av stöd vid bröstcancerrelaterad sexuell dysfunktion. Metoden utgjordes av en litteraturstudie som genomfördes systematiskt med hjälp av Polit och Becks (2021) nio steg. Databassökningarna gjordes i Cinahl, PubMed och PsychInfo. Efter kvalitetsgranskningen återstod 10 artiklar som utgjorde resultatet. Dataanalys gjordes genom tematisk analys och bearbetning utfördes på ett systematisk och metodiskt sätt. I resultatet framkom tre teman: mötet med vårdgivare, information och varaktig vård. Slutsatsen från dessa tre teman visar att kvinnor som lider av sexuelldysfunktion relaterat till behandling för bröstcancer har behov av stöd i form av ett empatiskt bemötande som bekräftar individen, tydlig information om behandlingens biverkningar relaterade till sexualitet, vart de ska vända sig för att få professionell konsultation samt fortsatt stöd efter avslutad behandling

Bakgrund: Bröstcancer ökar för varje år och detta leder i sin tur till att fler överlever sin diagnos. Vid behandling av bröstcancer är en av behandlingsmetoderna kemoterapi som i sin tur kan ge biverkningar såsom fatigue och kognitiv nedsättning. Dessa symtom kan påverka och försvåra vardagen för bröstcancerpatienter. Syfte: Att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av kemoterapi med avseende på fatigue och kognitiv nedsättning samt hur dessa symtom påverkade det vardagliga livet.  Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som valdes ut genom sökning i CINAHL och PsycInfo. Resultat: Totalt sju kategorier identifierades; Upplevelse av symtomet, Tankar och känslor väckta av symtomupplevelsen, Prövningar i vardagen, Arbetslivets utmaningar, Relationer i kris, Strategier för hantering samt Erfarenheter av sjukvården och deras roll. Kvinnorna kände att de inte fick någon information eller bekräftelse från sjukvården angående kognitiv nedsättning som biverkan av kemoterapi före behandlingen. Kognitiv nedsättning och fatigue påverkade många kvinnor i arbetslivet, deras arbetsprestationer samt deras vardagsliv i olika utsträckning. Kvinnorna efterfrågade olika insatser från hälso- och sjukvården för att hantera symtomen. Hantering av biverkningar skiljde sig åt mellan kvinnorna och deras strategier påverkades av symtomet samt deras mentalitet. Slutsats: Omvårdnadsinsatser samt information om fatigue och kognitiv nedsättning på grund av kemoterapi behöver utvecklas i sjukvården. Det behövs mer forskning för att fylla den kunskapslucka som finns angående kognitiv nedsättning. / Background: Breast cancer increases every year, and this leads to that more women survive their diagnosis. One of the treatment methods that is used is chemotherapy, which can cause side effects such as fatigue and cognitive impairment. These symptoms can impact and complicate the every-day life of breast cancer patients.  Aim: To describe the experience of chemotherapy considering fatigue and cognitive impairment and the impact of every-day life among breast cancer patients. Method: Literature review based on ten qualitative scientific articles. CINAHL and PsycInfo were chosen as databases. Result: A total of seven categories were identified; Symptom experience, Thoughts and feelings awoken by the symptom experience, Challenges in everyday life, Challenges in work life, Relationships in crisis, Management strategies, and Experiences of health care. Women felt that they did not receive any information about cognitive impairment as a side effect of chemotherapy before the treatment. The side effects affected their working life, job performance and their every-day life to varying extent. The women requested different support systems from the health care to help them manage these symptoms. The coping mechanisms differed among the women and the strategies depended upon the symptom and the women’s mentality.  Conclusion: There is a need to improve nursing and information in health care, regarding negative side effects of chemotherapy as fatigue and cognitive impairment. There is a need for more in-depth research to fill the knowledge gap concerning cognitive impairment.

