<p>Studiens främsta syfte har varit att undersöka två konstaterade fall av burnout bland svenska elittränare. Undersökningsområdet har valts med intentionen att öka omvärldens förståelse och kunskap om, vad det är som gör att en tränare drabbas av burnout. I studien har även förekomsten av burnout inom den svenska elittränarkåren i ishockey undersökts, samt deras reflektioner av sin arbetsplats. Maslach och Jacksons definition av Burnout från 1996, ligger till grund för undersökningen. Den beskriver burnout som ”ett syndrom av känslomässig utmattning, cynism och minskat personligt engagemang, vilket kan förekomma bland individer vars arbete innefattar att arbeta med andra människor”. Definitionen omfattar sedan några år även en persons relation med dennes arbete.</p><p>Två utbrända tränare intervjuades efter en framarbetad intervjumall. Frågorna i intervjumallen byggde på innehållet i den enkäten som användes vid insamling av data från elitishockeytränarna i studien. Enkäterna var sammansatta av demografiska frågor, öppna frågor och vetenskapliga mätinstrument. Intervjumallens och enkäternas uppbyggnad gav förutsättningar för jämförelse och analys av den insamlade informationen. Enkätundersökningen genomfördes under OS-uppehållet 2006. Det aktuella urvalet var 25 ishockeytränare, aktiva i Elitserien och Allsvenskan. De flesta av tränarna arbetade på heltid. Alla deltagare i studien var män.</p><p>De intervjuade tränarna upplevde det som svårt att begränsa sitt engagemang och ansvarsområde. Det blev lätt ensamt i arbetet och de hade svårt att säga ifrån i rätt tid, vilket skyldes av den skam och känsla av misslyckande som tränarna upplevde. Resultaten från Maslach Burnout Inventory (MBI) i enkäten, visade att tränarna upplevde perioden november-december som tyngre än januari-februari. Jämfört med normvärden för parametern ”Känslomässig Utmattning”, uppvisade tränarna ungefär samma resultat i november-december, men klart lägre resultat än normvärdena i januari-februari. För parametern ”Negativ Attityd” i MBI, var resultaten ungefär lika med normvärdena. Samtidigt var resultaten för parametern ”Personligt Engagemang” mycket högre än normvärdena, både för perioden november-december och januari-februari.</p><p>Tränarna som intervjuades uttryckte att, möjlighet till att prata av sig, få stöd, och speciellt att få stöd när det går dåligt, var något som skulle ha hjälpt dem att undvika att drabbas av burnout. Mentorskap föreslås som hjälpinstrument för tränare, med förhoppningen att det kan hjälpa tränare på samma sätt som aktiva idrottare hjälps och stöttas av mental träning. Saker som skulle kunna förbättras i tränarens arbetssituation berör tränarens beteende, arbetsmiljö, och hur personer omkring tränaren agerar. I framtida undersökningar föreslås att det inkluderas studier av reaktioner och reflektioner bland tränarens aktiva, för att öka möjligheten att upptäcka fall av burnout i tid.</p> / <p>The aim of this study was to examine two cases of stated burnout among Swedish elite coaches. The research area was chosen, with the intention to increase the knowledge and understanding about what makes a coach burn out. In the study, there has also been examined, what existing amount of burnout and burnout symptoms there are among Swedish elite ice hockey coaches, and what their reflections are on their workplace and how it can be improved. The base definition of burnout in this study is Maslach and Jacksons from 1996. It describes burnout as “a syndrome of Emotional exhaustion, Cynism and less personal engagement, which can be the case among individuals working with other humans”. The definition also comprises a person’s relation to his or her work, from some years back </p><p>Two burned out coaches were interviewed, with a compounded template of questions. The template was constructed from the survey, which was part of the study of the elite ice hockey coaches. The questions were of demographic, “open answered”, and scientific measurement character. The way the template was established, made it possible to examine and compare the results. The template survey was done during the time of the Olympic break in 2006 and 25 ice hockey coaches in the Swedish Elite League and Second Division participated. Most of the coaches work as full time coaches. All participants in the study were men</p><p>The Interviewed coaches revealed having trouble defining their engagement and their area of responsibility. They often felt lonely in their coach occupation, and that it was difficult to say no to things in time, because of feelings of shame and failure. The MBI results showed that coaches experienced November and December as heavier months than January and February. Compared to the MBI’s standard results for the parameter Emotional Exhaustion, the coaches scored about the same results for the November-December period, but lower for the January-February period. For the parameter Cynism, the results were about the same as the standard results, but for the parameter Personal Engagement, the coaches scored much higher than standard. That counted for both the period November-December, as for the period January-February.</p><p>To be in a position where you feel you have support and people to talk to when you need it, were things pointed out by the coaches, which they thought could help them work and feel better, and to avoid to be burned out. The contact with a person, like a mentor, is suggested to be a good helping tool for coaches, as it should be compared to the way you support athletes with mental training. Things which could be better in the coaches work situation, concerns the coaches behavior, the work environment, and how people who interact with the coaches act. For future research we suggest focusing on athletes’ reflections and reactions as result of burned out coaches’ behavior, to be able to spot burned out coaches in time.</p>

