Den linjära metodiken för användning av produkter i byggsektorn är huvudorsaken till uttömning av naturresurser och uppkomsten av avfall. Inom byggindustrin är förbränning det vanligaste sättet att göra sig av med avfall. Genom att integrera cirkulära flöden kan den linjära metodiken motverkas vilket leder till att livcykeln för produkterna förlängs. Standardiseringen som industriellt byggande kräver är en förutsättning för att cirkulära flöden ska kunna nyttjas. Detta då avfallet uppstår i större volymer och i renare fraktioner. Det kan dock konstateras att det inte är nog studerat vilka cirkulära flöden som finns och som är användbara för industriella byggföretag. Det finns således en motivering till syftet i studien som är att undersöka vilka cirkulära flöden industriella byggföretag kan använda sig av för att minska avfall som går till förbränning och deponi. Målet med examensarbetet är således att först och främst kartlägga det industriella byggföretagets avfall för trävirke, plywood, gips, glasroc och fermacell. Vartefter olika cirkulära flöden för dessa material ska hittas och presenteras utifrån hur väl de presterar i parametrarna ekonomi, utsläpp av koldioxidekvivalenter, logistikkomplexitet och avfallstrappan. För att stödja detta arbete har följande två forskningsfrågor tagits fram; Vilka är orsakerna till uppkomsten av avfall av trävirke, plywood, gips, glasroc och fermacell hos industriella byggföretag och hur kan detta avfall klassificeras i olika kategorier? Vilka cirkulära flöden kan industriella byggföretag implementera baserat på sitt avfall? För att svara på den första forskningsfrågan har en kartläggning genom mätningar i det industriella byggföretagets fabrik utförts. Sedan har datan från dessa mätningar kategoriserats och katalogiserats för att kunna dra slutsatser om orsakerna till uppkomsten av avfallet samt inom vilka kategorier det kan klassificeras. Från resultatet för kartläggningen kunde det konstateras att den största orsaken till uppkomsten av avfall var kapspill, detta för samtliga studerade material. För trävirket kunde slutsatsen dras att den största andelen materialspill hamnade inom längdintervallet 0–149 mm. För skivmaterialen gips och plywood uppstod avfallet i areor mindre än 0,5 m2, där det enbart för glasroc och fermacell fanns avfall i areor över 0,5 m2. Genom mätningarna kunde det konstateras att fermacell och glasroc stod för störst mängd avfall. För att svara på forskningsfråga två har först och främst en litteraturstudie kring vilka cirkulära flöden som finns gjorts. För de cirkulära flöden som är genomförbara för det industriella byggföretaget har resultatet för parametrarna ekonomi, utsläpp av koldioxidekvivalenter, logistikkomplexitet och avfallstrappan presenterats för de cirkulära flödena. I analysen har sedan resultaten för de olika cirkulära flödena rangordnats inom varje parameter. De cirkulära flöden som har hittats för träprodukterna är intern och extern fingerskarvning, intern och extern biokolstillverkning, internt ekologipaket samt extern spånskivstillverkning. För skivmaterialen var det endast materialåtervinning för att göra nya skivmaterial som hittades. För ekonomiparametern var det extern fingerskarvning som visade sig vara mest fördelaktig. För parametern för utsläpp av koldioxidekvivalenter så var det intern biokolstillverkning som var mest fördelaktig och för logistikparametern var det extern biokolstillverkning som var mest fördelaktig. För den sista parametern, avfallstrappan, var det de tre flödena intern och extern fingerskarvning samt det interna ekologipaketet som hade de bästa resultaten. Extern biokolstillverkning visade sig även vara det enda cirkulära flöde som placerades i övre halvan av rangordningen för samtliga parametrar. / The linear methodology of using products in the construction sector is the main reason for the depletion of natural resources and the production of waste. In the construction industry energy recovery is the most common way of disposing of waste. By integrating circular flows the linear methodology can be counteracted, which leads to an extended life cycle for products. The standardization that industrialized construction requires is a prerequisite for circular flows to be utilized, since the waste occurs in larger volumes and in cleaner fractions. However, it has been established that there in not enough research about which circular flows that exist and can be used by industrialized construction companies. There is thus a justification for the purpose of this study, which is to investigate which circular flows industrialized construction companies can use to reduce waste that goes to energy recovery and landfill. The goal of the thesis is thus first and foremost to map the industrialized construction company’s waste for timber, gypsum, glasroc and fermacell. Where different circular flows for these materials are to be found and then presented based on how well they perform in the parameters of economy, emissions of carbon dioxide equivalents, logistics complexity and the waste hierarchy. To support this work, two research questions have been developed; What are the causes of production of timber, gypsum, glasroc and fermacell waste in industrialized construction companies and how can this waste be classified into different categories? Which circular flows can industrialized construction companies implement based on their waste? To answer the first research question, a mapping through measurements in the industrial construction company’s factory has been carried out. Where the data from these measurements then has been categorized and cataloged to be able to come to conclusions about the causes of the origin of the waste and into which categories it can be classified. From the results of the mapping, it could be stated that the biggest cause for waste was spillage. For the timber, it could also be determined that the largest proportion of waste ended up within the length range 0-149 mm. For the board materials gypsum and plywood, the waste occurred in areas smaller than 0.5 m2. Only glasroc and fermacell occurred in areas over 0.5 m2. Through the mapping, it could also be established that fermacell and glasroc accounted for the largest proportions of waste. To answer the second research question, a literature study has been conducted to find which circular flows that exist. For the circular flows that were feasible for the industrial construction company, their results for the parameters economy, emissions of carbon dioxide equivalents, logistics complexity and the waste hierarchy have been presented. In the analysis, the results for the different circular flows have been ranked within each parameter. The circular flows that have been found for the timber products are internal and external finger jointing, internal and external biochar production, internal ecology package and external particle board production. For the board materials, only material recycling to make new board materials were found. For the economy parameter, external finger jointing was the most beneficial. For the parameter for emissions of carbon dioxide equivalents, it was internal biochar production that was most beneficial. For the logistics parameter, external biochar production was the most beneficial. For the last parameter, the waste hierarchy, it was the three flows internal and external finger jointing and internal ecology package that had the best results. External biochar production was also the only circular flow placed in the top half of the ranking for all parameters.

