<p>The work aims to clarify what nautical officers onboard in today's merchant can do to help reduce bunker consumption during the voyage? The question we have asked ourselves during the autumn term in 2008 much was said about the premium bunker prices, and how the future could affect our daily lives as nautical officer. We felt here that the school had relatively little knowledge of the subject and therefore felt that it would be interesting to identify how it really looks like onboard the ships today. To collect information we contacted 7 Swedish companies that operate with different types of vessels, in order to get a broad picture of the whole industry. For shipping companies we asked questions about how actively they were working on the issue and what methods they used. We found that the owners worked with the issue but that it so far was a little on the go. All but one company in the survey provided the vessels are instructed to run bunker efficiently.</p> / <p>Arbetet syftar till att klarlägga vad nautikerna ombord i dagens handelsfartyg kan göra för att reducera bunkerförbrukningen under pågående sjöresa? Frågan ställde vi oss eftersom det under höstterminen 2008 talades mycket om de ”skyhöga” bunkerpriserna och hur de i framtiden skulle påverka vår vardag som nautiker. Vi kände att det på skolan fanns förhållandevis lite kunskap i ämnet och tyckte därför att det vore intressant att kartlägga hur det verkligen ser ut ombord i fartygen idag. Främst gällande direktiv till befälen rörande bunkerreducerande metoder.</p><p>För att få underlag för arbetet kontaktade vi 7 stycken svenska rederier som är verksamma med olika typer av fartyg, detta för att få en bred bild av hela sjöfartsbranschen. Till rederierna ställde vi frågor om de aktivt arbetade med frågan och i så fall vad de använde sig av för metoder. Vi kunde konstatera att redarna arbetade med frågan men att det än så länge låg lite i startgroparna. Alla utom ett rederi i undersökning gav fartygen instruktioner om att köra bunkereffektivt.</p>

The work aims to clarify what nautical officers onboard in today's merchant can do to help reduce bunker consumption during the voyage? The question we have asked ourselves during the autumn term in 2008 much was said about the premium bunker prices, and how the future could affect our daily lives as nautical officer. We felt here that the school had relatively little knowledge of the subject and therefore felt that it would be interesting to identify how it really looks like onboard the ships today. To collect information we contacted 7 Swedish companies that operate with different types of vessels, in order to get a broad picture of the whole industry. For shipping companies we asked questions about how actively they were working on the issue and what methods they used. We found that the owners worked with the issue but that it so far was a little on the go. All but one company in the survey provided the vessels are instructed to run bunker efficiently. / Arbetet syftar till att klarlägga vad nautikerna ombord i dagens handelsfartyg kan göra för att reducera bunkerförbrukningen under pågående sjöresa? Frågan ställde vi oss eftersom det under höstterminen 2008 talades mycket om de ”skyhöga” bunkerpriserna och hur de i framtiden skulle påverka vår vardag som nautiker. Vi kände att det på skolan fanns förhållandevis lite kunskap i ämnet och tyckte därför att det vore intressant att kartlägga hur det verkligen ser ut ombord i fartygen idag. Främst gällande direktiv till befälen rörande bunkerreducerande metoder. För att få underlag för arbetet kontaktade vi 7 stycken svenska rederier som är verksamma med olika typer av fartyg, detta för att få en bred bild av hela sjöfartsbranschen. Till rederierna ställde vi frågor om de aktivt arbetade med frågan och i så fall vad de använde sig av för metoder. Vi kunde konstatera att redarna arbetade med frågan men att det än så länge låg lite i startgroparna. Alla utom ett rederi i undersökning gav fartygen instruktioner om att köra bunkereffektivt.

