Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor globalt och i Sverige, med över 20 nya fall dagligen. Behandlingar inkluderar kirurgi, strålning, kemoterapi, hormonbehandling och målinriktade terapier. Mastektomi är vanligt och påverkar livskvaliteten hos kvinnor. Att förstå deras upplevelser har betydelse för omvårdnad. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter genomförd mastektomi. Metod: Metoden är en litteraturöversikt av vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Litteraturöversikten identifierade två huvudtema: "Upplevelser av den förändrade kroppen", inklusive en förändrad kroppsuppfattning, anpassad klädsel och förändrat sexliv, samt "Upplevelser av relationer och stöd", med fokus på familjedynamik och stöd, stöd från sjukvårdspersonal, och det sociala livet. Resultaten visade på kvinnors utmaningar efter mastektomi och behovet av stöd och anpassning. Slutsats: Mastektomi hos kvinnor leder till kroppsuppfattningsförändringar och behov av omfattande stöd. Personcentrerad vård, psykologiskt stöd och korrekt information är viktigt för deras välbefinnande. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women globally and in Sweden, with over 20 new cases daily. Treatments include surgery, radiation, chemotherapy, hormone therapy, and targeted therapies. Mastectomy is common and affects the quality of life for women. Understanding their experiences is crucial for nursing care. Aim: To describe women's experiences after undergoing mastectomy. Method: The method involves a literature review of scientific original articles employing a qualitative approach. Results: The literature review identified two main themes: "Experiences of the changed body", including a changed body image, adapted clothing and changed sex life, and "Experiences of relationships and support", focusing on family dynamics and support, support from healthcare professionals, and social life. The results showed the challenges faced by women after mastectomy and the need for support and adaptation. Conclusions: Mastectomy results in changes in body perception and the need for comprehensive support. Person-centered care, psychological support, and accurate information are crucial for their well-being.

Bakgrund: Sexualitet spelar en betydande roll i kvinnors liv genom alla dess faser. Mastektomi är en operation som anses vara den vanligaste behandling vid bröstcancer, där bröstvävnad som innehåller tumören tas bort. Att leva utan bröst eller med ett bröst kan påverka sexlivet. Sjuksköterskans roll vid postmastektomi till kvinnor som lider av sexuell ohälsa är att erbjuda stödsamtal där kvinnorna uppmuntras och vägledas till att lära sig olika strategier för att anpassa sig. På så vis kan fortsatt sexuellt välbefinnande uppnås. Syfte: ​​Att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer.​ Metod: Vår litteraturöversikt inkluderades både kvalitativa och blandad metodforskning men stor fokus låg på kvalitativa forskning. Originalartiklarna granskades och resultaten analyserades sedan. Databaserna som används för att söka fram artiklar är CINAHl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet är indelad i fyra huvudteman: Olika upplevelser av intimitet med sin partner, förändringar i kroppsuppfattning, förlust av kvinnlighet och betydelsen av stöd. Kvinnor som förlorar bröstet efter mastektomi kämpar med sin kroppsuppfattning och känner sig mindre attraktiva och feminina. De upplever en rad av känslor som rädsla, skam och brist på självförtroende. Detta har en betydandepåverkan på deras intima och sexuella liv. Kvinnorna som genomgick bröstrekonstruktion upplever en förbättring på av sin sexuella funktion. Stöd från partner och sjukvården är avgörande för att förbättra kvinnors sexuella hälsa, dock upplever många kvinnor en bristande kommunikation och information från sjukvården. Slutsats: ​​​Det har kommit fram att kvinnorna som genomgick transition från sexuell hälsa till sexuell ohälsa efter mastektomi upplevde utmaningar och svårigheter som påverkade deras intima liv och självbild. Författarna understryker vikten av att erbjuda stöd och mer omfattande information till kvinnor angående deras sexualitet. Det har även kommit fram behovet av ytterligare forskning för att förstå olika åldersgruppers upplevelser, samt de olika kulturella faktorer som kan påverkar sexuell hälsa hos kvinnor. Kvinnors självförtroende och kroppsuppfattning har betydligt påverkats av både självstigmatisering och stigmatisering från deras omgivning. / Background: Sexuality plays a significant role in women's lives through all its phases. Mastectomy is an operation that is considered the most common treatment for breast cancer, where breast tissue containing the tumor is removed. Living without breasts or with one breast can affect sexual life. The nurse's role in postmastectomy for women suffering from sexual dysfunction is to offer support conversations where the women are encouraged and guided to learn different strategies to adapt. In this way, continued sexual well-being can be achieved. Aim: To describe women's experience of sexual health after undergoing mastectomy due to breast cancer. Method: Our literature review included both