Världens befolkning står inför en utmaning när det kommer till att minska utsläppen av växthusgaser, och uppnå hållbara levnadsvillkor. En bransch som bidrar till stora mängder utsläpp är bygg- och fastighetssektorn. Offentliga sektorn är en stor köpare på denna marknad, och offentlig upphandling har således en betydande roll i att driva på omställningen genom att efterfråga ekologiskt hållbara byggentreprenader. Utvärderingsgrunder för tilldelning av kontrakt i en offentlig upphandling görs utifrån tre grunder: Bästa förhållandet mellan pris och kvalitét, kostnad eller pris. Om någon av de två första utvärderingsgrunderna används ska kraven på det som ska upphandlas viktas inbördes, eller prioriteras för att det tydligt ska framgå för leverantörerna vad som är viktigast. Hur omfattas ekologisk hållbarhet i en offentlig upphandling av nybyggnation, och till vilket pris ska miljön få betala för våra nybyggnationer? Syftet med rapporten är att skapa en större förståelse för hur ekologisk hållbarhet omfattas i offentliga upphandlingar av nybyggnationer. Rapporten kommer också att behandla hur implementering av klimatdeklarationer kommer att påverka upphandlingsprocessen. Genom följande frågeställningar ska syftet besvaras: Hur utvärderar kommuner parametern ekologisk hållbarhet, av anbud i en offentlig upphandling? Vilka hinder och möjligheter medger lagen om offentlig upphandling för hållbart byggande? Hur arbetar kommuner för att implementera sina klimatmål vid upphandling? Hur kommer upphandlingsprocessen att påverkas med avseende till implementering av klimatdeklarationer? Metoden för att besvara frågeställningarna valdes till en kvalitativ forskningsdesign, där primärdatan från intervjuer utgör en central roll av empirin. Resultatet visar att anbud vid offentlig upphandling sällan utvärderas efter parametern ekologisk hållbarhet. Respondenterna menar på att ekologisk hållbarhet genomsyrar många delar av upphandlingen, och säkerställs genom så kallade ska-krav i förfrågningsunderlaget. Ska-krav är en förutsättning för att ett anbud ska få konkurrera om tilldelning. Att nybyggnationer ska byggas efter kraven för Miljöbyggnad Silver är en vanligt förekommande kravställning. Ekonomi och kompetens angavs som de två största hindren för att implementera hållbara lösningar i nybyggnationer, medan lagen om offentlig upphandling inte ansågs som varken en begränsning eller möjlighet för hållbart byggande. Än så länge har inte lagen om klimatdeklaration av byggnader påverkat arbetsprocessen i upphandlingsförfarandet nämnvärt, men det förutspås att de olika skedena kommer bli mer omfattande och ta längre tid med hänsyn till klimatdeklarationen. Respondenterna ställer sig positiva till införandet av lagen, och tror den kommer uppfylla sitt syfte, att skapa medvetenhet så att val av miljövänliga material kan göras därefter.

Lean construction is often suggested as way of enhancing the productivity of the construction industry. There are no clear definitions of lean construction, but it is often referred to as a construction management philosophy that aims to minimize waste and maximise customer value. Adopting lean construction in a project can be difficult and there are several critical factors for successful implementation; one of which is the use of lean construction practices. Lean construction practices are tools, techniques and strategies through which the principles of lean construction can be implemented. It has been pointed out that there is lack of information on the number of existing practices and their exact area of use. This master thesis report identified lean practices that have been implemented in commercial construction projects, and categorised them according to the phases of lean construction. The report also explored which lean production-planning-and-control- practices have been adopted by a commercial construction contractor. To identify the lean practices, a literature analysis was conducted based on the documents reviewed by Babalola et al. (2019) in their article ‘Implementation of lean practices in the construction industry: A systematic review’. This revealed 22 different lean practices that have been implemented in commercial construction projects, with the Last Planner System having been reported the most followed by Just in Time and Pull Scheduling. The literature analysis also resulted in the project delivery stages in which each identified practice had been adopted. This helped categorise the practices according to the phases of lean construction. The phases were defined by the conceptual framework ‘The Lean Project Delivery System’ as Project Definition, Lean Design, Lean Supply, Lean Assembly and Lean Use. The categorisation showed that (out of the 22 identified practices) 3 practices belong to the phase Project Definition, while 8, 9, 15 and 0 practices belong to the other phases respectively. To explore which lean production-planning-and-control-practices have been adopted by a commercial construction contractor, a case study was conducted of the production phase of a large-sized project referred to as Project X. Seven members of the production team were interviewed as to reveal the contractor’s working methods in the planning and control of production in terms of time, activity and logistics. The revealed working methods were then compared to 9 out of the 22 identified lean practices, since they were interpreted as production-planning-and-control-practices. This analysis showed that six of those practices were seemingly implemented in the production of Project X, while one was partially implemented and two were not implemented. / Lean byggproduktion föreslås ofta som ett sätt att öka produktiviteten i byggbranschen. Det finns inga tydliga definitioner av lean byggproduktion, men konceptet beskrivs ofta som en filosofi för byggledning som ämnar minimera avfall och maximera kundvärdet. Att anta lean byggproduktion i ett projekt kan vara svårt och det finns ett antal kritiska faktorer för lyckad implementering, varav en är användandet av lean byggverktyg. Lean byggverktyg är verktyg, tekniker och strategier genom vilka principerna av lean byggproduktion kan implementeras. Det har påpekats att det finns brist på information om antalet befintliga lean byggverktyg och deras användningsområden. Denna rapport identifierade lean verktyg som har implementerats i kommersiella byggprojekt, och kategoriserade de enligt faserna av lean byggproduktion. Rapporten utforskade också vilka lean verktyg för planering och styrning av produktion som har antagits av en kommersiell byggentreprenör. För att identifiera leanverktyg i kommersiella byggprojekt så genomfördes en litteraturanalys baserat på de dokument som granskats av Babalola et al. (2019) i deras artikel ‘Implementation of lean practices in the