Breast cancer is the most common cancer among women in Sweden and globally. Socio-demographic, genetic and productive factors together with some endogenous and exogenous hormones and lifestyle are some of the risk factors that can cause this type of cancer. There is no cure for metastatic breast cancer but the treatment goal is to control the disease and prolong the survival. Treatment options in metastatic breast cancer are exactly like the ones in primary breast cancer. Targeted cancer therapy is a treatment that targets either one or some specific characters of the cancer. Serine-threonine kinases called CDK4/6 inhibitors like Ibrance with chemical name palbociclib, Kisqali with chemical name ribociclib and Verzenios with chemical name abemaciclib are used for target therapy against metastatic breast cancer. CDK4/6 inhibitors in combination with aromatase inhibitors, estrogen receptor down regulators or selective receptor modulators are also used to address the treatment resistant metastatic breast cancers. The aim of this thesis is to investigate the role and the effect of CDK4/6 inhibitors in the treatment of metastatic breast cancer. Six randomized controlled trial studies were selected from the PubMed data base. Results from the trial analysis showed equal effects and relative same adverse event profiles between those three mentioned CDK4/6 inhibitors. The primary endpoint, progression free survival and secondary endpoints including overall survival, clinical benefit rate, overall response rate and safety were investigated in these studies. The duration of progression free survival (PFS) and overall response rate (ORR) was longer and improved in most studies however improvement in overall survival (OS) was not achieved. More research studies are needed to determine optimal treatment for patients with metastatic breast cancer who are medicated by CDK4/6 inhibitors. / Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och globalt. Sociodemografiska, genetiska och reproduktiva faktorer samt vissa endogena och exogena hormoner och livsstil är några riskfaktorer som kan orsaka denna typ av cancer. Metastatisk bröstcancer innebär att cancer har spridit sig bland andra organ i kroppen bland annat ben, hjärna, lever och lungor. Det finns inget botemedel mot metastatisk bröstcancer men målet är att kontrollera sjukdomen och förlänga överlevnaden och behandlingsalternativ för detta är exakt som den i den primära bröstcancern. Målspecifik cancerterapi är en behandling som riktar sig mot någon specifik karaktär hos cancercellerna. En klass av läkemedel består av en stor familj av serintreoninkinaser som kallas CDK4/6-hämmare: Ibrance (palbocilcib), Kisqali (ribocilcib) och Verzenios (abemaciclib) används mot metastaserad bröstcancer. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka rollen samt effekten av CDK4/6 hämmare vid behandling av metastatisk bröstcancer. Sex randomiserade kliniska studier erhölls från artikelsökningar i databasen PubMed. Resultat från artikelanalyser visade likvärdiga effekter samt relativt samma biverkningsprofil mellan de tre ovannämnda CDK4/6 inhibitorerna. Den primära utfallsvariabeln var progressionsfri överlevnad och de sekundära utfallsvariablerna inkluderade total överlevnad, klinisk nytta, den totala svarsfrekvensen och säkerhet undersöktes i dessa studier. Varaktigheten av progressionsfri överlevnad (PFS) samt den totala svarsfrekvensen (ORR) var längre och förbättrades i nästan alla studier medan den totala överlevnaden (OS) kunde inte fastställas då inte tillräckligt med data kunde samlas in. Ytterligare undersökningar behövs för att förstå den fulla mekanismen bakom resistensutveckling samt utöka strategier för att minska negativa biverkningar av CDK4/6 hämmare vid behandling av patienter vid metastatisk bröstcancer.