Bakgrund Bröstcancer är den form av cancer som drabbar flest kvinnor världen över. Dagens behandling med bland annat cytostatika är väldigt tuff och leder till många biverkningar och symtom som påverkar kvinnors livskvalitet negativ och detta kan leda till lidande. Bara i Sverige får cirka 8000 kvinnor en bröstcancerdiagnos per år. Det som redan är känt är att många kvinnor drabbas. Det som inte finns lika mycket information om är hur dessa kvinnor mår och hur dom upplever sin behandling samt sjuksköterskans omvårdnad. Syfte Syftet med denna studie var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors erfarenheter av cytostatikabehandling som grund för sjuksköterskans professionella ansvar att bidra till lindrat lidande. Metod Metoden för detta arbete var en litteraturöversikt. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka fram artiklar, vilket resulterade till 18 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats och sammanställts i en matris. En integrerad analysmetod användes för att analysera och presentera datainformationen i resultatet.   Resultat Resultatet ledde fram till fyra kategorier: Fysiska aspekter som kan leda till sjukdomslidande; Psykiska aspekter som kan leda till livslidande; Behov av stöd vid lidande som kan uppstå vid cytostatikabehandling och Brist på information vid cytostatikabehandling som kan leda till vårdlidande. Slutsats Kvinnors erfarenheter av cytostatikabehandling visade på ett påtagligt lidande och en försämrad livskvalitet. För att minska lidande och skapa en vård som håller en god kvalitet är det mycket viktigt att jobba vidare med information och kunskap inom bröstcancervård. Kvinnorna behöver mer stöd, information och vägledning från hälso- och sjukvården för att kunna minska sina besvär och få en bättre förutsättning för att kunna återgå till ett vanligt liv. Detta kan leda till att fler kvinnor kommer att få en mer tillfredsställande vård än vad de upplever i dagsläget. / Background Breast cancer is the form of cancer that affects most women worldwide. Today's treatment with, for example, cytostatic drugs is very tough and leads to many side effects and symptoms that affect women's quality of life negatively and this can lead to suffering. In Sweden alone, 8,000 women receive a breast cancer diagnosis per year. What is already known is that many women suffer, what is not as much information about is how these women feel and how they experience their treatment and the nursing. Aim The purpose of this study was to elucidate breast cancer-affected women's experiences of cytostatic therapy as a basis for the nurse's professional responsibility to contribute to alleviated suffering. Method The method for this essay was a literature review. The databases used to attain articles was PubMed and CINAHL. Arton scientific articles’ quality was assessed and was assembled in a matrix. An integrated analysis was used to analyse and present the data information in the results. Results The result led to four categories: Physical aspects that can lead to illness; Mental aspects that can lead to life-affliction; Need for support for suffering that may occur during cytostatic therapy and Lack of information in cytostatic therapy that can lead to suffering from care. Conclusions Women's experiences with cytostatic treatment showed a marked suffering and a deteriorating quality of life. In order to reduce suffering and to create a quality care service, it is very important to continue working with information and knowledge in breast cancer care. Women need more support, information and guidance from the health care system in order to reduce their inconvenience and to have a better condition in order to return to normal life. This can lead to more women receiving more satisfactory care than they currently experience.