construction industry: A systematic review’. Detta avslöjade 22 olika lean byggverktyg som implementerats i diverse kommersiella byggprojekt, där Last Planner System har rapporterats mest följt av Just in Time och Pull Scheduling. Litteraturanalysen resulterade också i projektleveransstadierna där varje identifierat verktyg hade implementerats. Detta hjälpte att kategorisera verktygen enligt faserna av lean byggproduktion. Faserna definierades av det konceptuella ramverket ’The Lean Project Delivery System’ som Project Definition, Lean Design, Lean Supply, Lean Assembly och Lean Use. Kategoriseringen visade att (utav de 22 identifierade verktygen) 3 verktyg tillhör fasen Project Definition, medan de resterande faserna innefattar 8, 9, 15 respektive 0 verktyg. För att utforska vilka lean verktyg för planering och styrning av produktion som har antagits av en kommersiell byggentreprenör så utfördes en fallstudie av produktionsfasen av ett stort projekt såkallat Projekt X. Sju medlemmar av produktionsteamet intervjuades för att uppenbara entreprenörens arbetsmetoder vid planering och styrning av produktion beträffande tid, aktivitet och logistik. De uppenbarade arbetsmetoderna jämfördes sedan med 9 av de 22 identifierade leanverktygen eftersom just de tolkades som verktyg för planering och styrning av produktion. Denna analys visade att sex av dessa verktyg var till synes implementerade i produktionen av Projekt X, medan en var delvis implementerad och två inte alls implementerade.

During the last decade, the Swedish work environment authority (AV) observed a stagnancy of fatal accidents in Sweden. According to statistics, the building industry in Sweden is one of the third largest industries regarding occupational injuries and the industry with the most severe recorded fatal accidents. Scientific contributions have found that efforts and focus on health and safety aspects during the planning and design phases (early phases) could reduce work environment problems in the construction and maintenance phases. The purpose of this study is to explore how the construction client can improve the health and safety aspects in the early phases to enhance the work environment in the construction and maintenance phases. Further, identify the main challenges of health and safety in the early phases to improve the work environment at the construction and maintenance phases. The study has applied qualitative methods, with 13 semi-structured interviews with senior project managers at a public construction client in Sweden. After analyzing the semi-structured interviews, the findings were discussed with an expert panel for further clarifications. This study has identified that health and safety aspects during the planning and design can improve by different measures and methods to ensure a safer work environment in the construction project. It should be a priority for the construction client to be proactive with the health and safety aspects in the early phases. Furthermore, identified the study three main challenges of health and safety aspects. These challenges of health and safety aspects have been identified as crucial to address in the early phases for succeeding in preventing occupational accidents in construction projects. The first identified challenge is the lack of the construction clients' consciousness of their profound responsibilities in the work environment. The second challenge raised is the insufficient work environment competencies of the applied BAS-P and designers in the construction project. The last identified challenge is the lack of safety communication in the construction project, as the transfer meeting between the BAS-P and BAS-U and lessons learned meetings. The portrayed main challenges seem to face both countries inside and outside the EU, as reasoned from the discussion with Åsgård et al. Furthermore, the work environment is essential for commitment, re-evaluation, and improvements in routine activity. Including the construction clients and the involved actors in the construction process to achieve a construction industry with zero accidents and fatalities. / Arbetsmiljöverket (AV) har under det senaste decenniet observerat en stagnation av dödsolyckor i Sverige. Enligt statistik är byggbranschen i Sverige en av de tredje största branscherna när det gäller arbetsskador och den bransch som har flest registrerade dödsolyckor. Vetenskapliga studier har visat att prioriteringar och fokus på hälsa och säkerhet under planerings- och projekterings skeden (tidiga skeden) kan bidra till att undvika arbetsmiljöproblem på byggarbetsplatsen i produktions skede, liksom i underhållsskedet. Syftet med denna studie är att undersöka hur byggherren kan förbättra hälso- och säkerhetsaspekterna i de tidiga skedena för att förstärka arbetsmiljön i produktions- och underhållsskedena. Även att identifiera de viktigaste utmaningarna för hälso- och säkerhetsaspekter i de tidiga faserna för att förbättra arbetsmiljön i produktions- och underhållsskedena. Studien har tillämpat kvalitativa metoder, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med 13 projektledare hos en offentlig byggherre i Sverige. Efter att ha analyserat resultaten från de semi-strukturerade intervjuerna diskuterades analysen med en expertpanel. Resultatet i denna studie har identifierat att hälso- och säkerhetsaspekter under planering och projektering skedena kan förbättras med olika åtgärder och metoder för att säkerställa en säkrare arbetsmiljö i byggprojektet. Vad man finner är att det bör vara en prioritet för byggkunden att vara proaktiv med hälso- och säkerhetsaspekterna i de tidiga faserna. Tre huvudutmaningar för hälso- och säkerhetsaspekter har dessutom identifierats i resultatet. Dessa utmaningar för hälso- och säkerhetsaspekter ses som avgörande att hantera i de tidiga faserna för att lyckas med förebyggandet av arbetsolyckor i byggprojekt. Den första identifierade utmaningen är bristen på byggherrarnas medvetenhet om deras ansvar i arbetsmiljön. Den andra utmaningen som tas upp är den otillräckliga arbetsmiljökompetensen hos den tillämpade BAS-P och projektörerna i byggprojektet. Den sista identifierade utmaningen är bristen på säkerhetskommunikation i byggprojektet, som överföringsmöte mellan BAS-P och BAS-U och erfarenhetsåterföringsmöten. De viktigaste utmaningarna som presenteras i denna studie för förbättra hälso- och säkerhetsaspekterna i dem tidiga skedena verkar vara utmaningar som finns både i länderna inom och utanför EU, vilket togs upp i diskussionen med Åsgård et al. Dessutom dras slutsatsen att arbetsmiljön är ett viktigt ämne där engagemang, omvärdering och förbättringar bör vara en återkommande aktivitet. För både byggherren och de involverade aktörerna i hela byggprocessen för att uppnå en byggbransch med noll olyckor och dödsfall.