Bakgrund: Det är 50-75% av kvinnorna i Sverige som lider av klimakteriebesvär. Vanligt förekommande är vasomotoriska symtom som värmevallningar, svettningar och hjärtklappning, men även urogenital atrofi, osteoporos, urinträngningar och depression. En tredjedel av alla menopausala kvinnor är i behov av behandling för att upprätthålla sin livskvalitet. Hormonbehandling med östrogen av menopausala kvinnor började användas i USA 1942. Internationella riktlinjer idag är att östrogen ska användas ihop med en progestagen om kvinnan har intakt livmoder för att östrogenets stimulering av endometriet ska hämmas. En stor randomiserad studie, Women’s Health Initiative, visade på att konventionella hormoner ökar risken för bröstcancer och den stoppades därför i förtid 2002. Efter det steg efterfrågan på bioidentiska hormoner då dessa av många anses säkrare, men åsikterna är kontroversiella. Studier har visat att bioidentiskt progesteron kan innebära en lägre risk för bröstcancer än syntetiskt progestin när det ges ihop med östrogen, men det finns idag inga säkra bevis att det stämmer. Samtidigt visar studier på att progesteron ger ökad risk för endometriecancer jämfört med progestin när det kombineras med östrogen. Syfte: Syftet var att undersöka risken för bröst- respektive endometriecancer vid behandling av menopausala kvinnor med bioidentiska hormoner i jämförelse med konventionell hormonbehandling. Metod: En litteraturundersökning genomfördes där sex vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna hämtades från databasen PubMed och var alla randomiserade och inte äldre än 10 år. De analyserade alla behandling med bioidentiska eller konventionella hormoner av menopausala kvinnor. Resultat: Konventionella hormoner visade på ökad risk för bröstcancer jämfört med placebo och bioidentiska hormoner, medan de gav minskad risk för endometriecancer i jämförelse med placebo. Bioidentiska hormoner gav ökad risk för endometriecancer i jämförelse med placebo i en studie, medan en annan studie visade på att ingen ökad risk förelåg. Slutsats: De studier som har studerats i detta examensarbete visar entydigt på att bioidentiska hormoner ger lägre risk för bröstcancer än konventionella. Risken för endometriecancer kan dock öka med bioidentiska hormoner jämfört med de konventionella, men resultaten går isär. Uppföljningsstudier för bioidentiska hormoner saknas idag och behövs för att kunna fastställa effekten de har på längre sikt på bröst och endometrium. En kvinna i valet av hormonbehandling bör noga överväga balansen mellan nytta och risker. / Background: It is 50-75% of the women in Sweden who suffer from menopausal problems. Common problems include vasomotor symptoms such as hot flashes, sweating and palpitations, but also urogenital atrophy, osteoporosis, urination and depression. A third of all menopausal women are in need of treatment to maintain their quality of life. Hormone therapy with estrogen of menopausal women started in the United States in 1942. International guidelines today are that estrogen should be used in conjunction with a progestagen if the woman has an intact uterus in order for the estrogen's stimulation of the endometrium to be inhibited. A large randomized study, the Women's Health Initiative, showed that conventional hormones increase the risk of breast cancer and it was therefore stopped prematurely in 2002. After that, the demand for bioidentical hormones rose as these are considered safer by many, but opinions are controversial. Studies have shown that bioidentical progesterone may be associated with a lower risk of breast cancer than synthetic progestin when given together with estrogen, but there is currently no conclusive evidence that this is true. On the other hand, studies show that progesterone increases the risk of endometrial cancer compared to progestin when combined with estrogen. Aim: The aim of the present work was to investigate the risk of breast and endometrial cancer during treatment with bioidentical hormones of menopausal women in comparison to conventional hormone therapy.  Method: A literature study was conducted in which six scientific articles were reviewed. The articles were retrieved from the PubMed database and were all randomised and not older than 10 years. They all investigated treatment with bioidentical or conventional hormones of menopausal women.  Results: Conventional hormones showed an increased risk of breast cancer compared to placebo and bioidentical hormones, while they reduced the risk of endometrial cancer compared to placebo. Bioidentical hormones increased the risk of endometrial cancer compared to placebo in one study, while another study showed that there was no increased risk.  Conclusion: The studies analyzed in this thesis show clearly that bioidentical hormones are associated with a lower risk of breast cancer than conventional ones. However, the risk of endometrial cancer may increase with bioidentical hormones compared to the conventional ones, but the results are inconclusive. Follow-up studies for bioidentical hormones are currently lacking and are needed to determine the long-term effect they have on breasts and endometrium. In conclusion, a woman in the choice of hormone therapy should be carefully considered with the benefit of risks.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och trots framsteg inom diagnostik och behandling drabbas lika många kvinnor varje dag av ett besked om bröstcancer. Den diagnostiska perioden innefattar många olika steg av ovetande. Sjukdomen drabbar inte bara kvinnan utan även alla i hennes omgivning. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av den diagnostiska perioden hos kvinnor med bröstcancer. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats baserad på sex självbiografier med innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visar ett stort lidande för kvinnan under den diagnostiska perioden men också hur hon kan finna välbefinnande. En stor oro för framtiden med familj och närstående belyses och vikten av att se till kvinnans livsvärld vid omvårdad. Slutsats: Den diagnostiska perioden hos bröstcancerdrabbade kvinnor speglas av stort lidande och oro för familj, närstående och framtiden. Stöd från familj, närstående och vården är av stor betydelse och präglar kvinnans upplevelse av perioden. Men vid positivt stöd och bemötande kan kvinnan uppleva välbefinnande.