Bakgrund   Bröstcancer är den vanligaste cancerformen globalt, men en minoritet av de som drabbas är kvinnor i ett fertilt åldersspann. En bröstcancerdiagnos inom detta åldersspann är dock ofta sammankopplat med en sämre prognos på grund av sen upptäckt samt högre risk för invasiv cancer. Det finns en mängd olika behandlingsformer som kan leda till biverkningar såsom förtida klimakterium, fertilitetspåverkan och påverkan på sexualitet. Sexuell och reproduktiv hälsa är en viktig del i en människas uppfattning av hälsa, och innefattar både fysisk, psykisk, emotionell och social hälsa.  Syfte  Syftet var att belysa kvinnor i fertil ålders upplevelser av sexuell och reproduktiv hälsa efter bröstcancerbehandling. Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt av 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades med en integrerad dataanalys och granskades med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Resultat Till resultatet formulerades de två huvudkategorierna fysiska och psykiska upplevelser samt sociala och emotionella upplevelser med tillhörande subkategorier sexuell dysfunktion, förändrad kroppsbild och identitet, partnerrelationen och familjeplanering samt informationsbehov och vårdrelationen. Slutsats Sexuell dysfunktion förekommer i stor utsträckning hos kvinnor i fertil ålder efter bröstcancerbehandling tillsammans med upplevelsen av otillräcklig information från hälso- och sjukvården gällande sexuella och reproduktiva besvär, nedsatt fertilitet samt fertilitetsbevarande behandling inför och efter bröstcancerbehandling. Bröstcancer och dess behandling väcker även tankar om kroppsbild, upplevd identitet och framtidssyn gällande familjeplanering. Rutinmässiga frågor bör därför ställas gällande sexuell och reproduktiv hälsa efter behandling för att fånga upp besvär och normalisera samtalet. / Background Breast cancer is the most common form of cancer globally, but only a minority of those affected are women in their reproductive age. However, a breast cancer diagnosis within this age group is often associated with a poorer prognosis due to late detection and a higher risk of invasive cancer. There are various treatment options available that can lead to side effects such as premature menopause, fertility impairment, and impact on sexuality. Sexual and reproductive health is an important aspect of an individual's perceived health, encompassing physical, mental, emotional, and social wellbeing.  Aim The purpose was to illuminate the experiences of sexual and reproductive health among women of reproductive age after breast cancer treatment. Method To answer the purpose, a non-systematic literature review was conducted of 16 scientific articles with both quantitative and qualitative methods. Searches were conducted in the databases PubMed and CINAHL. The articles were analyzed with an integrative data analysis and reviewed using Sophiahemmet's assessment criteria for quality review. Results The findings resulted in the formulation of the two main categories physical and psychological experiences and social and emotional experiences, along with the associated subcategories sexual dysfunction, altered body image and identity, partner relationship and family planning, as well as information needs and healthcare provider relationship. Conclusions Sexual dysfunction is widely prevalent among women of reproductive age following breast cancer treatment, along with the experience of insufficient information from healthcare providers regarding sexual and reproductive issues, reduced fertility and fertility-preserving treatment before and after breast cancer treatment. Breast cancer and its treatment also evoke thoughts about body image, perceived identity, and future prospects concerning family planning. Routine inquiries should therefore be made regarding sexual and reproductive health after treatment to identify issues and normalise the conversation.

Bakgrund: Bröstcancer är ett viktigt och relevant ämne för den grundutbildade sjuksköterskan då det är en del av sjuksköterskans professionalitet att omvårda och stötta kvinnor som har en diagnostiserad sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa kvinnors upplevelser av att få en bröstcancerdiagnos. Metod: För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ litteraturstudie. Samtliga artiklar som har använts till underlag för litteraturstudien inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärderingsmall. Analys av artiklarna utgick från Popenoes analysmodell. Resultat: I studien identifierades tre kategorier där den första betecknades som “Känsloreaktioner” och innehöll följande tre subkategorierna: De första reaktionerna, tankar inför döden och känslan av att vara en belastning. Den andra kategorin var “Ovisshet inför framtiden” inkluderade följande två subkategorier: Oro inför behandling och Förlora sin roll som kvinna. Den sista kategorin var “Betydelsen av stöd” mynnade ut i två subkategorier: Stöd från andra och Hälso- och sjukvårdspersonalens stöd. Konklusion: Att få en bröstcancerdiagnos kan vara en traumatisk upplevelse för många kvinnor och kan påverka kvinnans fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Kvinnorna upplever en bröstcancerdiagnos på olika sätt och reagerar annorlunda vid diagnosbeskedet. Hälso- och sjukvårdspersonalens stöd visade sig upplevas olika och indikerade ett behov för ett individuellt anpassat stöd. / Background: Breast cancer is an important and relevant topic for the registered nurse as it is part of the nurse’s professionalism to care for and support women with a diagnosed illness. Aim: The aim was to highlight women’s experiences upon receiving a breast cancer diagnosis. Method: To fulfill the purpose, a qualitative review was conducted. All articles used as the basis for the literature review were retrieved from the databases CINAHL and PubMed. The analysis of the articles was based on Popenoe’s analysis model. Quality assessment of the articles was performed according to the template of the Swedish Agency for Health Technology Assesment of Social Services. Result: The study identified three categories with the first one labelled as ”Emotional reactions” and consisting of the following three subcategories: Initial reactions, Thoughts about death and Feeling like a burden. The second main category:” Uncertainty about the future” included the following two subcategories: Concerns about treatment and Losing one’s role as a woman. The last main category:” The significance of support”, led to two subcategories: Support from others and Support from healthcare professionals. Conclusion: Receiving a breast cancer diagnosis can be a traumatic experience for many women and can have an impact on their physical, mental and social well-being. Every woman experiences a breast cancer diagnosis in different ways and will react differently. The support from healthcare professionals was found to be perceived differently, highlighting the need for individual support.