Den här studien har bestått i att klargöra hur fartyget Stena Vision, som går i trafik i ett SECA-område, klarade av att hantera en anpassning av fartygets drift efter de nya regler på svavelinnehåll i bränslet som infördes 1 januari 2015. Detta har undersökts genom en så kallad ”Före &amp; efter”-studie, som har fokuserat på förändringar av driftsekonomi, bunkerförbrukning, kemiska hälsorisker och arbetssituation. Med en kvantitativ metod har det varit fokus på åtgången av bränsle och driftskostnaderna före och efter bränslebytet. Förbrukningsdata för de olika förbrukningssystemen och bunkerkostnader för perioden maj 2014 till juli 2015 har samlats in och analyserats. Genom att sammanställa all data har sedan analysen visat att det skett en liten minskning av den absoluta bunkerförbrukningen och att den faktiska kostnaden för bunker har sjunkit efter bränslebytet. Resultatet har presenterats i olika tabeller och orsakerna till att resultatet blev som det blev har diskuterats i studiens diskussionsdel. Där presenteras eventuella orsaker som kan ha haft inverkan på resultatet och en stor orsak till att bunkerkostnaderna sjönk var att marknadspriset för råolja sjönk i början av år 2015. Med en kvantitativ metod, med kvalitativa inslag har studien undersökt hur maskinpersonalen ombord har upplevt förändringen i sin arbetssituation i och med bränslebytet. Genom att låta personalen besvara en postenkät med flervalsfrågor har det varit möjligt att skapa en bild av hur maskinpersonalen har upplevt någon förändring i sin arbetssituation i samband med bränslebytet. Enkäten har varit frivillig och de som deltagit i undersökningen har helt anonyma. Resultatet har presenterat i form av diagram och visar att förändringarna var små. De förändringar som uppstått har uppfattats som positiva. Med en kvantitativ metod har förändringen av de kemiska hälsoriskerna undersökts. Genom att sammanställa och jämföra de säkerhetsdatablad som medföljde respektive bränsleprodukt, var det möjligt att upptäcka om och hur hälsoriskerna vid hantering av bränslet har förändrats i samband med bränsleövergången. Resultatet visade att de kemiska hälsoriskerna inte har förändrats nämnvärt, då de olika bränslesorterna har liknade egenskaper. Det enda som kan sägas är att det nya bränslet som används har en lägre arbetstemperatur vilket medför en enklare och säkrare hantering för personalen. Problem som uppstod under studiens gång var att marknadspriset för råolja sjönk under perioden som studien omfattade, detta gjorde att kostnaderna för fartygets bunker inte blev som de hade förväntats. Det uppstod även svårigheter att få fram ett säkerhetsdatablad för Marine Diesel Oil, vilket gjorde att de kemiska hälsoriskerna för denna produkt inte kunde bedömas. Studien kan ändå konstatera att hanteringen av bränsleövergången för Stena Vision blev lyckad och den lilla förändring uppfattades som possitiv. / This study has been to clarify how the vessel Stena Vision, which is operating in a SECA area, managed to handle the adaptation of the operation of the ship by the new rules on the sulfur content in the fuel who was introduced on 1 January 2015. This has been investigated by a "Before &amp; After"-study, which focused on changes in operating costs, fuel consumption, chemical health risks and work situation. With a quantitative method has been focusing on the consumption of fuel and operating costs before and after the change of the fuel. Consumption data for the various consumable systems and bunker costs for the period May 2014 to July 2015 have been collected and analyzed. By compiling all the data since the analysis showed that there has been a slight decrease in the absolute bunker consumption and that the actual cost of bunker has fallen after the fuel changeover. The results have been presented in different tables and the reasons why the result was that it was, has been discussed in the study discussion part. It presents possible causes that may have impacted on the outcome and a major cause of bunker costs declined was that the market price of crude oil fell in early 2015. With a quantitative method, with qualitative elements, the study examined how the engine crew onboard have experienced change in their work situation during the period of fuel changeover. By allowing staff to answer a mail survey with multiple choice questions, it has been possible to create an image how the engine crew have experienced no change in their work situation in connection with the change of the fuel type. The survey has been completely voluntary and those who participated in the survey, kept completely anonymous. The results presented in the form of graphs and shows the change has been small. The changes that occurred have been perceived as positive. With a quantitative method, the change of the chemical health risks has been investigated. By compiling and comparing the safety data sheet supplied with each fuel product, it was possible to discover whether and how health risks when handling fuel has changed in connection with the fuel changeover. The results showed that the chemical health risks have not changed significantly, since the various types of fuel have similar characteristics. The only thing that can be said is that the new fuel which is used has a lower operating temperature, which includes an easier and safer handling for the staff. Problems that arose during the study was that the market price of crude oil fell during the period covered by the study , this made the costs of the ship's bunker are not what they had expected. There was also difficulty to obtaining the Safety Data Sheet for Marine Diesel Oil, which made that the chemical health risks for this product could not be assessed. The study can still note that the handling of the fuel crossing for the Stena Vision was successful and the little change that occurred was in the positive sense.

Abstrakt Konsten att segla är mycket gammal och fartyg har drivits med segel sedan urminnes tider. Under industrialismen kom ångmaskinen och därpå dieselmotorn som förändrade sättet att segla. Idag när bränslet är dyrt och miljömedvetenheten större så är nyttjande av vinden åter aktuellt för den kommersiella sjöfarten. Denna studie undersöker hur svenska redare ser på vinddrift av sina fartyg, studien har varit kvantitativ med kvalitativa inslag och bestått av en enkät som skickats till de aktuella rederierna. Resultatet har påvisat att svenska rederier generellt har en positiv syn på vinddrift och att ett ekonomiskt stöd skulle kunna få fler att satsa på det. Den lösningen flest trodde på var rotorsegel följt av vingprofiler.