Bygg- och rivningssektorn står för ca 30% av Sveriges avfall enligt svenska miljöinstitutet IVL. Bevarande av energi som går åt vid tillverkning av material är gynnsamt för miljön, vilket är syftet med återbruk. När stomelement i dagsläget demonteras förlorar de CE-märkningen och betraktas därefter som avfall. En metod inom cirkulärt byggande är återvinning, vilket innebäratt bryta ner produkten för att antingen skapa energi eller nytt material. Vid återvinning bevaras inte energin vilket innebär att energin som går åt att tillverka produkten från start går förlorad. För att nå de klimatmål som EU och Sverige har satt till framtiden är det viktigt för byggbranschen att sträva efter cirkulärt byggande, med fokus på återbruk och inte enbart återvinning. Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur man kan öka återbruksförmågan av stomelement. I Sverige används återbruk i en liten skala. För att användningen av stomelement ska utvecklas i en större skala måste tekniska lösningar framkomma redan i projekteringsskedet. Oklarheter i regelverk kring klassificeringar av återanvända stomelement behöver tydliggöras för att öka återbrukspotentialen. Studien undersöker vilka möjligheter som finns idag av att bygga med återanvänt stommaterial, vilka hinder som uppstår och hur dessa problem kan hanteras. Detta undersöktes genom att intervjua respondenter med relevant kompetens i byggbranschen samt genom en litteraturstudie. Studien avgränsas till att undersöka stomelement i trä, stål och betong. Resultaten visade att potentialen för återbruksmaterial i dagsläget inte är god på grund av att det inte finns konkreta regelverk och incitament samt att materialtillgången är begränsad. Stommaterial har höga konstruktionskrav på sig vilket gör det svårt att återbruka. Vidare visade resultaten från studien att det för närvarande inte finns tydliga standardprovningar för att säkerställa stomaterialens kvalitet och hållbarhet. Därför har denna studie tagit fram en vägledande mall för att eventuellt minska förstörande provning samt agera som en guide för aktörer som vill återanvända stomelement men inte vet hur de ska gå tillväga. / The construction and demolition sector accounts for about 30% of Sweden's waste according to the Swedish Environmental Institute IVL. Conservation of materials and energy used in the manufacture of materials is beneficial to the environment, which is the purpose of reusing. When structural elements are currently dismantled, they lose their CE marking and are then regarded as waste. One method in circular construction is recycling, which means breaking down the product to either create energy or new material. During recycling, the energy is not conserved, which means that the energy used to manufacture the product from the start is lost. In order to achieve the climate goals that the EU and Sweden have set for the future, it is important for the construction industry to strive for circular construction, with a focus on reusing and not just recycling. The purpose of this thesis is to investigate how to increase the reusability of structural elements. In Sweden, recycling is used on a small scale. In order for the use of structural elements to be developed on a larger scale, technical solutions must emerge during the design phase. Uncertainties of regulations regarding classifications of recycled structural elements need to be clarified in order to increase the reusing potential. The study examines what opportunities there are today for building with reused structural materials, what obstacles arise and how these problems should be handled. This was investigated by interviewing respondents with relevant competence in the construction industry and through a literature study. The study is limited to examining structural elements in wood, steel and concrete. The results showed that the potential for recyclable materials is currently not good due to the lack of regulations, incentives and that the supply of materials is limited. Structural materials have high structural requirements, which make them difficult to reuse. Furthermore, the results from the study showed that there are currently no clear standard tests to ensure the quality and durability of the materials. Therefore, this study has developed a guiding template to possibly reduce destructive testing and act as a guide for companies who want to reuse structure elements but do not know how to proceed.