Bakgrund: Bröstcancer är vanligaste typen av cancer bland kvinnor i världen samt orsakar flest dödsfall av cancerformerna. Drabbas av bröstcancer har väsentlig påverkan på unga kvinnors liv, behandling kräver specifik kompetens gällande sexualitet, fertilitet samt graviditet. Antonovsky beskriver att ”KASAM”- känsla av sammanhang, bidrar till ökad förmåga att hantera svårigheter som det kan innebära att få diagnos och hantera sjukdom som bröstcancer. Hög grad av KASAM kan hjälpa kvinnor att hantera och acceptera livssituationen.Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att få bröstcancerdiagnos i samband med diagnostik och behandling. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 12 vetenskapliga kvalitativa artiklar som analyserades enligt Fribergs (2017) fem steg. För artikelsökningen användes databaserna Cinahl och MedLine. Resultat bestod av tre huvudkategorier och åtta underkategorier som sammanställdes.Huvudkategorierna är att få bröstcancerdiagnos (upplevda känslor, återgå till vardagen, acceptans och balans), förändrad kropp (kroppsuppfattning och identitet, sexuell hälsa, fertilitet och graviditet) och trygghet genom stöd (närståendes stöd, sjuksköterskors stöd). Slutsats: Enligt denna litteraturöversikt blev slutsatsen att bröstcancer påverkar den unga kvinnans känsloliv, vardag, kroppsuppfattning, identitet, sexuell hälsa, fertilitet samt graviditet. Närstående och sjuksköterskor kan vara det huvudsakliga stödet och hjälpa kvinnor att bekämpa bröstcancer. / Title: Young women's experiences of being diagnosed with breast cancer. A literature review.   Background: Breast cancer is most common type of cancer among women in the world and causes the most deaths from the cancers. Suffering from breast cancer has a significant impact on the lives of young women. Young women's treatment requires specific skills regarding sexuality, fertility and pregnancy. Antonovsky describes that "SOC" - sense of coherence, contributes to an increased ability to deal with difficulties that it may mean to be diagnosed and manage a disease as breast cancer. Strong SOC can help women manage and accept the life situation. The aim is to describe young women's experiences of being diagnosed with breast cancer associated with diagnosis and treatment. Method: Literature review with inductive approach based on 12 qualitative articles that were analyzed with Friberg's (2017) five steps. Cinahl and MedLine were used for the article search. The result consists of three head categories and eight subcategories. The main categories are getting breast cancer diagnosis (perceived emotions, return to everyday life, acceptance and balance), changed body (body perception and identity, sexual health, fertility and pregnancy) and security through support (relatives 'support, nurses' support). Conclusion: According to this literature review, the conclusion was that breast cancer affects young woman's emotional life, everyday life, body image, identity, sexual health, fertility and pregnancy. Close relative and nurses can be the main support and help women fight breast cancer.