Bakgrund: Bröstcancer drabbar cirka 9000 kvinnor varje år i Sverige. Kvinnor drabbas både psykisk och fysiskt. Beroende på vilket stadium man är i livet hanterar kvinnor bröstcancerdiagnoser på olika sätt. Som sjuksköterska är det viktigt att se hela patienten för att kunna skapa en god vårdrelation och ge god vård. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av vårdpersonalen bemötande vid bröstcancer. Metod: Litteraturöversikten har utförts av tio kvalitativa vetenskapliga  studier som analyserats enligt Fribergs beskrivning av sammanställning av kvalitativ forskning. Vetenskapliga artiklar var hämtade från CINAHL Complete och Pubmed och har analyserats och delats upp i teman. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman utifrån tio artiklar (1) Att känna stöd från vårdpersonal (2) Att känna sig ensam i sin sjukdom (3) Att känna sig informerad (4) Kvinnors behov av kommunikation. Slutsats: Kvinnor med bröstcancers känsla av delaktighet och trygghet påverkas av vårdpersonalens bemötande. Vårdpersonalens förmåga att inkludera och integrera med patienten i kombination med kommunikationen är viktig för att främja vård upplevelsen och ge kvinnor med bröstcancer hopp och trygghet. / Background: Breast cancer affects about 9,000 women each year in Sweden. Women are affected both mentally and physically. Depending on the stage you are in in life, women handle breast cancer diagnoses in different ways. As a nurse, it is important to see the whole patient in order to create a good care relationship and to provide good care. Aim: The purpose was to describe women's experiences of healthcare professionls treatment of breast cancer. Method: The literature review that has been performed by ten qualitative scientific studies that have been analyzed according to Friberg's description of a compilation of qualitative research. Scientific articles were taken from CINAHL Complete and Pubmed and have been analyzed and divided into themes. Results: The result present four themes based on ten articles (1) Feeling supported by healthcare professionals (2) Feeling alone in their illness (3) Feeling informed (4) Women's need for communication. Conclusion: Breast cancer patient’s feeling of inclusion and safety depends on how they are received by health care professionals. Their ability to integrate with the patient and maintain healthy communication is paramount to further their experience and to give women with breast cancer hope and stability. Breast neoplasms, professional-patient relations, communication, qualitative studies, literature review, nurse-patient relations.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Det är en heterogen och komplex sjukdom som består av flera undergrupper, var och en med distinkt morfologi och kliniska implikationer [1]. För att modellera och studera cellbiologi, vävnadsmorfologi, molekylära mekanismer och läkemedels effekter används cellkulturer [2]. Idag är tvådimensionella (2D) modeller fortfarande den mest använda metoden för att odla celler in vitro [3]. En nackdel med 2D-modeller är att mikromiljön i dessa modeller inte imiterar in vivo strukturen av tumörer och vävnader, då de saknar tre dimensionella (3D) cell-cell och cellextracellulär matrix (ECM) interaktioner [2]. På grund av nackdelarna med 2D-modeller, har 3D-modeller blivit mer intressanta som alternativ för att lösa behovet av en pålitlig preklinisk modell för läkemedelstestning och för studier av cancerbiologi. För att utveckla ett redskap som är relevant för cancerforskning etablerar professor My Hedhammars laboratorium en 3D-modell av bröstcancer. I en sådan ny modell används Biosilk som byggnadsställning för att odla odödliga cellinjer som är representativa för de tre huvudklasserna av bröstcancer (i.e. MCF-7 (luminal-lik), SKBR-3 (HER2-överuttryckt) och MDAMB- 231 (trippel-negativ)). Eftersom transkriptions signaturer kan användas för att klassificera och studera bröstcancer