Ramavtal för förskolebyggnader togs fram 2018 av Sveriges Kommuner och Regioner, förkortat SKR, samt Adda. Ramavtalet innebär en alternativ metod till skräddarsytt byggande av förskolor och arbetet har syftat till att undersöka om några tids- och kostnadsbesparingar kan erhållas genom att använda avtalet. För att besvara frågeställningarna har information framför allt samlats in genom enkäter och intervjuer med sakkunniga inom området. De slutsatser som kan dras är att både tids- och kostnadsbesparingar kan uppstå genom att bygga förskolor med ramavtalet från SKR och Adda. Det konstateras att den tid som passerar från idé och vision av en ny förskola fram till att ett slutbesked utfärdas kan förkortas genom att använda ramavtalet vilket innebär att det är mer tidseffektivt än skräddarsytt byggande. Arbetet visar även att kostnadsbesparingar kan ske genom ramavtalet vilket visas genom att bland annat projektkostnad per förskoleplats och BTA i genomsnitt är lägre för dessa byggnader. Däremot anses de tidsbesparingar som uppstår vara mer markanta än de minskade kostnaderna. Slutsatserna är beroende på inlämnad data som utgör enbart en mindre del av det svenska förskolebeståndet och representerar därför inte hela beståndet. / Framework agreements for preschool buildings were presented in 2018 by the Swedish Association of Local Authorities and Regions, abbreviated as SKR, and Adda. The framework agreement represents an alternative method to customized construction of preschools and the work has aimed to investigate whether any time and cost savings can be obtained by using the framework agreement. In order to answer the questions, information has primarily been collected through surveys and interviews with experts in the field. The conclusions that can be stated are that both time and cost savings can occur by building preschools with framework agreement from SKR and Adda. It is found that the time that passes from the idea and vision of a new preschool until the building is finished can be shortened by using the framework agreement, which means that it is more time-efficient than customized construction. The work also shows that cost savings can be achieved through the framework agreement, which is shown by for example the project cost per childcare places and gross area being lower on average for these buildings. However, the time savings that occur are considered to be more significant than the reduced costs. The conclusions depend on submitted data that represents only a small portion of Swedish school buildings and therefore do not represent the entire building stock.

Befolkningen växer och människor i dagens samhälle blir äldre, detta medför att behovet av äldreomsorg ökar och kommer att öka ytterligare. En prognos visar att kognitiva sjukdomar som demens kommer att öka i takt med en ökad och åldrande befolkning om inte nya studier och metoder tas fram för att bättre förstå och kunna undvika sjukdomen.  Flytten från en befintlig bostad till ett senior- eller äldreboende kan vara en stor förändring i en äldres liv. Denna övergång kan leda till att delar av livskvaliteten förändras och rutiner rubbas. Ibland kan äldre människor tänka på dessa boenden som ‘Dödens väntrum’ när en flytt blir aktuell. Där finns ett behov att undersöka hur olika boendeformer, såsom seniorboende och äldreomsorgen, kan höja livskvaliteten hos de äldre och minskar den negativa inverkan av denna övergång.  Detta arbete syftar till att öka förståelsen för hur den byggda miljön påverkar äldre. Målet var att identifiera faktorer som skapar goda förutsättningar för äldres boende och undersöka möjlighet att bygga hållbart samtidigt bidra till bättre livskvalitet för de äldre. Med hjälp av intervjuer, vetenskapliga fakta och studiebesök har en mängd data och insikter om äldres boendeförhållanden och deras behov samlats in.  Resultaten visar att det finns brister i dagens senior- och äldreboende och att det finns behov av att utveckla den byggda miljön. Några av de viktigaste faktorerna som identifierats inkluderar gemenskap, aktiviteter och välutformade bostäder. Dessa faktorer har visat sig ha en stor betydelse för livskvaliteten och personens välmående. Utifrån det insamlade materialet har arbetet mynnat ut i ett förslag, som bygger på en layout/design i moduler. Detta koncept tar hänsyn till individens olika behov och är flexibelt nog att anpassa sig till framtida behov.  Studien visar att den omgivande miljön kan påverka en individ som inte besitter kunskap om ämnet på ett positivt eller negativt sätt. Boendemiljön är något som visat sig vara avgörande för äldres välbefinnande och är särskilt viktig när de flyttar till senior- eller äldreboenden. En anledning till att personerna valde att flytta från sin befintliga bostad var brist på ork i vardagen och att behöva planera inför framtiden. Att då komma till ett boende som värdesätter gemenskap, aktiviteter och välutformade bostäder har visat sig i studien ha en stor betydelse för livskvaliteten och personens välmående.  I arbetet framkommer vikten av att samla information om vad som krävs specifikt för de olika typerna av boenden, att hitta den minsta gemensamma nämnaren. Frågan ställs till aktörer om varför inte alla boenden kan utformas efter de behov som finns för en person med en kognitiv sjukdom som demens. Enligt resultatet kan detta på ett positiv sätt bidra till att funktioner och tillgänglighetskrav möjliggörs för alla typer av människor, oavsett behov att bosätta sig på ett sådant boende. Detta utan att tillskapa ytterligare anpassningsbehov. Det resulterar i förutsättningar för att skapa ett tillgängligt byggande, då modulbyggnader blir en både långsiktig och hållbar boendeform som tar hänsyn till individens olika behov, oberoende av framtidens behov.  Slutsatsen är att boendemiljön har en betydande inverkan på individen och att uppskattning och ökad livskvalitet från detaljer i den byggda miljön kan ske omedvetet. Framtida studier bör fokusera på att ytterligare undersöka dessa aspekter och hur de kan implementeras i utformningen av senior-, särskilt- och demensboende. / As the population ages, the need for elderly care is increasing, with cognitive diseases like dementia expected to rise. The transition from a current residence to a senior or elderly home can significantly disrupt routines and alter the quality of life.  The present study aimed to identify factors that create good conditions for elderly living and examine which qualities are demanded, how a concept for such a building and the surrounding environment can be developed.  The results revealed deficiencies in today’s senior and elderly homes, indicating a need to develop the built environment. The study proposed a layout/design in modules, a concept that considers individual needs and is flexible enough to adapt to future needs.  The study shows that the living environment is crucial for the elderly’s well-being, especially the outdoor environment is something that the elderly highly valued when moving to a senior or retirement housing. In the study it has been shown that values like community, activities and well-designed housing have a significant importance for the quality of life and the person's well-being. The study suggests that all homes should consider the needs of individuals with cognitive diseases like dementia. The conclusion is that the living environment significantly impacts an individual’s well-being, and future studies should focus on these aspects.