qualitative and mixed method research, but a large focus was on qualitative research. The original articles were reviewed and the results were then analyzed. The databases used to search for articles are CINAHl Complete and Pubmed. Results: ​​The results are divided into four main themes: Different experiences of intimacy with one's partner, changes in body image, loss of femininity and the importance of support. W​omen who lose their breasts after mastectomy struggle with their body image and feel less attractive and feminine. They experience a range of emotions such as fear, shame and lack of self-confidence. This has a significant impact on their intimate and sexual life. The women who underwent breast reconstruction experience an improvement in their sexual function. Support from partners and the healthcare system is crucial to improving women's sexual health, however, many women experience a lack of communication and information from the healthcare system.​​ Conclusions: ​​​It has emerged that the women who underwent a transition from sexual health to sexual ill health after mastectomy experienced challenges and difficulties that affected their intimate life and self-image. The authors emphasize the importance of offering support and more comprehensive information to women regarding their sexuality. It has also come to light the need for further research to understand the experiences of different age groups, as well as the different cultural factors that can affect sexual health in women. Women's self-confidence and body image have been significantly affected by both self-stigmatization and stigmatization from those around them.​

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och allt fler överlever sin bröstcancerbehandling tack vare välutvecklade behandlingsstrategier som kirurgi, strål- och läkemedelsbehandling. Kvinnorna går från att vara i beroendeställning till sjukvården till att åter bli självständiga efter en omtumlande period av behandling. Dessa omställningar kan medföra nya erfarenheter för kvinnorna som i sin tur kan komma att påverka deras livsvärld och den vardag de sedan återgår till. Sjuksköterskan har i denna process ett lika stort ansvar att främja hälsa och lindra lidande såväl under som efter behandlingsperioden. För att kunna göra detta behöver sjuksköterskan se kvinnorna och dess livsvärld som levda kroppar. Detta för att förstå vilka långsiktiga utmaningar kvinnorna kan komma att möta efter att ha avslutat sin behandlingsresa och för att fortsätta kunna stödja de till en långsiktig och hållbar hälsa. Därav är syftet för denna allmänna litteraturöversikt att belysa kvinnors upplevelse av livsvärlden efter avslutad bröstcancerbehandling. För att kunna besvara syftet har 10 artiklar med kvalitativ ansats valts ut efter kvalitetsgranskning och analys. Sökningar har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet presenteras under tre huvudteman: “Upplevelser av den levda kroppen”, “Emotionella och sociala aspekter” och “Personlig utveckling”. Majoriteten av kvinnorna upplevde en förändring av den fysiska kroppen och de flesta uttryckte att den största utmaningen var den emotionella påfrestningen och att fortsätta livet efteråt. Det beskrivs av många kvinnor att det finns en oro kring framtiden. Däremot beskriver många kvinnor att de känt en personlig utveckling och en stor tacksamhet till att få möjligheten att fortsätta leva. / Breast cancer is the most common form of cancer that affects women, and more and more are surviving their breast cancer treatment thanks to well-developed treatment strategies such as surgery, radiation and drug therapy. The women transition from a position of dependency on healthcare to regaining independence after a shattering period of treatment. These changes can lead to new experiences for the women, which in turn can affect their world of life and the everyday life they then return to. In this process, the nurse has an equal responsibility to promote health and alleviate suffering both during and after the treatment period. To be able to do this, the nurse needs to see the women and their life world as living bodies. This is to understand what long-term challenges the women may face after completing their treatment journey and to continue to be able to support them to long-term and sustainable health. Hence, the purpose of this general literature review is to shed light on women's experience of the life world after completion of breast cancer treatment. In order to answer the purpose, 10 articles with a qualitative approach have been selected after quality review and analysis. Searches have been made in the databases CINAHL and PubMed. The results are presented under three main themes: "Experiences of the lived body", "Emotional and social aspects" and "Personal development". The majority of women experienced a change in the physical body and most expressed that the biggest challenge was the emotional strain and moving on with life afterwards. It is described by many women that there is a concern about the future. On the other hand, many women describe that they felt a personal development and great gratitude for having the opportunity to continue living.