är det viktigt att undersöka om och hur tillväxt i 3D-Biosilk kan påverka genuttrycksprofiler. Hypotesen som testades i denna studie var om cellkulturer i 3DBiosilk kan ha signifikanta skillnader i uttryck av biomarkörer, relevanta för bröstcancerbiologi, vid jämförelse av samma cellinje kultiverad i 2D. För att testa detta utvärderades kvalitén och reproducerbarheten av 3D-Biosilk konstruktionen med hjälp av olika kvalitetstester. Strukturen granskades med brightfield mikroskopi, arean av konstruktionen mättes med ImageJ, infärgning med phalloidin bekräftade cellnärvaro och cellvidhäftning till modellen. Alamar blue utfördes för att bedöma den cellulära metaboliska aktiviteten i modellen. Förändringarna av målgenernas genuttryck undersöktes med kvantitativ omvänd transkription PCR (RT-qPCR) och detta påvisade en statistiskt signifikant skillnad i genuttrycket beroende på om cellerna odlats i 2D- eller 3D-Biosilk modeller. I cellinje MDA-MB-231 hittades tre gener, i cellinje SKBR-3 hittades två gener och i cellinje MCF-7 hittades fyra gener. Genuttrycket för en av dessa gener i cellinje MCF-7, som var kultiverad i 3D-Biosilk, var nedreglerad (i.e. ZO-1). Detta kunde valideras på proteinnivå med immunofluorescens. Sammanfattningsvis, celler odlade i 3D-Biosilk visar på en mer aggressiv fenotyp. / Breast cancer is the most common cancer among women. It is a heterogenous and complex disease composed of several subtypes, each with distinct morphological and clinical implications [1]. To model and study cell biology, tissue morphology, molecular mechanisms and drug actions, cell cultures are canonically used [2]. Today two-dimensional (2D) models are still widely the preferred method for culturing cells in vitro [3]. A drawback with 2D models is that the microenvironment in these models does not mimic the in vivo structure of tumors and tissues, lacking three-dimensional (3D) cell-cell and cell-extracellular matrix (ECM) interactions [2]. Due to the disadvantages of 2D models, 3D cultures have become an increasingly interesting alternative to solve the need for a reliable preclinical model for drug testing and the study of cancer biology. To develop a relevant tool for cancer research, the laboratory of professor My Hedhammar is currently establishing a 3D model of breast cancer. In such novel model, Biosilk is used as scaffold to grow immortalized cell lines representative of the three major classes of breast cancer (i.e. MCF-7 (luminal-like), SKBR-3 (HER2-overexpression) and MDA-MB-231 (triplenegative)). Since transcriptional signatures can be used to classify and study breast cancers, it is important to investigate if and how growth in 3D-Biosilk can impact gene expression profiles. The hypothesis tested in this study was that cells cultured in 3D-Biosilk have differences in expression of biomarkers relevant to breast cancer biology, when compared to the same cell lines cultured in 2D. To examine this, 3D-Biosilk models were created and evaluated to ensure their quality and reproducibility, for instance, the scaffold structure was monitored by brightfield microscopy, the construct’s area was measured with ImageJ, staining with phalloidin confirmed the presence of cells as well as their attachment to the construct, and Alamar blue was used to assess the cellular metabolic activity. Differences in gene expression of target genes were investigated using reverse transcription quantitative PCR (RTqPCR), which revealed statistically significant changes depending on whether the cells were cultivated in 2D or a 3D-Biosilk model. For cell line MDA-MB-231 three genes were found, for SKBR-3 two genes were found and for MCF-7 four genes were found. The expression of one gene which was found downregulated in MCF-7 cultured in 3D-Biosilk (i.e. ZO-1) was validated at protein level by immunofluorescence. In conclusion, cultivating cells in 3D-Biosilk indicates a more aggressive phenotype.