I studien undersöks hur kvinnor som varit sjukskrivna för utmattningssyndrom upplevt den behandling de fått. Studien är en kvalitativ undersökning som har baserats på fyra semistrukturerade intervjuer. Dessa är gjorda i en mellanstor svensk kommun där undersökningsgruppen bestod av fyra kvinnor. Kvinnorna valdes ut med hjälp av kontakter. Intervjufrågorna har inte använts tidigare utan har konstruerats utifrån studiens syfte. Till hjälp med dokumentationen användes en bandspelare. Tryckt litteratur, internetsidor, vetenskapliga studier samt de intervjuade kvinnorna har använts som källor. Utifrån intervjuerna har kategorier bildats som sedan redovisats i resultatet. Resultatet visade vilken form av behandling dessa kvinnor blivit erbjudna och upplevelsen av behandlingsformen. Vidare visar resultatet vad informanterna saknat i behandlingen och vilka önskemål om förbättring som fanns för att minska risken för återfall. Majoriteten av kvinnorna blev erbjudna behandling i form av samtal med kurator eller psykolog. Kvinnorna var nöjda med samtalsterapi som behandlingsform. Samtliga blev erbjudna mediciner och flertalet upplevde en positiv effekt av dessa. Kvinnorna talade om ett behov av att träffa andra individer i liknande situation för att finna stöd och ha möjlighet att byta erfarenheter. Resultatet visade att samtliga kvinnor hade önskemål om gruppträffar med aktiviteter som en del av behandlingen. Vidare påpekades avsaknaden av uppföljning efter avslutad behandling. Slutsatsen är att det finns behov av alternativ till den som behandling som sjukvården erbjuder, där en hälsopedagog kan fylla en viktig roll. / The study examines how women who were on sick leave for experience of burnout and the treatment they received. The study was based on four semi-structured interviews. These are made of a medium-sized Swedish municipality in which the study group consisted of four women. The women were selected through contacts. Interview questions were not used in the past, they have been constructed out of the study purpose. To help with the documentation tape recorder has been used. Printed books, Internet sites, scientific studies and the interviewed women were used as sources. The interviews showed categories which have been retorted in the result. The results showed what kind of treatment these women have been offered and how they experienced the treatment. Furthermore, the results show what the informants lacked in the treatment and desire for improvement, which was to reduce the risk of relapse. The majority of the women were offered treatment in the form of conversations with a counselor or psychologist and those women were satisfied with counseling as therapy. All were offered drugs and the majority experienced a positive effect of these. The women spoke of a need to meet other individuals in similar situations to find support and have the opportunity to share experiences. The results showed that all women had requests for meetings with group activities as a part of the treatment. It was further stated the lack of follow-up after completion of treatment. The conclusion is that there is a need for alternatives to the offered treatment service, where a health educator can play an important role.