The aim of the thesis is to describe and analyse how a group of women experience that their every-day lives are affected during and after primary breast cancer treatment. The thesis is a consecutive, longitudinal study that takes an explorative qualitative approach. Seventy-one women younger than 60 years of age with primary breast cancer were consecutively included in the study. The women were interviewed four or five times over a period of 4 to 6 years from end of radiotherapy. The analyses of the interviews were inspired by grounded theory and narrative analysis.  The thesis encompasses four papers. Paper I focused on the women’s contact with health care. The results of this study indicate that it is crucial for patients in a vulnerable situation to be admitted into a supportive system – ‘admitted into a helping plan’ – that, more or less explicitly, displays a well-thought-out plan of care. This is a process built on individual relationships with members of the health-care staff, but it ends up in a relationship to health care as a helping system, a ‘safe haven’ to attach to. Study II explored the women’s ideas about what motivated and discouraged their return to work. The results illustrate that the meaning of work fluctuates over time and that the processes of returning to work are conditioned by the patients’ individual life situations. Returning to work was regarded as an important part of the healing process because of how it generated and structured the women’s everyday lives. Returning to work meant demonstrating well-being and normalcy after breast cancer. Study III examined how life was lived and valued during and after treatment for breast cancer compared to pre-cancer life. The analysis showed that being afflicted with breast cancer was evaluated from a context of the women’s former everyday lives and stressed that how the women experienced breast cancer was a matter of personal circumstances. Study IV focused on how the women experienced and dealt with their altered bodies. The results showed that the women followed three different body-mind trajectories that depended to a significant extent on the severity of side effects and bodily alterations that resulted from their treatments. Being afflicted by breast cancer implies vulnerability and losses, but it can also involve benefits and provide new perspectives on life. How the overall breast cancer experience is valued seems to be very much a matter of circumstances in everyday life. This thesis highlights circumstances that focus in particular on contacts with health care, the body, the work situation, and the family situation.

Natural history models for breast cancer describe the unobservable disease progression. These models can either be fitted using likelihood-based estimation to data on individual tumour characteristics, or calibrated to fit statistics at a population level. Likelihood-based inference using individual level data has the advantage of ensuring model parameter identifiability. However, the likelihood function can be computationally heavy to evaluate or even intractable. In this thesis likelihood-free estimation using Approximate Bayesian Computation (ABC) will be explored. The main objective is to investigate whether ABC can be used to fit models to data collected in the presence of mammography screening. As a background, a literature review of ABC is provided. As a first step an ABC-MCMC algorithm is constructed for two simple models both describing populations in absence of mammography screening, but assuming different functional forms of tumour growth. The algorithm is evaluated for these models in a simulation study using synthetic data, and compared with results obtained using likelihood-based inference. Later, it is investigated whether ABC can be used for the models in presence of screening. The findings of this thesis indicate that ABC is not directly applicable to these models. However, by including a sub-model for tumour onset and assuming that all individuals in the population have the same screening attendance it was possible to develop an ABC-MCMC algorithm that carefully takes individual level data into consideration in the estimation procedure. Finally, the algorithm was tested in a simple simulation study using synthetic data. Future research is still needed to evaluate the statistical properties of the algorithm (using extended simulation) and to test it on observational data where previous estimates are available for reference. / Natural history models för bröstcancer är statistiska modeller som beskriver det dolda sjukdomsförloppet. Dessa modeller brukar antingen anpassas till data på individnivå med likelihood-baserade metoder, eller kalibreras mot statistik för hela populationen. Fördelen med att använda data på individnivå är att identifierbarhet hos modellparametrarna kan garanteras. För dessa modeller händer det dock att det är beräkningsintensivt eller rent utav omöjligt att evaluera likelihood-funktionen. Huvudsyftet med denna uppsats är att utforska huruvida metoden Approximate Bayesian Computation (ABC), som används för skattning av statistiska modeller där likelihood-funktionen inte är tillgänglig, kan implementeras för en modell som beskriver bröstcancer hos individer som genomgår mammografiscreening. Som en del av bakgrunden presenteras en sammanfattning av modern ABC-forskning. Metoden består av två delar. I den första delen implementeras en ABC-MCMC algoritm för två enklare modeller. Båda dessa modeller beskriver tumörtillväxten hos individer som ej genomgår mammografiscreening, men modellerna antar olika typer av tumörtillväxt. Algoritmen testades i en simulationsstudie med syntetisk data genom att jämföra resultaten med motsvarande från likelihood-baserade metoder. I den andra delen av metoden undersöks huruvida ABC är kompatibelt med modeller för bröstcancer hos individer som genomgår screening. Genom att lägga till en modell för uppkomst av tumörer och göra det förenklande antagandet att alla individer i populationen genomgår screening vid samma ålder, kunde en ABC-MCMC algoritm utvecklas med hänsyn till data på individnivå. Algoritmen testades sedan i en simulationsstudie nyttjande syntetisk data. Framtida studier behövs för att undersöka algoritmens statistiska egenskaper (genom upprepad simulering av flera dataset) och för att testa den mot observationell data där tidigare parameterskattningar finns tillgängliga.