Bröstcancerdiagnos och dess behandling påverkar inte enbart den fysiska hälsan utan sträcker sig även till psykiska hälsan. En bröstcancerdrabbad kvinna kan ha svårigheter med att hantera sin bröstcancerdiagnos som skapar oro, ångest och rädsla hos kvinnan. Den känslomässiga påverkan av bröstcancerdiagnosen och dess behandling är betydelsefull och kvinnan behöver därför stöd. Stöd kan erbjudas genom att sjuksköterskan visar förståelse och bekräftelse för patientens unika upplevelser, då upplevelsen av att drabbas av sjukdomen är inte detsamma hos alla kvinnor. Mer uppmärksamhet på den psykiska påverkan av sjukdomen och dess behandling behövs från vården för att kunna stödja kvinnan. Det är därför viktigt med kunskap kring psykiska påverkan av en bröstcancerdiagnos för att sjuksköterskan ska kunna stödja kvinnan. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser i samband med insjuknande och behandling av bröstcancer. Metoden som används är en litteraturöversikt och analysen har genomförts enligt Fribergs (2017, s.141) metod. Resultatet grundar sig på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar och två huvudteman har framkommit: psykisk ohälsa och behov av socialt stöd. Resultatet visade att diagnosen skapar oro, ångest och rädsla hos kvinnan. God kommunikation och information om diagnosen kan skapa en lugn känsla och trygghet för kvinnan som har drabbats av bröstcancer. Kvinnor har ett stort behov av stöd från sjuksköterskor för att kunna hantera sin diagnos. I diskussionen belyses att sjuksköterskans stöd gav kvinnorna upplevelse av trygghet och tillit till vården. Vårdpersonalen bör ha mer kunskap om dessa kvinnors upplevelser i samband med insjuknande och behandling. / Breast cancer diagnosis and treatment do not only affect physical health, but also extend to mental health. A woman affected by breast cancer may have difficulties dealing with her breast cancer diagnosis, which creates worry, anxiety and fear in the woman. The emotional impact of the breast cancer diagnosis and its treatment is significant and the woman therefore needs support. Support can be offered by the nurse showing understanding and confirmation of the patient's unique experiences, as the experience of being affected by the disease is not the same for all women. More attention to the psychological impact of the disease and its treatment is needed from healthcare in order to support the woman. It is therefore important to have knowledge about the psychological impact of a breast cancer diagnosis so that the nurse can support the woman. The purpose of the study is to describe women's experiences in connection with contracting and treating breast cancer. The method used is a literature review and the analysis has been carried out according to Friberg's (2017, p.141) method. The result is based on ten scientific qualitative articles and two main themes have emerged: mental illness and need for social support. The results showed that the diagnosis creates worry, anxiety and fear in the woman. Good communication and information about the diagnosis can create a calm feeling and security for the woman who has been affected by breast cancer. Women have a great need for support from nurses in order to manage their diagnosis. In the discussion, it is highlighted that the nurse's support gave the women an experience of security and trust in the care. The healthcare staff should have more knowledge about these women's experiences in connection with illness and treatment.

Bakgrund: Litteraturöversikten fokuserar på kvinnors upplevelser av sexuell hälsa efter bröstcancerbehandling. Forskning har visat att kvinnors upplevelser av sexuell hälsa påverkas av en bröstcancerbehandling och kan variera beroende på faktorer som typ av behandling, omfattning och av ålder. Andra faktorer är kvinnans behov och tillgång till stöd. Många kvinnor känner sig obekväma att diskutera sina sexuella problem med vårdpersonal, vilket kan leda till känslor av skam och isolering och påverka deras välmående, livskvalitet och relationer negativt. Syfte: Syftet är att förstå hur kvinnor med bröstcancer upplever sin sexuella hälsa. Metod: Litteraturöversikten gjordes med en innehållsanalys där kunskap hämtats från tidigare forskning inom området. Totalt inkluderades 10 artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades med hjälp av Fribergs fyrstegsmodell. Resultat: Resultaten från de inkluderade studierna visar på att kvinnors upplevelser av sexuell hälsa efter bröstcancerbehandling är komplexa och varierande. Brist på information och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal samt sociala och kulturella faktorer kan hindra kvinnors tillgång till sexuell hälsorelaterad information och vård. Sammanfattning: Litteraturöversikten visar på vikten av att tillhandahålla adekvat information och stöd till kvinnor som behandlats för bröstcancer för att förbättra deras sexuella hälsa och livskvalitet. / Background: The literature review focuses on women's experiences of sexual health after breast cancer treatment. Research has shown that women's experiences of sexual health are affected by breast cancer treatment and can vary depending on factors such as type of treatment, extent and age. Other factors are the woman's needs and access to support. Many women feel uncomfortable discussing their sexual problems with healthcare professionals, which can lead to feelings of shame and isolation and negatively affect their well-being, quality of life and relationships.  Aim: The aim is to understand how women with breast cancer experience their sexual health.  Method: The literature review was done with a content analysis where knowledge was taken from previous research in the field. A total of 10 articles that met the inclusion criteria were included and analysed using Friberg's four-step model.  Results: The results from the included studies show that women's experiences of sexual health after breast cancer treatment are complex and varied. Lack of information and support from healthcare professionals as well as social and cultural factors can  inhibit women's access to sexual health-related information and care.  Summary: The literature review highlights the importance of providing adequate information and support to women who have been treated for breast cancer to improve their sexual health and quality of life.

