<p>The purpose of this thesis is to measure the importance of different factors that contribute to employer attractiveness among students. Further, its purpose is to measure how those same students perceive a case company, Ramböll, relating to those same factors. The method used</p><p>to satisfy this purpose is a quantitative survey among Swedish civil engineering students at three Swedish universities, Uppsala Tekniska Högskola, Luleå Tekniska Högskola and Chalmers Tekniska Högskola. The survey got a response rate of 19% and the results show that the majority of the respondents think that factors such as learning opportunities, self development and independence are most important for employer attractiveness. Further, the respondents perceives Ramböll as a company that offers challenging and interesting tasks, but does not offer high salaries and is not a high status organisation.</p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur konsumenterna uppfattar varumärkesutvidgningen. Studien har haft fokus på ett fallföretag, Sony Ericsson samt de varumärken (Walkman och Cyber-shot från Sony) som de använder på deras produkter. Vi har samlat in data med konsumenters uppfattningar om co-branding och deras brukande av produkter ur den kategori där de co-brandade varumärkena finns. Vidare har vi sökt efter förklaringar till huruvida det finns någon koppling mellan användandet av Mp3-spelare och digitalkamera i förhållande till betydelsen av varumärkena. Undersökningen har varit helt webbaserad och samlat in över 200 svar varvid 197 har använts i sammanställningen av enkätsvaren.</p><p>Vi har använt oss av rådande teorier inom varumärken, varumärkeshantering, varumärkesvärdering och varumärkesfusioner. De teorier som ligger till grund för uppsatsen är Brand Management, Brand Equity, och Co-branding. Detta har tillåtit oss att gå från generella beskrivningar om varumärken fram till hantering och värdering av varumärken för att slutligen nå kärnan av uppsatsens tema det vill säga co-branding.</p><p>Resultatet av undersökningen blev att det råder hög kännedom om Mp3-varumärket Walkman med en kännedom på nio av tio tillfrågade, medan drygt fyra av tio kände till digitalkamera- varumärket Cyber-shot. Av de tillfrågade som dessutom använder sig av någon av de respektive produkterna är kännedomen om förknippat varumärke ännu högre. Betydelsen av varumärkena har trots olika kännedom varit ungefär lika stora och legat under det godkända värdet på tre i den femgradiga skalan. Män har prioriterat och värderat Mp3-spelarfunktionen och Walkman högre än motsvarigheten till digitalkamera, medan kvinnornas prioritet har varit hos kamerafunktionen och Cyber-shot varumärket.</p><p>Vi har kunnat dra slutsatserna att två starka varumärken som kombineras inte bidrar med lika stor synergi som ett lågvärdesvarumärke får när det kombineras med ett högvärdesvarumärke. Då varumärkena Walkman och Cyber-shot visat sig vara starka som enskilda varumärken samtidigt som Sony Ericsson är ett företag med högt anseende innebär varumärkesutvidgningen för Sony Ericssons mobiltelefoner inga ökade fördelar för Sony Ericsson.</p><p>Hos dem som använder Mp3-spelare och digitalkameror har vi kommit fram till att det finns en högre kännedom om varumärkena samt att varumärkena är av större vikt när de co-brandats. Detta tycks bero på att ökad kännedom ger mer kunskap om alternativen på marknaden och skapar därför medvetenhet och preferenser hos konsumenterna.</p><p>Slutligen har vi i denna undersökning upptäckt ett samband där de konsumenter som prioriterat funktionerna högt även har haft en hög prioritering av förknippat varumärke.</p>

No description available.