Bakgrund Allt fler kvinnor i Sverige överlever bröstcancer, på grund av utökade mammografiundersökningar samt medicinsk och kirurgisk forskning. Dessa kvinnor befinner sig ofta mitt i arbets- och familjelivet och kommer därför att återgå till sitt arbete efter sin cancerdiagnos. Syftet med denna studie är att få en djupare insikt i hur åtta bröstcancerdrabbade kvinnor upplever återgången i arbete efter operation, behandlingar och sjukskrivning. Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat åtta bröstcancerdrabbade kvinnor i åldrarna 43 till 57 år digitalt. Vi spelade in och transkriberade våra intervjuer. Samtliga kvinnor vi intervjuat har återgått till arbetet efter att ha haft bröstcancer. Resultat Vårt resultat visar att det upplevda stödet från arbetsgivare är viktigt gällande återgång i arbete. Detta gäller även det upplevda stödet från vården och Försäkringskassan. Cytostatikabehandling kan fördröja återgång i arbete. Även övriga behandlingar påverkar hur återgången i arbete ser ut, samt sjukskrivningens längd. De personer som genomgått operation före sin cytostatikabehandling upplever främst att det är medicinen/behandlingen som bidrog till försämrat mående och att sjukskrivningen förlängdes. Känslan av sammanhang är också betydelsefull gällande återgång i arbete efter bröstcancer. Diskussion Det upplevda sociala stödet från arbetsgivare, kollegor, vänner och familj tycks vara viktig för huruvida återgången i arbetet upplevs som positiv eller negativ. Även det upplevda stödet från vården och Försäkringskassan kan påverka återgången i arbetet, och här pekar resultatet på att det kan finnas en del förbättringsområden. Detta gäller särskilt rehabiliteringsplaner för bröstcancerdrabbade, som de intervjuade har saknat. En del av våra respondenter har fått rehabkoordinatorer tilldelade från Närhälsan, dock med blandat resultat i fråga om upplevt stöd under rehabiliteringen.

Bakgrund: Bröstcancer är ett folkhälsoproblem som i Sverige drabbar cirka 9000 kvinnor årligen. Mastektomi är en behandling mot bröstcancer som orsakar stress, sorg och ångest vilket kan leda till en negativ självbild och minskad livskvalitet. Sexuell hälsa har betydelse på kvinnors generella livskvalitet och bör uppmärksammas. Syfte: Syftet var att belysa den sexuella hälsan hos kvinnor som har genomgått mastektomi efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie med en induktiv ansats, där fem artiklar var kvalitativa och sex var kvantitativa. Resultat: Tre kategorier identifierades: Kroppsuppfattningens betydelse för sexuell hälsa efter mastektomi, värdet av en förtroendefull intim relation för att återfå och bibehålla sexuell hälsa efter mastektomi och betydelsen av stöd för återhämtning från sexuell ohälsa efter mastektomi. Kvinnor som genomfört en mastektomi upplevde sexuell ohälsa i förhållande till en förändrad kroppsbild. Minskad vaginal lubrikation, smärta vid samlag och minskad sexuell lust var några av flertal problem som kvinnorna upplevde. Stöd från anhöriga och vården var väsentligt för en snabbare återhämtning. Konklusion: Kvinnor upplevde att kroppen förändrades, vilket leder till sexuell dysfunktion och sexuell ohälsa. Kvinnorna behövde ensamtid för återhämtning samtidigt som stödet från anhöriga var avgörande för läkningsprocessen. Forskning och kunskap kring sexuell ohälsa är bristande och bör uppmärksammas av hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Breast cancer is a public health problem that in Sweden affects approximately 9,000 women annually. Mastectomy is a treatment for breast cancer that causes stress, sadness and anxiety, which can lead to a negative self-image and reduced quality of life. Sexual health has meaning on women’s general quality of lifeand should be paid attention to. Aim: The aim was to shed light on the sexual health of women who have undergone mastectomy after a breast cancer diagnosis. Method: A literature study with an inductive approach, where five articles were qualitative andsix were quantitative. Results: Three categories were identified: The meaning of body image for sexual health after mastectomy, the value of a trustful intimate relationship to regain and maintain sexual health after a mastectomy and the importance of support for recovery from sexual ill- health after a mastectomy. Women who underwent a mastectomy experienced sexual discomfort in relation to a changed body image. Decreased vaginal lubrication, pain during intercourse and decreased sexual desire are some of many problems the women experienced. Support from relatives and care was felt to be essential for a faster healing process. Conclusion: Women experienced that the body changes in connection with mastectomy, which leads to sexual dysfunction and sexual illness. The women need time alone to recover, while the support of relatives is crucial in the healing process. Research and knowledge about sexual ill-health is lacking and should be paid attention to by healthcare professionals.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Sexuell hälsa beskrivs som frånvaro av sjukdom och dysfunktion. Det påverkas av fysiskt, psykiskt, emotionellt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualitet. Sjuksköterskans roll och ansvarsområde riktar sig i omvårdnaden. Sjuksköterskorna ska utföra en personcentrerad vård som innebär att patienten bli sedd och förstådd för sina egna individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. Ett bemötande med ömsesidig öppenhet är centralt. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av sexuell hälsa hos kvinnor som haft bröstcancer. Metod: Med hjälp av tio kvalitativa och kvantitativa artiklar från Cinahl complete och PubMed gjordes en litteraturöversikt. Den befintliga forskningen granskades och redovisades. En kvalitetsgranskning utfördes för att säkerställa kvaliteten av de originalartiklar som användes i resultatet. Fribergs fyra steg kring dataanalys användes för att analysera datainsamlingen.  Resultat: Tre teman utformades i resultatet “upplevelser av sexuell dysfunktion och förändringar i sexlivet”, “förändrad kroppsuppfattning efter cancerbehandling” och “upplevelsen av förändringar i relationer”.  Slutsats: Kvinnor som haft bröstcancer upplevde en negativ påverkan på deras sexuella hälsa av bröstcancerbehandlingarna. Det förekom fysiska, psykologiska och sociala förändringar i kvinnornas välbefinnande på grund av bröstcancer. Stödinsatser och tjänster som riktar sig i att främja kvinnornas sexuella och sociala välbefinnande, bör erbjudas under och efter bröstcancerbehandlingar. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in Sweden. Sexual health is described as the absence of disease and dysfunction. It is affected by physical, mental, emotional and social well-being in relation to sexuality. The nurse's role and area of responsibility is focused on nursing. The nurses must perform person-centred care which means that the patient is seen and understood with their own individual needs, resources, values and expectations. A treatment with mutual openness is central.  Aim: The aim was to describe the experiences of sexual health in women who have had breast cancer.  Method: Using ten qualitative and quantitative articles from Cinahl complete and PubMed, a literature review was made. The existing research was reviewed and reported. A quality review was performed to ensure the quality of the original articles used in the results. Friberg's four steps of data analysis were used to analyze the data collection.  Result: Three themes were formed in the result "experiences of sexual dysfunction and changes in sex life", "changed body image after cancer treatment" and "the experience of changes in relationships".  Conclusion: Women who have had breast cancer experienced a negative impact on their sexual health from the breast cancer treatments. There were physical, psychological and social changes in women's well-being due to breast cancer. Support measures and services aimed at promoting women's sexual and social well-being, should be offered during and after breast cancer treatments.