CSAW-M is a dataset that contains about 10 000 x-ray images created from mammograms. Mammograms are used to identify patients with breast cancer through a screening process with the goal of catching cancer tumours early. Modern convolutional neural networks are very sophisticated and capable of identifying patterns nearly indistinguishable to humans. CSAW-M doesn’t contain images of active cancer tumours, rather, whether the patient will develop cancer or not. Classification tasks such as this are known to require large datasets for training, which is cumbersome to acquire in the biomedical domain. In this paper we investigate how classification performance of non-trivial classification tasks scale with the size of available annotated images. To research this, a wide range of data-sets are generated from CSAW-M, with varying sample size and cancer types. Three different convolutional neural networks were trained on all data-sets. The study showed that classification performance does increase with the size of the annotated dataset. All three networks generally improved their prediction on the supplied benchmarking dataset. However, the improvements were very small and the research question could not be conclusively answered. The primary reasons for this was the challenging nature of the classification task, and the size of the data-set. Further research is required to gain more understanding of how much data is needed to yield a usable model. / CSAW-M är ett dataset som innehåller ungefär 10 000 röntgenbilder skapade från ett stort antal mammografier. Mammografi används för att identifiera patienter med bröstcancer genom en screeningprocess med målet att fånga cancerfall tidigt. Moderna konvolutionella neurala nätverk är mycket sofistikerade och kan tränas till att identifiera mönster i bilder mycket bättre än människor. CSAW-M innehåller inga bilder av cancertumörer, utan istället data på huruvida patienten kommer att utveckla cancer eller inte. Klassificeringsuppgifter som denna är kända för att kräva stora datamängder för träning, vilket är svårt att införskaffa inom den biomedicinska domänen. I denna artikel undersöker vi hur klassificerings prestanda för svåra klassificeringsuppgifter skalar med storleken på tillgänglig annoterad data. För att undersöka detta, genererades ett antal nya dataset från CSAW-M, med varierande storleksurval och cancertyp. Tre olika konvolutionella neurala nätverk tränades på alla nya data-set. Studien visar att klassificeringsprestanda ökar med storleken på den annoterade datamängden. Alla tre nätverk förbättrade generellt sin klassificeringsprestanda desto större urval som gjordes från CSAW-M. Förbättringarna var dock små och den studerade frågan kunde inte besvaras fullständigt. De främsta anledningarna till detta var klassificeringsuppgiftens utmanande karaktär och storleken på det tillgängliga datat i CSAW-M. Ytterligare forskning krävs för att få mer förståelse för hur mycket data som behövs för att skapa en användbar modell.