Due to the current competition in the labour market, organizations are forced to take actions if they are to stay competitive. Employer branding is a competitive strategy that have skyrocketed in practice in recent years. In the academic literature, the concept of employer branding is also fairly new which explains the lack of research on the subject. With empirical support, we have studied an overlooked aspect of the recruitment process that we think is important from the basis of the employer branding activities that organizations today are involved in. Failed recruitments are today a growing matter of concern for organizations and one of the underlying reasons for this can be how organizations work with their employer brand. Because of this, we have looked closer on employer branding from the perspective of organizations, and the effect it might have on failed recruitments. The empirical results from this study shows that the image that organizations mediate during their employer branding activities is of great importance for recruiting the right kind of employees into the organization. These results find theoretical support that stresses the weight of congruence between the individual and the organization, because there is a major risk of non-congruence if the wrong image of the organisation has been mediated. The result of this study contributes to an understanding of how employer branding can reduce the risk of failed recruitments. / Den konkurrens om arbetskraft som idag råder på arbetsmarknaden tvingar organisationer till åtgärder för att bättre matcha sina konkurrenter. Employer branding är en sådan åtgärd som under de senaste åren har skjutit i höjden sett till praktisk tillämpning. Inom den akademiska litteraturen är begreppet employer branding relativt nytt, vilket torde vara orsaken till den brist på forskning som finns inom ämnet. Med stöd i empiri har vi studerat och diskuterat en bortglömd aspekt av rekryteringsprocessen som vi bedömer viktig sett utifrån det employer branding arbete som organisationer idag gör. Felrekryteringar utgör idag ett stort problem för organisationer och en bakomliggande orsaken till detta kan vara hur organisationer arbetar med sitt employer brand. Vi har därför tittat närmare på employer branding utifrån organisationernas perspektiv och den påverkan det i slutändan har på felrekryteringar. Det empiriska materialet från denna studie visar på att den bild som organisationer förmedlar i sitt arbete med employer branding är av stor vikt för huruvida rätt personer kommer in i organisationen. Detta resultat finner även stöd i teorin som hävdar vikten av överensstämmelse mellan individ och organisation på flera olika plan, eftersom det är stor risk att denna överensstämmelse uteblir om fel bild av organisationen förmedlas. Studien bidrar därmed till en förståelse för hur employer branding kan minska risken för felrekryteringar. / <p>Abstract Due to the current competition in the labour market, organizations are forced to take actions if they are to stay competitive. Employer branding is a competitive strategy that have skyrocketed in practice in recent years. In the academic literature, the concept of employer branding is also fairly new which explains the lack of research on the subject. With empirical support, we have studied an overlooked aspect of the recruitment process that we think is important from the basis of the employer branding activities that organizations today are involved in. Failed recruitments are today a growing matter of concern for organizations and one of the underlying reasons for this can be how organizations work with their employer brand. Because of this, we have looked closer on employer branding from the perspective of organizations, and the effect it might have on failed recruitments. The empirical results from this study shows that the image that organizations mediate during their employer branding activities is of great importance for recruiting the right kind of employees into the organization. These results find theoretical support that stresses the weight of congruence between the individual and the organization, because there is a major risk of non-congruence if the wrong image of the organisation has been mediated. The result of this study contributes to an understanding of how employer branding can reduce the risk of failed recruitments.</p>

På en arbetsmarknad där konkurrensen hårdnat kring arbetet med att attrahera och behålla personal och där företag idag måste vara kreativa i arbetet med att profilera sig såg vi det av intresse att undersöka fenomenet arbetstidsförkortning. Detta med syfte att skapa en djupare förståelse kring hur företag och organisationer kan använda reducerad arbetstid som ett led i sitt employer branding-arbete. Studien syftade till att besvara bakgrunden till införandet av arbetstidsförkortning, hur arbetstidsmodellen var utformad, hur arbetstidsförkortning användes i arbetet med employer branding samt till hur företag och organisationer kan arbeta strategiskt med detta i syfte att attrahera och behålla personal. I studien ingick åtta företag/organisationer inom olika branscher med stor variation i antal anställda. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade på skillnader vad gäller bakgrunden till införandet av arbetstidsförkortning samt hur och i vilken utsträckning det används i employer branding-arbetet. Bland respondenterna lyftes övervägande positiva effekter fram där många beskrev hur de genom satsningen idag har lyckats effektivisera arbetet och där medarbetarna ges mer tid till sitt privata liv. En ytterligare effekt satsningen medfört är ett ökat intresse för dem som företag både från medarbetare samt kunder. Studien visar på att arbetstidsförkortning kan användas framgångsrikt i företag och organisationers employer branding arbete men arbetet med detta bör implementeras på en strategisk nivå för att skapa förutsättningar för långsiktiga resultat.