Stressrelaterad ohälsa återfinns bland de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro i Sverige enligt statistik 2009. För att namnge stressrelaterad ohälsa används bl a utbrändhet, utmattningssyndrom och utmattningsdepression. Den förstnämnda benämningen anses som en olämplig felaktigt förmedlande direktöversättning ifrån det engelska ordet burnout medan den andra och tredje benämningen används och fungerar som erkända begrepp. Det utmattade tillståndet innebär en mängd fysiologiska och psykiska besvär däribland den basala emotionen rädsla och komplexa emotionen ångest. Syftet med undersökningen var att djupstudera dessa emotioner i samband med utmattningssyndrom. I undersökningen deltog 8 personer med erfarenhet av fenomenet. Skriftligen beskrivna svar bearbetades och analyserades enligt metoden meningskoncentrering. I resultatet redovisas fysiologiska och psykiska upplevelser i samband med rädsla och ångest samt tankar och beteenden som upplevdes föregå och/eller förvärra rädslan och ångesten. Upplevelserna kännetecknades av mångfald och gemensamhet där djupgående beskrivningar kan bidra till en ökad kunskap och förståelse samt utgöra en grund för identifiering. Rädslan och ångesten utgör en del i en upplevd komplex problematik kring utmattningssyndrom .

Studiens främsta syfte har varit att undersöka två konstaterade fall av burnout bland svenska elittränare. Undersökningsområdet har valts med intentionen att öka omvärldens förståelse och kunskap om, vad det är som gör att en tränare drabbas av burnout. I studien har även förekomsten av burnout inom den svenska elittränarkåren i ishockey undersökts, samt deras reflektioner av sin arbetsplats. Maslach och Jacksons definition av Burnout från 1996, ligger till grund för undersökningen. Den beskriver burnout som ”ett syndrom av känslomässig utmattning, cynism och minskat personligt engagemang, vilket kan förekomma bland individer vars arbete innefattar att arbeta med andra människor”. Definitionen omfattar sedan några år även en persons relation med dennes arbete. Två utbrända tränare intervjuades efter en framarbetad intervjumall. Frågorna i intervjumallen byggde på innehållet i den enkäten som användes vid insamling av data från elitishockeytränarna i studien. Enkäterna var sammansatta av demografiska frågor, öppna frågor och vetenskapliga mätinstrument. Intervjumallens och enkäternas uppbyggnad gav förutsättningar för jämförelse och analys av den insamlade informationen. Enkätundersökningen genomfördes under OS-uppehållet 2006. Det aktuella urvalet var 25 ishockeytränare, aktiva i Elitserien och Allsvenskan. De flesta av tränarna arbetade på heltid. Alla deltagare i studien var män. De intervjuade tränarna upplevde det som svårt att begränsa sitt engagemang och ansvarsområde. Det blev lätt ensamt i arbetet och de hade svårt att säga ifrån i rätt tid, vilket skyldes av den skam och känsla av misslyckande som tränarna upplevde. Resultaten från Maslach Burnout Inventory (MBI) i enkäten, visade att tränarna upplevde perioden november-december som tyngre än januari-februari. Jämfört med normvärden för parametern ”Känslomässig Utmattning”, uppvisade tränarna ungefär samma resultat i november-december, men klart lägre resultat än normvärdena i januari-februari. För parametern ”Negativ Attityd” i MBI, var resultaten ungefär lika med normvärdena. Samtidigt var resultaten för parametern ”Personligt Engagemang” mycket högre än normvärdena, både för perioden november-december och januari-februari. Tränarna som intervjuades uttryckte att, möjlighet till att prata av sig, få stöd, och speciellt att få stöd när det går dåligt, var något som skulle ha hjälpt dem att undvika att drabbas av burnout. Mentorskap föreslås som hjälpinstrument för tränare, med förhoppningen att det kan hjälpa tränare på samma sätt som aktiva idrottare hjälps och stöttas av mental träning. Saker som skulle kunna förbättras i tränarens arbetssituation berör tränarens beteende, arbetsmiljö, och hur personer omkring tränaren agerar. I framtida undersökningar föreslås att det inkluderas studier av reaktioner och reflektioner bland tränarens aktiva, för att öka möjligheten att upptäcka fall av burnout i tid. / The aim of this study was to examine two cases of stated burnout among Swedish elite coaches. The research area was chosen, with the intention to increase the knowledge and understanding about what makes a coach burn out. In the study, there has also been examined, what existing amount of burnout and burnout symptoms there are among Swedish elite ice hockey coaches, and what their reflections are on their workplace and how it can be improved. The base definition of burnout in this study is Maslach and Jacksons from 1996. It describes burnout as “a syndrome of Emotional exhaustion, Cynism and less personal engagement, which can be the case among individuals working with other humans”. The definition also comprises a person’s relation to his or her work, from some years back  Two burned out coaches were interviewed, with a compounded template of questions. The template was constructed from the survey, which was part of the study of the elite ice hockey coaches. The questions were of demographic, “open answered”, and scientific measurement character. The way the template was established, made it possible to examine and compare the results. The template survey was done during the time of the Olympic break in 2006 and 25 ice hockey coaches in the Swedish Elite League and Second Division participated. Most of the coaches work as full time coaches. All participants in the study were men The Interviewed coaches revealed having trouble defining their engagement and their area of responsibility. They often felt lonely in their coach occupation, and that it was difficult to say no to things in time, because of feelings of shame and failure. The MBI results showed that coaches experienced November and December as heavier months than January and February. Compared to the MBI’s standard results for the parameter Emotional Exhaustion, the coaches scored about the same results for the November-December period, but lower for the January-February period. For the parameter Cynism, the results were about the same as the standard results, but for the parameter Personal Engagement, the coaches scored much higher than standard. That counted for both the period November-December, as for the period January-February. To be in a position where you feel you have support and people to talk to when you need it, were things pointed out by the coaches, which they thought could help them work and feel better, and to avoid to be burned out. The contact with a person, like a mentor, is suggested to be a good helping tool for coaches, as it should be compared to the way you support athletes with mental training. Things which could be better in the coaches work situation, concerns the coaches behavior, the work environment, and how people who interact with the coaches act. For future research we suggest focusing on athletes’ reflections and reactions as result of burned out coaches’ behavior, to be able to spot burned out coaches in time.