Syfte - I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för cirka en femtedel av de totala växthusgasutsläppen. Detta är ett problem och det är bråttom med åtgärder och lösningar om Sverige ska kunna nå sina klimatmål att år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Tillverkning av byggmaterial är en av de mest bidragande orsakerna för branschens utsläpp. Det finns fler än ett sätt att tackla denna utmaning på, men genom att titta på en byggnads mest klimatpåverkande delar, är den största möjligheten att minska en byggnads klimatpåverkan genom att se över valet av stommaterial. Trots detta byggs fortfarande cirka 80 procent av alla flerbostadshus med betongstomme kontra 14 procent med trä. Det är bevisat att en ökning av användandet av trä skulle kunna sänka koldioxidutsläppen avsevärt. I denna studie undersöks byggnadskonstruktörens möjligheter att påverka valet av stommaterial genom att identifiera i vilket skede beslut tas, vilka de beslutsgrundande faktorerna är och vilka möjligheter och utmaningar som byggnadskonstruktörer upplever påverkar deras inflytande. Metod - Undersökningen är en fallstudie med kvalitativ inriktning där intervjuer och dokumentstudie valdes som datainsamlingstekniker. Intervjuerna genomfördes med beställare, projektledare och byggnadskonstruktörer som varit eller är delaktiga i projekt där korslimmat och/eller limträ ingår som konstruktionselement. Dokumentstudien genomfördes på förfrågningsunderlag som syftade till att komplettera studiens mål. Resultat och analys – Kunskapen om trä som stommaterial anses relativt låg. Flera respondenter har mest kunskap inom betong och stål. Vetskapen om hållbart byggande är stor, men det är svårare att realisera det i praktiken. Beslut om stommaterial tas oftast i förstudien eller programskedet. Beställaren har störst inflytande i valet av stommaterial och den ekonomiska faktorn är vanligtvis avgörande. Byggnadskonstruktörens möjligheter att påverka är goda men begränsade och varierar beroende på entreprenadform, projekt och beror även på i vilket skede som konstruktören involveras. För att ge konstruktören ett större inflytande i valet av stommaterial visar resultatet att det krävs högre miljökrav, men även fler politiska initiativ. Diskussion – Resultatet går i linje med tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk. Det är träets klimatfördelar som har störst positiv påverkan på användningen av trä men resultatet visar att kostnad är den mest avgörande faktorn. Teorier visar att utmaningar med fukt, brand, akustik och kunskapsbrist bromsar användningen av trä, vilket denna studie samstämmer med. Resultatet går i linje med teorier som belyser att ingenjörer har relativt lågt inflytande i byggvärdekedjan. Beställare och entreprenörer har störst inflytande. Byggnadskonstruktörens möjligheter att påverka är därför begränsade och varierar beroende på entreprenadform och projekt. Teorierna stärker att det krävs högre miljökrav för att gynna användningen av trä. / Purpose – In Sweden, the construction and real estate sector accounts for around one fifth of the total greenhouse gas emissions. This is a problem and requires urgent action and solutions if Sweden is to meet its climate targets of zero net greenhouse gas emissions by 2045. The production of building materials is one of the main contributors to the industry’s emission. There is more than one way to approach this challenge, but by looking at the most climate-impacting parts of a building, it shows that the biggest opportunity to reduce a building’s climate impact is to review the choice of frame material. Despite this, around 80 percent of apartment buildings are still built with a concrete frame and only 14 percent with wood, which has been proven to significantly reduce carbon emissions. This study aims to examine the structural engineer’s ability to influence the choice of frame material by identifying the stage at which decisions are made, what the decision-making factors are, and what opportunities and challenges structural engineers experience that affect their influence. Method – The study is a case-study with qualitative focus where interviews and document study were chosen as data collection techniques. The interviews were conducted with client, project managers and structural engineers who have been or are involved in projects where cross laminated timber and/or glulam are included as structural elements. The document study was carried out on tender documents and aimed to complement the objectives of the study. Results and analysis – Knowledge of wood as a structural material is considered relatively low. Several respondents have most knowledge of concrete and steel. The awareness of sustainable building is high but is considered difficult to put to practice. Results show that decisions on frame materials are usually made in the pre-study or program phase. The client has the greatest influence and role in the choice of frame material and results show that the cost is decisive. The structural engineer’s opportunities to influence are good but limited and vary depending on the type of contract, project and the stage at which the engineer is involved. To give the structural engineer more influence in the choice of frame materials, the results show that more sustainability requirements and political initiatives are needed. Discussion – The results are in line with previous research and the theoretical framework of the study. The climate benefits of wood have the greatest positive impact on the use of wood, while the results show that cost is the biggest obstacle. Theories show that challenges with moisture, fire, acoustics and lack of knowledge slow down the use of wood, which this study agrees with. Results are in line with theories that highlight that engineers have relatively low influence in the construction value chain. Clients and contractors have the greatest influence. The structural engineer’s opportunities to influence are therefore limited and vary depending on the type of contract and project. According to respondents, more sustainability requirements and political initiatives are needed to increase the use of wood and the structural engineers influence in the choice of materials – which is supported by the theory.