A research report submitted to the Faculty of Commerce, Law and Management, University of the Witwatersrand, in partial fulfilment of the requirements for the degree of Master of Management in Strategic Marketing 19 June 2017 / The purpose of the study was to determine the antecedents of brand tribalism and its influence on purchase intention in the luxury housing market. A research conceptual model was developed to assess the potential relations between luxury brand preference, corporate philanthropy, social identity, brand fetish, brand tribalism and luxury brand purchase intention. The research objectives and proposed hypothesis were also based on the above-mentioned variables. The study adopted the positivist approach whereby it was quantitative in nature. Research data was collected from 267 willing participants from the Gauteng province in various industries. Their selection for the study was based on convenience sampling. In order to analyse the data the structural equation modelling approach was utilised in which SPSS 24 and AMOS 24 were used. Numerous findings were observed from five hypotheses that were developed for the purposes of the study. The proposed hypotheses were found to be supported and significant except for one. The relationships not significant were those of social identity and brand tribalism. This was also the weakest relationship and suggested that to identify socially; one did not need to be part of a brand tribe. Lastly, recommendations for marketing practitioners, housing market government officials and academicians were provided in the study. / MT2017

ABSTRACT The significance of Local economic development (LED) in South Africa has grown since the historical democratic elections of 1994. At the same time the practice of urban branding has become widely notable since the 1990’s. This research report specifically focuses on the implications of branding to local economic development in the inner city of Johannesburg, using Main Street and the Newtown Cultural Precinct as case studies. A review of numerous theories for both LED and branding has been undertaking to provide a theoretical background to their development. The research report adopts an evolutionary/historical and comparative approach in examining the evolution of LED and branding so as to comprehend and appreciate their origins and developments in South Africa and abroad. The theoretical reviews of both LED and branding show that they have been influencing each other over time. The case studies also revealed a number of challenges such as: marginalisation, lack of co-ordination, rights and exclusion. This research report recommends the use of cultural planning in order to bridge the chasm between branding and LED in the city of Johannesburg. Through the cultural planning framework, the study employs planning theories such as Advocacy Planning, Equity Planning, Collaborative Planning, and Strategic Planning in order to address these challenges and to enhance representation in development processes, efficient allocation of resources, responsibilities, and integrated development. While these challenges requires a multi-pronged and integrated approach, it is notable that more research and awareness education need to be done to government, private businesses as well as the public. This will become even more important as the development of creative cities become crucial. This study, in a small way, opens up possibilities for further research on the branding of spaces and cultural planning, more especially for the economically-depressed areas and places that are not well-endowed in terms of cultural resources that can be used to create their brands and generate growth.

This study brings forward the field of non-musical sound branding, concerning the use of sound in practical marketing and brand development. This interpretive, qualitative study has been conducted with the purpose of examining and explaining what aspects within non-musical sound branding that advocates and inhibits its use, ase well as exhibit how it can be created and developed. Interview data from advertising agencies and sound producers with extensive experience and knowledge in the field, is interpreted and analysed through theories within the fields of sensory marketing, brand theory, sound theory and non-musical sound branding. The results confirm that the intimate, subliminal qualities of sound, as well as the context in which it is mediated, are fundamental parameters for its reception and interpretation. The results also show that non-musical sound branding possess a number of aspects that both advocates and inhibits its use. The study also exhibit how it can be created and developed in regard to a number of fundamental and contributing perspectives.

Diplomová práce se zabývá problematikou návrhu marketingových a komunikačních nástrojů, které je možné využít pro začínající firmu v odvětví IS. V první části práce pojednává o typech informačních systémů. V následujících kapitolách je práce zaměřena na postup aktivit, které by měla provést každá firm a před vstupem na trh, tj. analýzu podniku, analýzu okolí a definování marketingové strategie. Další část se věnuje praktickým otázkám tvorby značky, loga, firemního webu a dalších složek jednotného firem ního designu. V závěrečné, nejobsáhlejší části jsou navrženy konkrétní prostředky, které by měly pomoci zviditelnit firmu a její produkty na trhu informačních systémů. Položky jsou vybrány s ohledem na nenákladné využití a u každé je i nástin finanční nákladnosti.

Tese de mestrado. Inovação e Empreendedorismo Tecnológico. Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto. 2010