Background: Breast cancer (BC), the most common cancer affecting women, has consequences on physical and psychological health. Recent studies highlighted selfcompassions’-, and fear of receiving compassion's protective respectively detrimental effects on psychological health. This study explored the moderating role of fear of receiving compassion from others on the associations between self-compassion and psychological distress. Methods: Participants were 78 Portuguese women with non-metastatic BC. Participants completed self-report measures of self-compassion, fear of receiving compassion from others, and psychological distress. Moderation analyzes through PROCESS Macro in SPSS was conducted. Results: Fear of receiving compassion from others moderated the association between self-compassion and depressive symptoms. At moderate and high levels of the moderator, the association was significant, at low levels the association was nonsignificant. The associations of self-compassion with anxiety, and with stress were not moderated by fear of receiving compassion from others. Conclusions: To our knowledge this study is solitary in examining fear of receiving compassion from others as moderator of the associations between self-compassion and psychological distress. This study contributes to increased understanding of psychological distress among women with BC. The findings should direct future research towards longitudinal, intervention-based studies, targeting fear of receiving compassion, and self-compassion, through compassion-focused therapies. / Bakgrund: Bröstcancer (BC), den vanligaste cancerformen hos kvinnor, har konsekvenser för fysisk och psykologisk hälsa. Tidigare studier har belyst självmedkänsla och rädsla för att ta emot medkänslas skyddande, respektive skadliga effekter på psykologisk hälsa. Den här studien undersökte den modererande rollen av rädsla för att ta emot medkänsla från andra på sambandet mellan självmedkänsla och psykologiska besvär. Metod: Deltagarna var 78 portugisiska kvinnor med icke-metastaserad BC. Deltagarna genomförde självskattningar avseende självmedkänsla, rädsla för att ta emot medkänsla från andra och psykologiska besvär. Moderationsanalyser genomfördes i PROCESS Macro i SPSS. Resultat: Rädsla för att ta emot medkänsla från andra modererade sambandet mellan självmedkänsla och depressiva symtom. Vid moderata och höga nivåer av moderatorn var associationen signifikant, vid låga nivåer var associationen inte signifikant. Associationerna mellan självmedkänsla och ångest eller stress modererades inte av rädsla för att ta emot medkänsla från andra. Slutsatser: Såvitt vi vet är denna studie ensam att undersöka rädsla för att ta emot medkänsla från andra som moderator på sambandet mellan självmedkänsla och psykologiska besvär. Denna studie bidrar till ökad förståelse för psykologiska besvär hos kvinnor med BC. Resultaten bör rikta framtida forskning mot longitudinella, interventionsbaserade studier, inriktade på rädsla för att ta emot medkänsla och självmedkänsla genom compassionfokuserade terapier.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att insjukna i bröstcancer påverkar hela individens livsvärld, vilket ställer höga krav på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det behövs fler studier som visar hur dessa individer upplever sin situation. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.Metod: En kvalitativ studie baserad på fem självbiografier med induktiv ansats har använts. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Analysprocessen resulterade i nio underkategorier och tre huvudkategorier; En utveckling av copingstrategier, En oviss framtid och En känsla av trygghet. Resultatet visade att en bröstcancerdiagnos påverkade kvinnans liv drastiskt och att cancerbeskedet var chockartat. Behandlingen och dess biverkningar upplevdes som påfrestande både kroppsligt och mentalt. Genom olika strategier klarade kvinnorna att hantera sin vardag. Behovet av att prata med någon och dela med sig till andra var centralt hos kvinnorna och minskade känslan av ensamhet. Resultatet visade också att ovissheten inför framtiden var känsloladdad och därför hade stödet från närstående och vården en betydande roll under deras sjukdomstid.Slutsats: Kvinnornas upplevelse av att leva med bröstcancer påverkar livsvärlden negativt, både kroppsligt och mentalt. Sjuksköterskan har en central roll under hela sjukdomsperioden, där engagemang, lyhördhet och bemötande är betydelsefullt. Omvårdnadsarbetet bör därför utgå från ett helhetsperspektiv för att skapa en professionell vårdrelation som stärker kvinnans livskvalitet, hälsa och trygghet. Vidare forskning behövs för att få en djupare förståelse och kompetens bland annat kring hur bröstcancerbehandlade kvinnors sexualitet påverkas samt hur man kan stärka olika former av stöd för de mest sårbara kvinnorna. / Background: Previous research shows that breast cancer affects the individual’s entire world, which places high demands on the nurse´s health care efforts. More studies are needed that show how these individuals perceive their situation.Objective: To highlight women’s experience of living with breast cancer.Method: A qualitative study based on five autobiographies with inductive approach has been used. The material was analyzed using a manifest content analysis.Results: The analysis process resulted in nine subcategories and three main categories; A development of coping strategies, An uncertain future and A sense of security. The results showed that a breast cancer diagnosis drastically affected the woman’s life and that the cancer notification was distressing. The treatment and its side effects were perceived as stressful both physically and mentally. Through various strategies, the women managed to maintain their everyday lives. The need to talk to someone and share with others was central to the women and reduced the feeling of loneliness. The results also showed that uncertainty for the future was emotionally charged and therefore the support of relatives and health professionals played a significant role during their illness.Conclusion: The women’s experience of living with breast cancer negatively affects her world, both physically and mentally. The nurse plays a central role throughout the illness period, where commitment, responsiveness and attentiveness are important. Nursing work should therefore be based on a comprehensive perspective in order to create a professional care relationship that strengthens a woman’s quality of life, health and safety. Further research is needed to gain a deeper understanding and competence about how breast cancer-treated women’s sexuality is affected and how to strengthen different forms of support for the most vulnerable women.