The construction industry is the second largest producer of waste in Sweden, generating 14.2 million tons in 2020. The traditional linear economy in the construction industry contributes to significant waste generation and resource inefficiency. Effective material and waste management are critical to reducing this waste and meeting increased sustainability requirements from international and national organizations. Therefore, aims this study, as part of the larger project BÖRjA, to investigate and evaluate various strategies for waste management at construction sites through simulation models. The BÖRjA project, funded by Vinnova, aims to promote circular material flows and improve resource efficiency and transport efficiency in the construction industry. This study focuses on simulating waste flows at a construction site to evaluate and improve waste management strategies. By developing multiple simulation models, the study aims to assess the effect of different waste management methods on overall site efficiency, specifically by examining the use of elevators for waste transport, space utilization, fill levels, and container pickups. To address the aim, two research questions have been posed: How do different strategies for container and waste management impact workflow at the construction site? How does the pickup frequency of trucks affect the efficiency of waste management? The method used in the study is discrete event simulation, where a simplified construction site has been modeled. The model enables experimentation without disrupting actual site operations, offering a cost-effective and efficient way to gather insights. The model is based on one of NCC's construction projects, named Silverskatten, which includes two apartment buildings with a total of 77 units. Data for the models have been collected through observation, interviews, and collaborations with NCC and Ragn-Sells. The strategies tested in the simulation environment include a baseline scenario, representing the most common method based on interviews and observations, where bins are emptied when assumed to be full and containers are picked up by waste handlers based on demand. From the baseline scenario, two different strategies have been tested where a single resource is responsible for waste management. The final strategy tested includes scheduled waste pickups instead of pickups based on demand. A fill requirement has also been applied in the different strategies, specifying at what fill level bins and containers are allowed to be emptied. The results of the study showed that the use of elevators for waste transport indicated that at a fill requirement of 30%, the total elevator usage time was significantly higher compared to the baseline scenario and scenarios with 50 or 70% fill requirements. When dedicated workers were used, it affected the total elevator usage time for the following fill requirements of 30, 50, and 70% by +68, +14, and -10%, respectively. The study found that scheduling waste pickups can reduce the total number of pickups required. A fill requirement of 50% with scheduled pickups on Fridays resulted in the fewest pickups over 140 weeks, demonstrating the effectiveness of strategic scheduling. The total work time required for dedicated workers handling waste varied significantly with the fill level and elevator speed. At a fill requirement of 30% and an elevator speed of 15 m/min, the total work time was approximately 309.9 hours over 140 weeks, while at a fill requirement of 70% and an elevator speed of 25 m/min, it decreased to approximately 158.3 hours. Implementing dedicated workers for waste management reduced the maximum number of bins on each floor, freeing up valuable space at construction sites. / Byggindustrin är den näst största producenten av avfall i Sverige, med 14,2 miljoner ton genererat under 2020. Den traditionella linjära ekonomin i byggindustrin bidrar till betydande avfallsmängder och resursslöseri. Effektiv material- och avfallshantering är kritisk för att minska detta slöseri och uppfylla ökade hållbarhetskrav från internationella och nationella organ. Därför syftar denna studie, som är en del av det större projektet BÖRjA till att undersöka och utvärdera olika strategier för avfallshantering på byggarbetsplatser genom simuleringsmodeller. Projektet BÖRjA, finansierat av Vinnova, strävar efter att främja cirkulära materialflöden och förbättra resurseffektiviteten och transporteffektiviteten i byggindustrin. Denna studie fokuserar på att simulera avfallsflöden på en byggarbetsplats för att utvärdera och förbättra avfallshanteringsstrategier. Genom att utveckla flera simuleringsmodeller syftar studien till att bedöma effekten av olika avfallshanteringsmetoder på den övergripande arbetsplatseffektiviteten, specifikt genom att undersöka användningen av hissar för avfallstransport, utrymmesanvändning och fyllnadsgrader samt upphämtningar av lastbärare. För att besvara syftet har två frågeställningar använts: Hur påverkar olika strategier för hantering av lastbärare och avfall arbetsflödet på byggarbetsplatsen? Hur påverkar upphämtningsfrekvensen för lastbilar avfallshanteringens effektivitet? Metoden som använts i studien är diskret händelsestyrd simulering där en förenklad byggarbetsplats modellerats. Modellen möjliggör experiment utan att störa faktiska arbetsplatsoperationer, vilket erbjuder ett kostnadseffektivt och effektivt sätt att samla insikter. Modellen bygger på ett av NCCs byggprojekt, kallat Silverskatten, vilket inkluderar två lägenhetshus med totalt 77 lägenheter. Data för modellerna har samlats in via observation, intervjuer och samarbeten med NCC och Ragn-Sells. De strategier som testats i simuleringsmiljön innefattar ett grundscenario, vilket ska representera den vanligaste metoden utifrån intervjuer och observationer, där kärl töms när de antas vara fulla och lastbärare upphämtas av avfallshanterare utifrån behov. Utifrån grundscenariot har sedan två olika strategier testats där en ensam resurs ansvarar över avfallshanteringen. Den sista strategin som testats innefattar schemalagd upphämtning av avfall istället för upphämtning utifrån behov. Ett fyllnadskrav har även applicerats i de olika strategierna där fyllnadskravet specificerar vid vilken fyllnadsgrad som kärl och lastbärare får tömmas. Resultatet av studien visade att användningen av hissar för avfallstransport visade att vid ett fyllnadskrav på 30% var den totala hissanvändningstiden avsevärt högre jämfört med grundscenariot och scenarier med 50 eller 70% som fyllnadskrav. När dedikerad arbetare användes påverkade det hissens totala användningstid för följande fyllnadskrav 30, 50 och 70% med +68, +14 och -10%. Studien fann att schemaläggning av avfallshämtningar kan minska det totala antalet hämtningar som krävs. Ett fyllnadskrav på 50% med schemalagda upphämtningar på fredagar resulterade i det minsta antalet hämtningar över 140 veckor, vilket visar effektiviteten av strategisk schemaläggning. Den totala arbetstiden som krävdes för dedikerade arbetare som hanterar avfall varierade avsevärt med fyllnadsgraden och hissen hastighet. Vid ett fyllnadskrav på 30% och en hisshastighet på 15 m/min var den totala arbetstiden cirka 309,9 timmar över 140 veckor, medan vid en fyllnadskrav på 70% och en hisshastighet på 25 m/min minskade den till cirka 158,3 timmar. Implementering av dedikerad arbetare för avfallshantering minskade det maximala antalet kärl på varje våning, vilket frigjorde värdefullt utrymme på byggarbetsplatser.