I Sverige drabbas ca 6 800 kvinnor av bröstcancer varje år. Onkologiska kliniken på universitetssjukhuset MAS i Malmö tar årligen emot cirka 230 bröstcancer-patienter för strål- och/eller cytostatikabehandling. Efter det första uppföljande läkarbesöket känner sig patienten ofta ensam och övergiven och fortsätter att ha ett stort behov av information. En empirisk kontrollstudie med kvantitativ ansats gjordes med syfte att undersöka om ett riktat informationssamtal med rådgivande onkologisjuksköterska, kunde öka kvinnliga bröstcancerpatienters trygghet och välbefinnande. Studiegruppen erhöll ett informationssamtal med sjuksköterska och båda grupperna fick besvara en enkät. Resultatet visade att studiegruppen i större omfattning visste när och till vilken sjuksköterska de skulle ringa. De motionerade mer och mådde fysiskt och psykiskt bättre. Båda grupperna kände sig väl omhändertagna och nöjda med råden de fick. / In Sweden about 6800 females are affected by breast cancer each year. The oncology clinic at MAS hospital in Malmö accepts approximately 230 breast cancer patients for radiation treatments and / or chemotherapy. Proceeding the initial doctors appointment the patients frequently feel abandoned and isolated and continue to require a large amount of information. An empirical study with quantitative attempts was conducted to investigate if directed information with a consultation nurse, could increase the female breast cancer patient’s comfort and wellbeing. Two groups were formed out of which a trial group had an information session with an oncology consultation nurse, and both groups had to complete a questionnaire. The results proved that the trial group to a greater extent knew when to call, and which nurse to contact. They exercised more and felt better both physically and emotionally. Both groups felt well looked after and were satisfied with the advice provided.

Inledning: Varje dag får ca. 170 kvinnor runt om i världen diagnosen bröstcancer. Förstahandsmetoden för screening av brösten är i dagsläget mammografi. Studier visar på att kvinnor med täta bröst får inte rätt diagnos med enbart mammografiundersökning. Denna litteraturöversikt tar upp alternativa undersökningsmetoder för att diagnostisera och behandla bröstcancer hos kvinnor med täta bröst. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa betydelsen av magnetresonanstomografi- samt ultraljud vid utredning av täta bröst. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt där 15 kvantitativa artiklar granskades efter sökningar i både PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet av samtliga artiklar visar att ultraljud och magnetresonanstomografi kan användas för att utesluta misstänka patologier som hittas vid mammografiundersökningar av täta bröst. Dessa artiklar lyfter också fram att det finns samband mellan bröstdensitet och fastställandet av korrekt diagnos, då bröstkörtlar kan tolkas som misstänka patologier i mammografibilderna.  Slutsats: Med kunskap samt adekvat information till kvinnor som har täta bröst är modaliteter som MRT och ULJ ett komplett att upptäcka bröstcancer i tid. Kvinnor som får diagnosen bröstcancer i ett tidigt skede kan snabbt få hjälp och därmed ökar också överlevnadschansen.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen och mutation av BRCA 1/2-gener ökar bröstcancerrisken. Drabbade kvinnor får information kring behandlingsstrategier vilka diskuteras med eventuella närstående samt vårdpersonal och grundlägger val av behandling. Kvinnors upplevelser av profylaktisk mastektomi påverkas av flera aspekter, och påvisar därmed vikten av sjuksköterskans kompetens inom omvårdnad. Syfte: Att sammanställa och syntetisera kvalitativ forskning som utforskat vad som påverkar kvinnors beslutsfattande vid profylaktisk mastektomi vid risk för bröstcancer eller vid befintlig ensidig bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utifrån 13 originalartiklar vilka analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades; ”Existentiella val”, ”Informationens betydelse” samt ”Kroppslig påverkan”. Temat ”Existentiella val” gav två subteman, ”Mastektomi som oroslindrande” samt ”Minska risk för (åter)insjuknande”. Ur temat ”Informationens betydelse” identifierades två subteman, ”Informationsbehov” samt ”Omgivningens erfarenheter/åsikter” och temat ”Kroppslig påverkan” resulterade i subtemana ”Synen på kropp och kvinnlighet” och ”Amning”.  