Arbetsrelaterad stress som leder till psykisk ohälsa och utmattningssyndrom är ett samhällsproblem i dag. Syftet med studien var att finna faktorer som har bidragit till återgången i arbete för fem kvinnor som drabbats av utmattningssymtom. Kriterierna för urvalet var att kvinnorna hade haft självskattade utmattningssymtom, var anställda inom Vilhelmina Kommun, och hade kommit tillbaka till arbetet. Kvinnorna intervjuades med utgångspunkt från områdena sociala-, privata- och organisatoriska framgångsfaktorer. Det framgick att inom området för sociala faktorer var det olika former av samtal som hade haft stor betydelse för tillbakagången. Inom området för privata faktorer gällde det hjälpen till beteende- och livsstilsförändringar, och i området för organisatoriska faktorer framgick att det var betydelsefullt med en god kontakt med arbetsledare och arbetskamrater samt möjlighet till arbete utifrån de egna förutsättningarna. Slutsatsen är att satsningar inom dessa områden kan hjälpa individer med utmattningssymtom tillbaka till arbete samt förebygga att friska anställda drabbas av tillståndet.

Tidigare forskning har påvisat en signifikant positiv korrelation mellan empati och utbrändhet bland personal inom omvårdnadsrelaterade yrken. Utbrändhet anses överlag vara ett problem inom alla yrken. Läraryrket kan medföra omtanke om elever samt ansvarstagande och ses ibland som ett mycket stressfyllt arbete. Syftet med denna studie var att undersöka om lärares empatiska förmågor går att utpeka som relevanta faktorer vid predicering av utbrändhet. Studien uppmätte empatisk förmåga med enkätfrågor ur Pers Q och nyttjade det validerade instrumentet MBI-GS för att mäta den självupplevda graden av utbrändhet. I motsats till tidigare forskning visade denna studie på signifikanta, negativa samband mellan empatifaktorerna och graden av upplevd utbrändhet. Studien hade en kvantitativ ansats och omfattade 137 respondenter med ett lågt internt bortfall.