Bygg- och fastighetssektorn representerade år 2021 21,7% av Sveriges inhemska utsläpp (Boverket, 2023a). Detta visar på en stor potential i branschen att minska klimat- och miljöpåverkan som går i linje med FN:s hållbarhetsmål. Företag arbetar aktivt med att bygga mer hållbart, men privatpersoner som bygger småhus har också möjlighet att bidra till en positiv förändring. Detta projekt syftar till att jämföra olika materialval i klimatskalet i småhus ur ett hållbarhetsperspektiv. Ett av de analyserade alternativen är ett befintligt nybyggt exempelhus (småhus A) med mindre vanliga materialval, som har jämförts mot ett konventionellt sätt att bygga svenska småhus på (småhus B) som framtagits genom en enkätundersökning. Frågorna i enkätundersökningen har baserats på befintlig litteratur om vanligt förekommande material som skickats till 53 byggföretag, varav 31 företag svarat. Ett egenutvecklat förslag (småhus C) har även tagits fram med målet att förbättra materialvalen ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.   För att kunna utvärdera miljömässig hållbarhet har en livscykelanalys genomförts där utsläpp av koldioxidekvivalenter studerats under delar av bygg- och användningsskedet. Material- och transportkostnad har även analyserats ekonomiskt med hjälp av en livscykelkostnad. För att ett förslag ska vara hållbart måste den ekonomiska och miljömässiga aspekten balanseras, som kan uppnås om lösningen är miljövänlig samtidigt som den är ekonomisk försvarbar. Det egenutvecklade förslaget är baserat på resultatet av livscykelanalysen och livscykelkostnaden från småhus A och B, samt utefter befintliga hinder som undersökts genom litteratur och ett frågeformulär som skickats ut till några aktörer som är med och påverkar byggprocessen. Två fiktiva småhusmodeller som utgår från den genomsnittliga boarean av småhus i Sverige togs fram, som resultatet av studien applicerades på för att ge en uppfattning om totalt CO2eq utsläpp och kostnad för ett småhus.   Resultatet visade att småhus B är det billigaste alternativet, men även det som genererar störst koldioxidutsläpp. För 105 000 eller 124 000 kr mer för material- och transportkostnad för de framtagna fiktiva småhusen med area 122 kvm, kan 7,1 respektive 12,1 ton koldioxidekvivalenter sparas in om materialen i småhus C används i stället. Småhus A är mer miljövänligt sett till koldioxidutsläpp än småhus B men sämre än småhus C, och ekonomiskt mer kostsamt än både småhus B och C. Det material som är den största faktorn både ekonomiskt och miljömässigt är valet av isolering i vägg och tak. Resultatet från enkätundersökningen om vanliga materialval i svenska småhus visade att det verkar finnas en branschstandard för materialval i småhus. / 21,7 % of Swedens’s domestic emissions in 2021 was represented by the building an real estate sector (Boverket, 2023a), which highlights a considerable potential to reduce emissions in line with UN:s sustainability goals. As well as companies, individuals also have the opportunity to contribute to a positive change by building more sustainable houses. This project aims to compare different materials choices in the building envelope of houses from a sustainability perspective. One of the analyzed alternatives is an existing newly built example house (house A) built with less common materials, which was compared to a conventional Swedish house (house B) based on a conducted survey. A literature study of common existing materials were the foundation for survey, which was sent to 53 construction companies were 31 companies responded. An alternative proposition (house C) was developed during the project with the goal of improving material choices from both an economic and environmental perspective.   A life cycle analysis has been conducted to evaluate environmental sustainability by studying carbon dioxide equivalent emissions during material extraction and production, transportation, and the use stage. A life cycle cost assessment has been used to analyze material and transportation cost. The economic and environmental aspects must be balanced in order for a solution to be sustainable. This can be achieved if the solution is environmentally friendly while also being economically justifiable. House C is based on the results of the life cycle analysis and life cycle cost from house A and B, as well as existing obstacles that were examined through literature and questionnaire that was sent to involved stakeholders in the building process. Two fictional house models were creates based on the average living area of small houses in Sweden. The result of the study was applied to these models to provide an estimate of the total CO2eq emissions and cost for a small house.      The obtained results showed that the cheapest option is house B, but it also generates the highest carbon dioxide equivalent emissions. For an additional cost of 105 000 sek or 124 000 sek for the fictional houses with an area of 122 square meters, 7,1 and 12,1 tons of carbon dioxide equivalent emissions could be reduced if the material propositions for house C is used instead. House A is more environmentally friendly with regards to house B, but less so than house C. On the other hand, it is more expensive then both house B and C. The biggest factor is the choice of insulation materials in walls and the roof, regarding both the economic and environmental aspect. The result of the survey on common material choices in Swedish small houses indicates that there seems to be an industry standard for material choices on these houses.