Slutsats: Litteraturstudien påvisar kvinnors beslutsfattande avseende profylaktisk mastektomi såsom rädslor, otillräckligt anpassad information samt kroppsliga aspekter. Resultatet påvisar ett behov av vidare forskning avseende dessa kvinnors upplevelser för att ge en djupare förståelse och ökad kompetens inom vården för att möjliggöra en personcentrerad och holistisk vård. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis, and BRCA 1/2 gene mutations increases breast cancer risk. Affected women receive information about treatment strategies, which are discussed with relatives and healthcare professionals and lay the foundation for treatment choices. Women´s experiences of prophylactic mastectomy are affected by many aspects, highlighting the importance of nursing competence.  Aim: To synthesize qualitative research exploring aspects affecting women´s decision-making regarding prophylactic mastectomy in case of increased breast cancer risk or existing unilateral breast cancer.    Method: A literature review with a qualitative approach based on 13 original articles, analyzed using thematic content analysis.   Result: Three themes were identified; “Existential choices”, “The importance of information” and “Physical impact”. “Existential choices” resulted in the subthemes, “Mastectomy as anxiety reliever” and “Reducing the risk of (re)occurrence”. “The importance of information” presented the subthemes “Informational needs” and “The experiences/opinions of others”. “Physical impact” offered subthemes “View of body and femininity” and “Breastfeeding”.   Conclusion: Aspects influencing women's decision-making regarding prophylactic mastectomy were revealed, e.g. fears, information and physical aspects. The results indicate a need for further research to deepen understanding and enhance healthcare competence for person-centered and holistic care.

Bakgrund: Idag är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor och utgör cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor. Genom tidig diagnostik och behandling överlever allt fler kvinnor sin bröstcancer, vilket ställer höga krav på omvårdnad och rehabilitering. Bröstcancer och dess behandling kan påverka kvinnors upplevda hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av det dagliga livet efter bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell. Utifrån två databaser resulterade sökningen i 12 originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom. Den första kategorin är “Kroppsliga förändringar utmanar kvinnans egenmakt” med tre underkategorier. Den andra kategorin är “Förlorad egenkontroll i det sociala livet” följt av tre underkategorier. Den tredje kategorin är “Känslornas inverkan på hälsosituationen” och består av två underkategorier. Slutsatser: Tiden efter bröstcancerbehandling innebär en stor påfrestning psykiskt, fysiskt och socialt, vilket leder till begräsningar i vardagen. För att främja kvinnors hälsa och egenmakt bör hälso- och sjukvårdspersonal sträva efter att tillgodose individanpassad information som beaktar individens informationsbehov och personliga kunskapsnivå. / Background: Today, breast cancer is the most common form of cancer among women and accounts for approximately 30 percent of all cancers in women. Through early diagnosis and treatment, more women survive their breast cancer, which places high demands on care and rehabilitation. Breast cancer and its treatment can affect women's perceived health. Purpose: The purpose of the literature study was to describe women's experiences of daily life after breast cancer treatment. Method: A literature study according to Polit and Beck's nine-step model. Based on two databases, the search resulted in 12 original articles with a qualitative approach. The articles have been analyzed with a qualitative content analysis. Results: Three categories emerged. The first category is "Body changes challenge women's empowerment" with three subcategories. The second category is “Lost self-control in social life” followed by three subcategories. The third category is "The impact of emotions on the health situation" and consists of two subcategories. Conclusions: The time after breast cancer treatment means a great strain mentally, physically and socially, which leads to limitations in everyday life. In order to promote women's health and empowerment, healthcare professionals should strive to provide individually tailored information that considers the individual's information needs and personal level of knowledge.