Breast cancer is the most common cancer type for women worldwide. Early detection is key to improve prognosis and treatment success. A cost-efficient way of finding breast cancer early is mammography screening on a population basis. A major issue with mammography screening is in-between screening cancers. One method of targeting this issue is calculating breast cancer risk stratification on healthy mammography scans, however, this method is as of today insufficient. One proposed addition to refine risk stratification is to use Artificial Intelligence guided age prediction. The aim of this study was to investigate to what extent there is an additive value of age prediction on breast cancer risk stratification. Convolutional Neural Networks (CNNs) were used to train a model on an age prediction task using healthy mammography scans from the Cohort of Screen-Aged Women. The predicted ages and delta ages, calculated as predicted age minus chronological age, were then added to a logistic regression task together with, and without, the known risk factor mammographic density. The results showed an increase in breast cancer detection with the risk model incorporating age prediction for some age groups. This suggests age prediction using CNNs might increase breast cancer detection. More studies are needed to confirm these findings. / Bröstcancer är den vanligaste cancertypen för kvinnor globalt. Tidig upptäckt är en nyckelfaktor för att förbättra prognos och behandlingsframgång. Ett kostnadseffektivt sätt att hitta tidigt utvecklad bröstcancer är allmän screening med mammografi. Ett problem med denna screening är cancer som uppkommer mellan screeningtillfällen. En metod för att lösa detta problem är riskstratifiering som ämnar att beräkna risken att utveckla cancer från friska mammografibilder, men denna metod är idag otillräcklig. Ett förslag på tillägg för att förfina resultatet av detta är att använda artificiell intelligens guidad åldersbedömning. I den här studien var syftet att undersöka i vilken utsträckning det finns ett additivt värde av åldersbedömning för modellering av risken att utveckla bröstcancer. Convolutional Neural Networks (CNNs) användes för att träna en åldersbedömningssmodell på friska mammografibilder från Cohort of ScreenAged Women. De bedömda åldrarna samt deltaåldrarna, beräknade som bedömd ålder minus kronologisk ålder, användes sedan som input till en logistisk regressionsuppgift tillsammans med, samt utan, den kända riskfaktorn mammografisk densitet. Resultaten visade en ökad upptäckt av bröstcancer för vissa åldersgrupper då riskmodellen inkluderade deltaåldrarna. Detta tyder på att åldersbedömning med CNNs kan öka upptäckten av bröstcancer. Fler studier behövs för att bekräfta dessa fynd.

About 12 to 17 percent of all breast cancers are triple-negative breast cancer (TNBC). In TNBC, estrogen, progesterone, and human epidermal growth factor receptor two are not expressed, or copies of the HER2 gene are decreased (or both). This makes TNBC hard to treat in comparison with other kinds of breast cancers. New studies have made some interesting observations on how some monoclonal antibodies can help to treat TNBC. One of the monoclonal antibodies that can be useful for treating TNBC is pembrolizumab. Pembrolizumab inhibits programmed death ligand 1 (PD-1), which is located on the surface of T cells from connecting to immune checkpoint proteins such as programmed death ligand 1 (PD-L1) and programmed death ligand 2 (PD-L2) located on the surface of the cancer cell. Breaking this connection enables continued activation of T cells and attack of the cancer cells. This thesis aimed to evaluate if pembrolizumab was safe and effective as monotherapy or as a combination therapy with chemotherapy for patients with different stages of TNBC. This study was based on scientific articles identified from the database PubMed. Five randomized controlled trial studies were selected for further study in this project. Two publications were chosen from keynote-355, which studied the effect and safety of Pembrolizumab in combination with chemotherapy and compared it to chemotherapy monotherapy in patients with metastatic TNBC. The first study included patients from different countries as it was a multi-center study, and the second one focused only on patients who enrolled in Japan. One study was chosen from keynote-119 studies, which compared health-related quality of life for patients who were treated with pembrolizumab monotherapy or with monotherapy of chemotherapy. The last two articles which were chosen were about keynote-522. The first article about keynote-522 compared was a multicenter study enrolled in 21 countries. In this study, patients had early-stage TNBC and received neoadjuvant placebo chemotherapy or pembrolizumab chemotherapy. After the breast operation, either adjuvant pembrolizumab or placebo was received. The other study looked at Asian patients who enrolled in keynote-522. Results showed that monotherapy with pembrolizumab did not make a massive difference in overall survival compared to chemotherapy. Still, it led to better health- related quality of life for patients (Combined Positive Score (CPS) ≥ 10) treated with pembrolizumab. Results from keynote-355 showed that combination therapy with pembrolizumab and chemotherapy led to better and longer progression-free survival and overall survival in patients with CPS ≥ 10 treated with pembrolizumab. The analysis of Japanese patients showed even better progression-free survival and overall survival results than the global population. The study from keynote-522 showed that neoadjuvant pembrolizumab and chemotherapy followed by adjuvant pembrolizumab had a better effect than only neoadjuvant chemotherapy. The second keynote-522 study showed the same results as the global study and better results at event-free survival for the Asian population than the overall population. After reviewing the articles, it was found that pembrolizumab proves to be a safe and effective treatment for TNBC. To enhance understanding of the drug's effects, measures such as extending follow-up periods, conducting further studies to assess its effectiveness, and exploring new research methodologies are proposed.