Tidigare forskning har visat att kvinnor uppsöker professionell hjälp oftare än män, detta sägs bero på att kvinnor har lättare att erkänna sig själva som svaga. Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i hur män och kvinnor bedömde en kollegas arbetsrelaterade stress samt om kollegans kön påverkade bedömningen. Ett urval på 108 yrkesarbetande män och kvinnor från två sektorer valdes ut, deltagarna läste tre vinjetter om en stressad man eller kvinna vars hälsa gradvis försämras på grund av ökad arbetsbelastning. En flervägs mixed ANOVA gjordes med bedömningen av målpersonens arbetsbörda, ohälsa och hjälpbehov som beroendevariabler. Resultaten visade att män uppfattade en kvinnlig kollegas ohälsa och hjälpbehov som större än en manlig kollegas. Kvinnor gjorde ingen skillnad på manliga eller kvinnliga kollegor. Män och kvinnor uppfattade det motsatta könets arbetsbörda som större än det egna. Kvinnliga eller manliga kollegor kan vara avgörande för när individen blir erbjuden hjälp.

Perceived stress and stress-related illness as symptoms of burnout have increased in adolescents. The aim of the present study was to investigate if mindfulness, global- and competence-based self-esteem are potential predictors for perceived stress and symptoms of burnout in adolescents. 143 upper secondary students participated in the study. The results of hierarchical regression analyses showed that higher levels of mindfulness and global-self-esteem were associated with decreased levels of perceived stress and symptoms of burnout. Competence-based self-esteem was only trend-significant associated with symptoms of burnout. Mediation analysis revealed that global self-esteem was a fully mediator for the relationship between competence-based self-esteem and perceived stress. The results were discussed in terms of the importance of individual factors, such as, mindfulness and self-esteem to predict perceived stress and symptoms of burnout.

El objetivo de esta tesis es poner a prueba una ampliación del modelo de Demandas-Recursos en usuarios de Tecnología de la Información y la Comunicación (TIC), integrando tanto las aproximaciones negativas (burnout) como positivas (engagement) del bienestar psicológico de los empleados y una consecuencia organizacional: el compromiso. Para conseguir este objetivo se han seguido una serie de pasos. En primer lugar, y para realizar una validación transcultural, este modelo se ha puesto a prueba simultáneamente con empleados que utilizan tecnologías pertenecientes a dos países Europeos: España y Holanda. Se han llevado a cabo análisis factorials confirmatorios, modelos de ecuaciones estructurales, así como análisis multigrupo. En segundo lugar, y dada la relevancia de la Psicología Positiva y de los recursos personales (las creencias de eficacia) como variables intervinientes en el proceso de estrés, se han puesto a prueba modelos de espirales positivos de recursos en un estudio longitudinal de laboratorio con usuarios de TICs. Finalmente, se ha evaluado el papel de la eficacia colectiva percibida en usuarios de TICs como variable interviniente en un proceso de estrés motivacional de trabajo en grupo.

School violence is considered the most significant problem facing United States schools (Elam, Rose, & Gallup, 1999, 2003, 2004). Although school shootings receive the bulk of media attention, incidents such as physical assaults, property crimes, intimidation, and sexual harassment are much more common (National Center for Education Statistics, 2004). In addition, little is known about the experiences of teachers. The present study examines the relationship between various types of school violence and teacher burnout. The final sample consisted of 315 high school teachers who returned surveys that assessed knowledge of direct and indirect experiences with violent acts at school over the past 12 months. Respondents also completed the Maslach Burnout Inventory. A series of hierarchical multiple regression analyses was used to determine how much variance in three domains of professional burnout (emotional exhaustion, depersonalization, personal accomplishment) was accounted for by direct and indirect experiences with violence. Results suggest 1) that teachers experience and witness a broad range of violent acts (particularly sexual harassment) in their workplaces, and 2) that direct and indirect exposure to both physical and psychological forms of violence resulted in higher emotional exhaustion and depersonalization. Implications are discussed.